UPPGIFTER: Tung smäll för hushållen – chockhöjning blir ännu dyrare

2024 02 22

De kommande fyra åren kommer elnätsägarna kunna höja avgifterna för elnätet rejält.

Det varnade branschorganisationerna IKEM, Villaägarnas riksförbund, Hyresgästföreningen, Företagarna, Riksbyggen, HSB Riksförbund och Fastighetsägarna för i en debattartikel i Altinget.

– Energimarknadsinspektionen lär komma att höja elnätsbolagens intäktsramar, som begränsar nätavgifterna, vilket blir särskilt kännbart för hushåll med små marginaler.

– Ökade byggkostnader motiverar något höjda intäktsramar. Men det innebär inte att elnätsbolagen behöver låta nätavgifterna slå i taket, framhöll organisationerna.

Elbolagen tycks inte ha lyssnat på uppmaningen. Flera har passat på att höja elnätsavgiften kraftigt, både för privat- och företagskunder. Bland annat har eljättarna Vattenfall och Eon gått fram med ordentliga höjningar.

Statliga Vattenfall har höjt avgiften med 12 procent. Eon har gått fram med en genomsnittlig höjning på 9 procent.

– Vi går in i en period med nya ekonomiska förutsättningar, där vi bland annat behöver anpassa oss till ett högre ränteläge. Vi ser också ett stort behov av satsningar i förstärkning och utbyggnad av elnätet för att möta den stora elektrifiering som just nu pågår, sa Cecilia Zetterström, kund- och marknadschef Vattenfall Eldistribution AB, när det statliga bolaget aviserade höjningen.

”Det finns ju inte”

Nu riktar Villaägarnas riksförbund skarp kritik mot eljättarna. Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på branschorganisationen, köper inte Vattenfalls förklaring.

Han menar att elnätsbolagen höjer sina marginaler "absurt mycket” och att det sker på kundernas bekostnad samtidigt som vinster betalas ut till ägarna.

Håkan Larsson tar upp statliga Vattenfall som exempel. Han pekar på att bolaget höjde elnätsavgiften med tolv procent, vilket är dubbelt så mycket som inflationen.

– Vilket privat företag som arbetar på en konkurrensutsatt marknad kan höja priserna dubbelt mot inflationen, det finns ju inte, säger Larsson till Expressen.

Uppgifter: Blir dyrare än väntat

Villaägarnas riksförbund har granskat elbolagens höjningar av elnätsavgiften. Enligt branschorganisationen kommer höjningarna i praktiken bli högre än vad elbolagen anger.

– Om man även räknar på de rörliga kostnaderna blir höjningen betydligt högre för ett normalhushåll. Och det är detta som väcker ilska hos våra medlemmar, säger Håkan Larsson till Expressen.

Vattenfall förnekar påståendet.

– Elnätsavgiften höjs med i genomsnitt 12 procent, i jämförelse med aktuell prisnivå den 1 januari 2023, för företagets kunder i hela landet. Prishöjningen motsvarar cirka 110 kronor per månad för en villakund och cirka 20 kronor för en lägenhetskund, framhåller elbolaget på sin hemsida.

LÄS MER HÄR:

UPPGIFTER: Elnätsavgiften chockhöjs – ”kan höja hutlöst mycket”

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen