UPPGIFTER: Tung smäll för hushållen – chockhöjning blir ännu dyrare

2024 02 22

De kommande fyra åren kommer elnätsägarna kunna höja avgifterna för elnätet rejält.

Det varnade branschorganisationerna IKEM, Villaägarnas riksförbund, Hyresgästföreningen, Företagarna, Riksbyggen, HSB Riksförbund och Fastighetsägarna för i en debattartikel i Altinget.

– Energimarknadsinspektionen lär komma att höja elnätsbolagens intäktsramar, som begränsar nätavgifterna, vilket blir särskilt kännbart för hushåll med små marginaler.

– Ökade byggkostnader motiverar något höjda intäktsramar. Men det innebär inte att elnätsbolagen behöver låta nätavgifterna slå i taket, framhöll organisationerna.

Elbolagen tycks inte ha lyssnat på uppmaningen. Flera har passat på att höja elnätsavgiften kraftigt, både för privat- och företagskunder. Bland annat har eljättarna Vattenfall och Eon gått fram med ordentliga höjningar.

Statliga Vattenfall har höjt avgiften med 12 procent. Eon har gått fram med en genomsnittlig höjning på 9 procent.

– Vi går in i en period med nya ekonomiska förutsättningar, där vi bland annat behöver anpassa oss till ett högre ränteläge. Vi ser också ett stort behov av satsningar i förstärkning och utbyggnad av elnätet för att möta den stora elektrifiering som just nu pågår, sa Cecilia Zetterström, kund- och marknadschef Vattenfall Eldistribution AB, när det statliga bolaget aviserade höjningen.

”Det finns ju inte”

Nu riktar Villaägarnas riksförbund skarp kritik mot eljättarna. Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på branschorganisationen, köper inte Vattenfalls förklaring.

Han menar att elnätsbolagen höjer sina marginaler "absurt mycket” och att det sker på kundernas bekostnad samtidigt som vinster betalas ut till ägarna.

Håkan Larsson tar upp statliga Vattenfall som exempel. Han pekar på att bolaget höjde elnätsavgiften med tolv procent, vilket är dubbelt så mycket som inflationen.

– Vilket privat företag som arbetar på en konkurrensutsatt marknad kan höja priserna dubbelt mot inflationen, det finns ju inte, säger Larsson till Expressen.

Uppgifter: Blir dyrare än väntat

Villaägarnas riksförbund har granskat elbolagens höjningar av elnätsavgiften. Enligt branschorganisationen kommer höjningarna i praktiken bli högre än vad elbolagen anger.

– Om man även räknar på de rörliga kostnaderna blir höjningen betydligt högre för ett normalhushåll. Och det är detta som väcker ilska hos våra medlemmar, säger Håkan Larsson till Expressen.

Vattenfall förnekar påståendet.

– Elnätsavgiften höjs med i genomsnitt 12 procent, i jämförelse med aktuell prisnivå den 1 januari 2023, för företagets kunder i hela landet. Prishöjningen motsvarar cirka 110 kronor per månad för en villakund och cirka 20 kronor för en lägenhetskund, framhåller elbolaget på sin hemsida.

LÄS MER HÄR:

UPPGIFTER: Elnätsavgiften chockhöjs – ”kan höja hutlöst mycket”

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen