UPPGIFTER: Trump följer extrem handlingsplan – har förnekat kännedom

2025 01 31

Donald Trump tycks följa en omdiskuterad och kontroversiell handlingsplan som han tidigare sagt att han inte läst, enligt uppgifter.

USA:s president Donald Trump har tidigare tagit avstånd ifrån det omdiskuterade och kontroversiella dokumentet ”Project 2025”, som har tagits fram av tankesmedjan The Heritage Foundation.

Dokumentet har av kritiker beskrivits som en plan för att omvandla USA till en auktoritär stat.

I valrörelsen 2024 menade Donald Trump att han inte hade läst dokumentet.

– Jag har ingenting med Project 2025 att göra. Det finns där ute. Jag har inte läst det. Jag vill inte läsa det, sade Trump, enligt CNN.

Men nu visar en genomgång att Trump under sin första tid som president redan har genomfört mycket av det som Project 2025 föreslår.

Överensstämmer till två tredjedelar

En genomgång som CNN har gjort av Donald Trumps 53 första verkställande order och åtgärder som nytillträdd president, visar att mycket stämmer in på planerna i Project 2025.

Mer än två tredjedelar av Trumps åtgärder under sin första vecka som president återfinns som förslag i Project 2025-dokumentet ”Mandate for Leadership”, enligt kanalen.

Det handlar dels om väntade åtgärder såsom att slå ned på illegal invandring, avveckla mångfalds- och integrationsinitiativ samt ta bort miljörestriktioner för bland annat oljeindustrin.

Men det gäller också mer oväntade åtgärder. Trump har bland annat öppnat för att lägga ner USA:s säkerhetsdepartement för katastrofer och krig, Federal Emergency Management Agency, vilket har förvånat hans medarbetare. Men även det förslaget finns med i Project 2025:s planer.

Andra exempel inkluderar ”snabbt och hårt” bestraffande av länder som inte tar emot migranter som deporteras från USA.

“Exakt det arbete vi tänkte göra”

Paul Dans på Heritage Foundation håller med CNN om att Trump tycks följa de planer som målas upp i Project 2025.

– Det här är exakt det arbete vi tänkte göra. Det är fortfarande i de tidiga första stadierna av att bära frukt, men vi ville försäkra oss om att presidenten var redo att sätta igång redan första dagen. Snabbheten och djupet i det de har rullat ut så här snabbt är ett bevis på det arbete som gjorts i Project 2025 och andra presidentövergångsprojekt, säger han till kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Planer för att förvandla USA till diktatur avslöjade

Foto: Trump White House Archived

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen