Risk för katastrof nära Sverige: ”Har blivit för farligt att ignorera”

2024 04 29

Risken för flygolyckor över Östersjöområdet har ökat markant.

Det uppger utrikesministrarna i Natoländerna Lettland, Litauen och Estland.

I en intervju med Financial Times varnar ministrarna för att Rysslands misstänkta ”GPS-störningar” över Östersjön kan få förödande konsekvenser.

Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis befarar att det i slutändan kan resultera i en stor katastrof – en eller flera flygolyckor i Östersjöområdet.

– Situationen har nu blivit för farlig för att ignorera.

– Sådana hybridattacker är ett hot mot vår befolkning och säkerhet, säger Landsbergis till tidningen.

Nato-källor: Ryssland bär ansvaret

Mellan augusti och mars har det rapporterats om tiotusentals tillfällen när flygplan fått problem med sina navigeringsdata. Problemen har uppstått när de flugit över Östersjön.

Ryssland uppges ligga bakom angreppen. Den ryska exklaven Kaliningrad, som ligger inklämd mellan Polen och Litauen, har pekats ut som centrum för GPS-störningarna.

– I Kaliningrad har Ryssland tillgång till de system som krävs och de använder dem, uppgav en talesperson för de litauiska försvarsministeriet till Newsweek i början av mars.

– Ryska styrkor har tillgång till ett brett spektrum av militär utrustning avsedd för GNSS-interferens, inklusive system som kan användas för störning på avstånd, tillade talespersonen.

GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är ett samlingsnamn för satellitbaserade navigations- och positionsbestämningssystem.

Två finska flygplan tvingades vända

Under gårdagen tvingades två finska flygplan vända om när de var på väg till Estland. När planen skulle landa stördes GPS-signalen.

LÄS MER HÄR:

Två finska flygplan tvingas vända om – ”grannen i öst”

UPPGIFTER: Problem för tusentals flyg – uppe i luften

Foto: Leonardo Yip resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen