UPPGIFTER: Putin har utsett en syndabock

2022 10 06

Landets försvarsminister Sergej Sjojgu kommer få bära skulden för de senaste ryska krigsnederlagen i Ukraina, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war (ISW) i sin senaste lägesrapport.

Den inhemska kritiken mot Putinregimen har eskalerat efter arméns motgångar på slagfältet och den turbulenta mobilisering som just nu pågår i Ryssland.

På onsdagen beslutade Putin att  pausa mobiliseringen bland studenter, inklusive deltidsstudenter och masterstudenter.

Diktatorn skuldbelagde försvarsdepartementet.

– Försvarsdepartementet har inte i rätt tid gjort lämpliga ändringar i det juridiska ramverket kring vilka som inte är föremål för mobilisering. Därför måste justeringar göras, sa Putin till ryska medier.

Pekas ut som ansvarig

Enligt ISW tyder Putins uttalande på att Sergej Sjojgu hädanefter kommer att pekas ut som ansvarig för den ryska arméns misslyckande och den kaosartiga mobiliseringen på hemmaplan. 

– Den direkta kritiken av försvarsdepartementet är en underförstådd kritik av Sjojgu, framhåller tankesmedjan.

Flera aktörer har de senaste dagarna riktat direkt kritik mot Rysslands försvarsdepartement, bland annat Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov, flera militära bloggare och ordföranden för den ryska dumans försvarskommitté Andrey Kartapolov.

Putin har inte stoppat kritiken.

Snarare har diktatorn uppmuntrar aktörerna. I dag befordrades Ramzan Kadyrov till generalöverste i den ryska armén.

– Det tyder på att Putin är villig att blidka kritiker och påminna om att det är det ryska försvarsdepartementet och dess chef som är ansvarig för det faktum att Ryssland nu står på gränsen till en militär-politisk katastrof, skriver ISW.

Kommer få fortsätta ett tag

Enligt tankesmedjan är det högst troligt att Putin avskedar sin försvarsminister. Men beslutet lär dröja.

– Putin kommer sannolikt att vänta med att avskeda Sjojgu så länge han känner att han kan fortsätta att skylla på Sjojgu för pågående militära misslyckanden, skriver ISW och tillägger att diktatorn även kommer försöka att bygga upp ett förtroende hos de fraktioner som kritiserar Sjojgu och försvarsdepartementet.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen