UPPGIFTER: Putin har ändrat strategi – har nytt mål med kriget

2024 09 13

Vladimir Putin har ändrat sin strategi och sitt slutmål med kriget i Ukraina, säger en Rysslandsforskare.

I veckan har det hållits en stor försvarspolitisk debatt i Köpenhamn, där bland annat Sveriges försvarsminister Pål Jonsson samt Norges och Danmarks utrikesministrar deltog.

Med på debatten var också en rad experter, däribland den norska Rysslandsexperten och professorn Julie Wilhelmsen.

Rysslandsforskaren menar att Vladimir Putin har ändrat sitt mål med Ukraina, och anser att väst misstolkar Putin, rapporterar NRK.

Västvärldens antaganden fel?

Enligt Wilhelmsen bygger västvärlden sitt massiva stöd till Ukraina på två antaganden:

Att Putin vill och kommer att ta hela Ukraina, och att han inte är nöjd med Ukraina utan att även andra Natoländer är hotade.

Wilhelmsen menar dock att läget har förändrats.

– Problemet är att folk säger att antingen är de ett hot, eller så är de det inte. Men poängen är att sedan kriget började har vi varit inblandade i ett enormt dynamiskt spel. Om vi ​​till exempel tittar på vad Putin har gjort under den perioden ser vi att han har undvikit att hamna i en direkt konfrontation med Nato-länder, säger Wilhelmsen.

Och nu har Putin ändrat sin strategi, tror Rysslandsforskaren.

Kan ha ändrat sina planer

Hon menar att Putin kan ha skalat ned sina mål för kriget.

– Även om det såg ut som att Kremls mål var att ta hela Ukraina till att börja med – det är vi ganska säkra på – så är det inte säkert att det är målet längre, säger hon, enligt kanalen.

Det finns flera saker som talar för att Putin har ändrat och skalat ned sin målbild, enligt Rysslandsforskaren.

– Det är flera saker som tyder på det. Bland annat att Putin har haft problem hemma, och inte har så bra täckning för att föra ett krig som kostar den ryska befolkningen särskilt mycket, säger Julie Wilhelmsen.

Försvarsetablissemanget avslöjar planer

Ryssland är nu inriktat på att befästa sin position i östra Ukraina, snarare än att försöka ta hela landet, menar hon.

– Dessutom vet vi från intervjuer med personer i det ryska försvarsetablissemanget att majoriteten av dem säger att det kan bli någon form av territoriell kompromiss i Ukraina.

Julie Wilhelmsen menar samtidigt att det är osannolikt att Ryssland kan attackera ett Natoland, och att bland annat Baltikum inte behöver vara så oroliga som de har varit.

Väst har alltså delvis missförstått Rysslands intentioner, enligt Wilhelmsen.

Hennes uppfattning avvisades dock både av Norges och Danmarks utrikesministrar och av Sveriges försvarsminister Pål Jonsson.

– Skulle Putin lyckas på slagfältet kommer det att öka trycket på Moldavien och länderna på Natos östra flank. Därför kommer vi att fortsätta att stödja Ukraina så länge vi kan, sade Pål Jonsson, enligt kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


12 mars 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen