UPPGIFTER: Sverige går med i militärpakt – med annat land

2023 10 19

Sveriges ansökan till Nato har fortfarande inte ratificerats av Turkiet och Ungern.

Det innebär att Sverige ännu inte är en fullvärdig medlem av militäralliansen – nästan ett och ett halvt år efter att landets ansökan lämnades in.

Inleder försvarspakt

Parallellt med den segdragna Natoprocessen undersöker nu Sverige andra möjligheter till militära samarbeten.

Och man tycks nu ha träffat rätt.

En ny försvarspakt är mycket nära att inledas tillsammans med USA, erfar Svenska Dagbladet.

"I händelse av krig"

Samarbetet det handlar om gäller State Partnership Program (SPP).

En ansökan om att gå med lämnades in från svenskt håll redan i våras och det är USA som bestämmer om Sverige får lov att gå med eller inte.

– Syftet var att skapa bättre förutsättningar för att få stöd av USA i händelse av kris eller krig, bekräftar försvarsminister Pål Jonson (M) för SvD.

Försvarsministern: "Naturligt"

Ansökningen gjordes i skuggan av Natoprocessen och det talades sällan öppet om den.

Men enligt Pål Jonson är det både naturligt och okontroversiellt.

Det ska ses som ett uttryck för Sveriges fördjupade samarbete med USA, där vi går från att vara partner till att bli allierad i Nato, säger ministern och tillägger att det kan ta upp till två år att bli godkända.

Skriver fördjupande avtal

SPP är en del av USA:s nationalgarde och har omkring hundra partnerländer i hela världen, varav Norge är den senaste medlemmen.

I väntan på grönt ljus till Nato tittar dock regeringen även på ytterligare militära samarbeten utöver SPP.

Ett sådant berör Joint Expeditionary Force, ett brittiskt initiativ där Sverige redan är medlem, men där Ulf Kristersson tecknade ett avtal om fördjupat försvarssamarbete i fredags.

Det är ett informellt samarbete som fungerar innan det är riktigt, riktigt allvarligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till Dagens Nyheter vid tillfället.

Slutförhandlar

Redan då avslöjade Kristersson att nya avtal med USA är på väg in i slutförhandlingar.

Han syftade då på en uppgörelse som kallas Defence Cooperation Agreement (DCA) och som ska gälla oavsett om Sverige får tillträde till Nato eller ej.

– Norge har ett sådant, Sverige och Finland förhandlar just nu, sade Ulf Kristersson.

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: SVT trotsar tittarstorm – lovar mer av samma sak

2025 07 18

SVT har fått stenhård kritik, men tänker ändå göra mer av samma sak.

Många tv-tittare har rasat mot SVT:s undertexter i samband med direktsändningar.

Undertexterna görs med hjälp av AI, vilket har lett till bisarra felaktigheter bland annat i nyhetssändningar.

Exempelvis har Kreml skrivits om till ”kram” och Zelenskij till ”Cancerskij”.

Men trots det utlovar SVT nu ännu mer av samma sak.

Trotsar tittarstormen

SVT kommer att utöka antalet direktsända program som undertextas, uppger kanalen.

Bland annat ska man börja undertexta de 21 lokala nyhetssändningarna. Totalt kommer 85 procent av kanalens direktsända program nu att undertextas. Fram till nu har andelen varit 81 procent.

Beslutet har fattats trots att undertextningen har fått stenhård kritik. SVT använder AI för att undertexta, vilket medför så stora fel att texten ibland blir obegriplig.

Kanalen försvarar dock beslutet att öka mängden undertextning och att fortsätta använda AI.

– Med hjälp av AI-tekniken får vi ut väldigt mycket mer än vad vi skulle kunna göra annars, säger Lena Stormvinge, chef för operations, till kanalen.

Kritiseras av Granskningsnämnden

Trots kritiken mot undertextningen så välkomnas beslutet av Hörselskadades riksförbund, som vill att SVT-program ska bli mer tillgängliga för personer med nedsatt hörsel.

– Vi tycker att SVT borde ha textning på 100 procent, det är det viktigaste kravet, säger Mattias Lundekvam på Hörselskadades riksförbund till kanalen.

Men kritiken mot SVT:s AI-undertexter har alltså varit svidande. Den har bland annat kommit från Granskningsnämnden (GRN).

– Det står klart att det har förekommit betydande kvalitetsbrister i textningen, har GRN skrivit i en bedömning som lämnats till regeringen, rapporterar Journalisten.

– Nämnden noterar att SVT är i ett utvecklingsarbete men anser ändå att bristerna i textningen innebär att kvalitetskravet för tillgänglighetstjänster inte kan anses helt uppfyllt, menar GRN i sin bedömning.

Hizbollah blev ”is på lass”

Användningen av AI har lett till en lång rad bisarra felaktigheter i undertextningen.

Terrorgruppen Hizbollah har kallats för ”Is på lass”, och vanliga tv-uttryck som ”Vi ska strax ta en paus” har omtolkats till ”Vi ska strax släppa oss”, enligt tidningen.

Ofta har också hela meningar blivit väldigt märkliga, exempelvis: ”Där tänkte jag fakta, to daisy sover good socies.”

Många inslag har därför blivit obegripliga för den som är beroende av textningen för att kunna ta del av innehållet.

LÄS OCKSÅ: Klagomål väller in mot SVT – alla upprörda över samma sak

Foto: JESHOOTS resp SVT

Text: Redaktionen


Oväntad upptäckt om kaffedrickare – det händer med hjärnan under natten

2025 07 18

Forskare har undersökt vad som händer med kaffedrickares hjärna under natten.

Kaffe är den dryck de flesta av oss väljer när vi vill stimulera hjärnan och bli piggare.

Men vad händer med hjärnan när vi sover efter att ha druckit kaffe, förutom att det blir svårare att sova?

Den frågan har forskare undersökt – och upptäckt något fascinerande.

Hjärnan påverkas under natten

I en ny studie som har publicerats i Communications Biology har forskare kunnat se hur koffein påverkar och förändrar hjärnans aktivitet under sömn, rapporterar Psypost.

I studien analyserade forskarna hjärnaktiviteten hos 40 friska vuxna mellan 20 och 58 år. Deltagarna tillbringade två olika nätter i ett sömnlaboratorium.

Den ena natten hade de intagit 200 mg koffein, vilket ungefär motsvarar två koppar kaffe. Den andra natten hade de intagit placebo. Deras sömn övervakades med hjälp av EEG, som registrerar elektriska signaler från hjärnan. Det man tittade på var non-REM sömn och REM-sömn.

Resultaten visade att koffein ökar hjärnans komplexitet under sömn och omformar dess elektriska aktivitet.

Som att vara vaken

Det intressanta var att dessa förändringar var betydligt mer uttalade under djupsömnen, alltså non-REM-sömnen. I REM-sömnen var effekterna av koffein mindre påtagliga.

Forskarna menar till och med att hjärnan påverkades så mycket att hjärnans aktivitet mer påminde om ett vaket tillstånd, trots att deltagarna sov.

– Tillsammans tyder dessa fynd på att koffein förskjuter den sovande hjärnan mot en mer upphetsad och dynamisk regim, en som liknar det kritiska tillstånd som är förknippat med vakenhet och kognitivt engagemang, rapporterar tidningen.

Skillnader mellan åldersgrupper

Koffeinet har alltså en stor påverkan på hjärnans aktivitet när vi sover, till den grad att det påminner om ett vaket tillstånd. 

– Koffein fördröjer men förhindrar inte sömn, så även om vi kan sova under påverkan av koffein påverkas hjärnan och därmed även sömnen av drogen, säger Philipp Thölke vid University of Montreal till tidningen.

– Det leder till ytligare sömn med ökad informationsbearbetning under de sömnstadier där hjärnan normalt går in i djup återställande vila, tillägger han.

Hur koffeinet påverkar sömnen beror också delvis på ålder.

Under REM-sömn påverkas yngre vuxna (20-27 år) mer av koffeinet jämfört med de äldre (41-58 år).

Under non-REM-sömn var effekterna dock desamma hos båda åldersgrupperna.

LÄS OCKSÅ: Läkare varnar för populär sommardryck - "Kan svimma"

Foto: PublicDomainPictures

Text: Redaktionen