Riksbanken varnar – kan ha gjort fel

2023 10 03

Vid flera tillfällen har den svenska kronans svaga status pekats ut som den drivande faktorn bakom Riksbankens räntehöjningar.

– Kronans utveckling under de senaste åren med den trendmässiga försvagningen på senare tid är inte välkommen när det gäller att bekämpa inflationen, sade exempelvis riksbankschefen Erik Thedéen till Dagens industri tidigare i år.

Kan ha missbedömt

Att den svaga kronan är en betydande riskfaktor för ökad inflation togs också upp av Riksbankens ledamöter vid det senaste räntemötet alldeles nyligen.

Men vid samma möte lyftes också ett eventuellt misstag från myndighetens sida: Riksbanken kan ha missbedömt den verkliga effekten av en svag krona.

– En hel del talar för att genomslaget från en svag växelkurs till stigande inflation kan vara större än vad vi tidigare räknat med, framhåller Erik Thedéen enligt mötesprotokollet.

– Det utgör en uppåtrisk för vår inflationsbedömning.

Varningen: får inte fortsätta nedåt

Erik Thedéen varnar samtidigt för att den svenska valutan nu inte får lov att fortsätta vända nedåt – annars är inflationsmålet på en tvåprocentig ökning per år för KPIF i fara.

– För att vi ska kunna nå vårt inflationsmål inom rimlig tid är det därför viktigt att kronan inte ytterligare försvagas, uttrycker riksbankschefen i samma protokoll.

Tappade fem öre

Efter Riksbankens protokollpublicering från det senaste penningpolitiska mötet tappade den svenska kronan omkring fem öre till 11,57 kronor per euro.

Detta efter att för bara några dagar sedan ha stärkts mot såväl euron som dollarn.

– Om man tittar på veckan så har kronan stärkts ganska mycket. Det rör sig om ungefär 45 öre mot euron. Och det är ganska mycket om man ser att det bara är en vecka, sade SEB:s valutastrateg Amanda Sundström till Sveriges Radio i fredags.

Trycker är högt

För att nå målet på 2 procent inom “rimlig tid” och för att få inflationen att sjunka beslöt Riksbanken i slutet av september att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 4 procent.

Och myndighetens bedömning är att inflationstrycket fortfarande är högt – fallet nyligen förklaras av en kraftig nedgång i energipriser.

– Ledamöterna betonade riskerna med den fortsatt höga underliggande inflationen och den svaga kronan, framhåller Riksbanken på sin hemsida idag.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 29

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen

Krisbesked från Coop – ”vi beklagar”

2023 11 28

Matbutiken drar ned på kostnader värda 300 miljoner kronor.

Förändringen är en del av en stor omställning av organisationen som företaget menar ska “öka konkurrenskraften och ge bättre priser och erbjudanden", skriver Coop i ett pressmeddelande.

Men de potentiella prissänkningar kommer till ett annat stort pris.

100 personer får sparken för att Coop ska kunna driva igenom den nya organisationen.

– Coops uppdrag är att skapa ekonomisk nytta för våra drygt 3,9 miljoner medlemmar, säger Marie Nygren, vd på Coop Sverige, i företagets pressutskick.

"Kraftiga kostnadsökningar"

Marie Nygren pekar på omvärldsförändringarna de senaste åren, som framför allt eskalerat efter Rysslands invasion av Ukraina, och som orsakat kraftiga konsekvenser på ekonomin även här i Sverige.

– De senaste årens kraftiga kostnadsökningar för bland annat inköp av varor, energi, transporter och höjda hyror gör att vi måste anpassa organisationen för att ge förutsättningar för ett lönsamt Coop i Sverige, säger Marie Nygren.

– Ett starkt Coop kan ta matchen med konkurrenterna och skapa både medlemsnytta och bidra till ökad hållbarhet.

"Beklagar" uppsägningarna

Att 100 personer måste lämna sitt jobb är ett nödvändigt ont.

Enligt Marie Nygren är beskedet Coop ger “beklagligt”.

– Vi kommer att göra vad vi kan för att hjälpa dem vidare i sina yrkesliv, lovar Coop-vd.n.

Den nya organisationen börjar gälla från och med 1 januari 2024.

Företaget kommer då också att inleda driften av en ny, helautomatiserad varuterminal i Eskilstuna – vilket beskrivs som den största investeringen för Coop i modern tid.

– Det är en framtidssatsning som under många decennier ska leverera en kostnadseffektiv och driftsäker logistik och varuhantering för hela Coop i Sverige. Varuterminalen är en av förutsättningarna för att klara konkurrensen och samtidigt bidra till ökad hållbarhet, säger Marie Nygren.

Tvingats stänga butiker

Så sent som för en månad sedan tvingades Coop stänga fem butiker i Sverige.

Affärerna har länge haft ekonomisk uppförsbacke.

– I detta fall har berörda butiker, trots ett flertal insatser, fortsatt att gå med förlust. Och vi ser inte att utvecklingen går att vända inom överskådlig tid, sade Meta Persdotter, vd för Coop Butiker och Stormarknader, vid tillfället.

Foto: Coop

Text: Redaktionen