UPPGIFTER: Stor oro inom Nato – ett land kan komma att lämna

2024 09 05

Det stormar kring ett av Natos största och viktigaste medlemsländer.

Turkiet, som har en av militäralliansens största försvarsstyrkor, är på väg att fatta ytterligare ett kontroversiellt beslut.

Detta efter förra veckans besked om att Turkiet  har lämnat in en officiell ansökan till BRICS-gruppen – ett ekonomisk samarbete med flera västfientligt inställda länder som Ryssland, Kina och Iran.

Nu uppger Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att Turkiet även vill gå med i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) – en organisation som grundades av bland annat Ryssland och Kina.

SCO samarbetar både inom ekonomiska- och försvarspolitiska områden.

Enligt uppgifter till Newsweek har beskedet skapat stor oro inom Nato.

– Det har väckt oro över huruvida Turkiets medlemskap i Nato, vars största säkerhetsfokus är invasionen av Ukraina, är förenligt med att vara med i ett block som leds av landet (Ryssland) som startade invasionen, rapporterar den amerikanska tidskriften.

Experten: Går inte att kombinera

Sinan Ciddi, Turkietkännare vid den Washington-baserade tankesmedjan Foundation for Defense of Democracies (FDD), reagerar på uppgifterna om Turkiets nya ansökan.

Enligt experten går det inte att kombinera ett medlemskap i SCO med ett medlemskap i Nato.

– Att gå med i SCO är ett ”stort nej” för ett Natoland. Det är två ömsesidigt motsatta organisationer, säger han till Newsweek.  

Viktig spelare

Turkiets flört med världens diktaturer är en svårhanterlig situation för Nato.

Turkiet är en viktig Natomedlem.

Landets krigsmakt är den näst största stående styrkan i försvarsalliansen, efter USA, och Turkiets geostrategiska läge vid Svarta havet är viktigt för Nato.

USA har även två flygbaser i Turkiet och förvarar kärnvapen i landet.

Under Erdogans styre har Turkiet testat Natos och USA:s tålamod vid flera tillfällen. Bland annat har landet köpt in ett rysktillverkat luftvärnssystem, vilket fått USA att införa vissa sanktioner.

Turkiets val att bromsa Sveriges Natoansökan har även väckt skapat stor irritation bland försvarsalliansens medlemmar.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen