UPPGIFTER: Svenska kronan får ett jättelyft – “betydande comeback”

2023 10 16

Under lång tid har det rapporterats om hur den svenska kronan blivit allt svagare.

Att kronan varit så låg i förhållande till euron och dollarn har också varit en av Riksbankens starkaste drivkrafter till att höja räntan i syfte att bekämpa inflationen.

– Det finns en risk att kronans genomslag på prisökningarna är större i nuvarande situation med hög inflation, kommunicerade myndigheten exempelvis när man höjde räntan i somras.

"Betydande combeback"

Men prognosen är att kronan går mot ljusare tider.

Och de allra senaste uppgifterna kommer inte från vem som helst.

Multinationella jättebanken Citis globala chefsekonom Nathan Sheets är övertygad om att Sveriges valuta har mycket goda utsikter framför sig.

– Jag tror på en betydande combeback för kronan, säger han till Dagens industri.

"En uppstuds"

Chefsekonomen pekar på att euroområdets konjunktur och inflation döms svalna i början av nästa år.

När marknaden då börjar blicka framåt mot räntesänkningar från Europeiska centralbanken bör det innebära goda nyheter för den svenska valutan.

– En sådan miljö bör ge stöd till uppstuds för kronan, säger Nathan Sheets.

Pressen miunskar

Nathan Sheets får medhåll även på hemmaplan här i Sverige.

Enligt Robert Boije, SBAB:s chefsekonom, poängterar också att inflationen sjunker i omvärlden, Norge och länder som har euro som valuta.

Det minskar pressen på kronans växelkurs – och får en följdeffekt även hos Riksbankens räntebesked.

– Så det som talar för en höjning är att inflationen var lite högre än väntat. Det som talar emot är att lägre inflation i omvärlden minskar pressen på kronkursen, säger Robert Boije till Dagens Nyheter.

Riksbanken kan ha gjort fel

För två veckor sedan gick Riksbanken ut med att myndigheten eventuellt kan ha missbedömt den verkliga effekten av en svag krona.

– En hel del talar för att genomslaget från en svag växelkurs till stigande inflation kan vara större än vad vi tidigare räknat med, framhöll riksbankschefen Erik Thedéen enligt protokollet från det senaste räntemötet.

Brittiska analysföretaget Oxford Economics har dock tonat ned oron om att Riksbanken bidrar till en försvagning av kronan av någon avgörande kaliber.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen