30dec25

RYSSLAND: Uppger att man använt nytt kraftigt vapen mot Ukraina

2022 03 19

Putinregimen påstår att man har avfyrat hypersoniska vapen i kriget i Ukraina.

Det meddelar Igor Konashenkov, talesperson för Rysslands försvarsministerium, rapporterar BBC.

Förstört ukrainska vapen

Samma talesperson säger att Ryssland har använt robotarna för att förstöra en militärdepå i västra Ukraina. Enligt Konashenkov ska depån ha använts som vapenlager och “flygammunition för ukrainska trupper”.

Uppgifterna om lagerhusets innehåll är dock obekräftade, enligt Sky News.

Dramatiskt drag

Erkännandet utgör en dramatisk eskalering av de redan fruktansvärda scenerna som utspelar sig i Ukraina.

Aldrig förr har Ryssland medgivit att man använt hypersoniska vapen i militär strid.

Svårstoppade missiler

Hypersoniska robotar urskiljer sig från andra vapen dels genom sin hastighet och möjligheten att manövrera dem i luften. Bland annat kan de röra sig upp till 6 100 kilometer i timmen, fem gånger snabbare än ljudet, uppger Sky News.

Dessa egenskaper gör missilerna både svårare att spåra och än svårare att stoppa.

Obekräftade uppgifter

Enligt den ryska militären har man använt sig av Kinzhalmissiler som uppges kunna träffa mål på över två kilometers håll. Myndigheter och internationella medier har dock ännu inte kunnat verifiera exakt vad det rör sig om för vapen.

Kustnära missilsystem

Ryssland påstår sig samtidigt ha förstört ukrainsk militär kommunikation och spaningscentralen i hamnstaden Odesa genom kustnära missilsystem. Det hävdar den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Putin desperat

Det har tidigare rapporterats om desperation från den ryska regimen efter att invasionen av Ukraina inte gått enligt plan.

Enligt det brittiska försvarsdepartementets senaste underrättelserapport planerar Ryssland att kalla in militär förstärkning till kriget. Det ska kunna ske genom att omplacera styrkor från andra delar av Rysslands enorma landareal med syfte att öka Putinregimens militära närvaro i Ukraina.

Omplaceras till Ukraina
Ryska styrkor från landets östra militärdistrikt, Stillahavsflottan och Armenien, ska förflyttas till striderna i Ukraina, enligt departementet.
Samtidigt uppges även diktaturen planera för ett användande av legosoldater i anfallskriget i Ukraina.

Syriska styrkor
Enligt underrättelserapporten handlar det bland annat om privata stridsstyrkor från Syrien. Det har tidigare rapporterats om att Ryssland planerar att flyga in 16 000 frivilliga legosoldater från landet i Mellanöstern.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen