UPPGIFTER: Tung smäll för hushållen – chockhöjning blir ännu dyrare

2024 02 22

Det varnade branschorganisationerna IKEM, Villaägarnas riksförbund, Hyresgästföreningen, Företagarna, Riksbyggen, HSB Riksförbund och Fastighetsägarna för i en debattartikel i Altinget.

–  Energimarknadsinspektionen lär komma att höja elnätsbolagens intäktsramar, som begränsar nätavgifterna, vilket blir särskilt kännbart för hushåll med små marginaler.

– Ökade byggkostnader motiverar något höjda intäktsramar. Men det innebär inte att elnätsbolagen behöver låta nätavgifterna slå i taket, framhöll organisationerna.

Elbolagen tycks inte ha lyssnat på uppmaningen. Flera har passat på att höja elnätsavgiften kraftigt, både för privat- och företagskunder. Bland annat har eljättarna Vattenfall och Eon gått fram med ordentliga höjningar. 

Statliga Vattenfall har höjt avgiften med 12 procent. Eon har gått fram med en genomsnittlig höjning på 9 procent.   

– Vi går in i en period med nya ekonomiska förutsättningar, där vi bland annat behöver anpassa oss till ett högre ränteläge. Vi ser också ett stort behov av satsningar i förstärkning och utbyggnad av elnätet för att möta den stora elektrifiering som just nu pågår, sa Cecilia Zetterström, kund- och marknadschef Vattenfall Eldistribution AB, när det statliga bolaget aviserade höjningen.

”Det finns ju inte”

Nu riktar Villaägarnas riksförbund skarp kritik mot eljättarna. Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på branschorganisationen, köper inte Vattenfalls förklaring.

Han menar att elnätsbolagen höjer sina marginaler "absurt mycket” och att det sker på kundernas bekostnad samtidigt som vinster betalas ut till ägarna.

Håkan Larsson tar upp statliga Vattenfall som exempel. Han pekar på att bolaget höjde elnätsavgiften med tolv procent, vilket är dubbelt så mycket som inflationen.

– Vilket privat företag som arbetar på en konkurrensutsatt marknad kan höja priserna dubbelt mot inflationen, det finns ju inte, säger Larsson till Expressen.

Uppgifter: Blir dyrare än väntat

Villaägarnas riksförbund har granskat elbolagens höjningar av elnätsavgiften. Enligt branschorganisationen kommer höjningarna i praktiken bli högre än vad elbolagen anger.

–  Om man även räknar på de rörliga kostnaderna blir höjningen betydligt högre för ett normalhushåll. Och det är detta som väcker ilska hos våra medlemmar, säger Håkan Larsson till Expressen.

Vattenfall förnekar påståendet.

– Elnätsavgiften höjs med i genomsnitt 12 procent, i jämförelse med aktuell prisnivå den 1 januari 2023, för företagets kunder i hela landet. Prishöjningen motsvarar cirka 110 kronor per månad för en villakund och cirka 20 kronor för en lägenhetskund, framhåller elbolaget på sin hemsida.

LÄS MER HÄR:

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen