14 april 26

UPPGIFTER: Tung smäll för hushållen – chockhöjning blir ännu dyrare

2024 02 22

De kommande fyra åren kommer elnätsägarna kunna höja avgifterna för elnätet rejält.

Det varnade branschorganisationerna IKEM, Villaägarnas riksförbund, Hyresgästföreningen, Företagarna, Riksbyggen, HSB Riksförbund och Fastighetsägarna för i en debattartikel i Altinget.

–  Energimarknadsinspektionen lär komma att höja elnätsbolagens intäktsramar, som begränsar nätavgifterna, vilket blir särskilt kännbart för hushåll med små marginaler.

– Ökade byggkostnader motiverar något höjda intäktsramar. Men det innebär inte att elnätsbolagen behöver låta nätavgifterna slå i taket, framhöll organisationerna.

Elbolagen tycks inte ha lyssnat på uppmaningen. Flera har passat på att höja elnätsavgiften kraftigt, både för privat- och företagskunder. Bland annat har eljättarna Vattenfall och Eon gått fram med ordentliga höjningar. 

Statliga Vattenfall har höjt avgiften med 12 procent. Eon har gått fram med en genomsnittlig höjning på 9 procent.   

– Vi går in i en period med nya ekonomiska förutsättningar, där vi bland annat behöver anpassa oss till ett högre ränteläge. Vi ser också ett stort behov av satsningar i förstärkning och utbyggnad av elnätet för att möta den stora elektrifiering som just nu pågår, sa Cecilia Zetterström, kund- och marknadschef Vattenfall Eldistribution AB, när det statliga bolaget aviserade höjningen.

”Det finns ju inte”

Nu riktar Villaägarnas riksförbund skarp kritik mot eljättarna. Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på branschorganisationen, köper inte Vattenfalls förklaring.

Han menar att elnätsbolagen höjer sina marginaler "absurt mycket” och att det sker på kundernas bekostnad samtidigt som vinster betalas ut till ägarna.

Håkan Larsson tar upp statliga Vattenfall som exempel. Han pekar på att bolaget höjde elnätsavgiften med tolv procent, vilket är dubbelt så mycket som inflationen.

– Vilket privat företag som arbetar på en konkurrensutsatt marknad kan höja priserna dubbelt mot inflationen, det finns ju inte, säger Larsson till Expressen.

Uppgifter: Blir dyrare än väntat

Villaägarnas riksförbund har granskat elbolagens höjningar av elnätsavgiften. Enligt branschorganisationen kommer höjningarna i praktiken bli högre än vad elbolagen anger.

–  Om man även räknar på de rörliga kostnaderna blir höjningen betydligt högre för ett normalhushåll. Och det är detta som väcker ilska hos våra medlemmar, säger Håkan Larsson till Expressen.

Vattenfall förnekar påståendet.

– Elnätsavgiften höjs med i genomsnitt 12 procent, i jämförelse med aktuell prisnivå den 1 januari 2023, för företagets kunder i hela landet. Prishöjningen motsvarar cirka 110 kronor per månad för en villakund och cirka 20 kronor för en lägenhetskund, framhåller elbolaget på sin hemsida.

LÄS MER HÄR:

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen