UPPGIFTER: Putin har ändrat strategi – har nytt mål med kriget

2024 09 13

Vladimir Putin har ändrat sin strategi och sitt slutmål med kriget i Ukraina, säger en Rysslandsforskare.

I veckan har det hållits en stor försvarspolitisk debatt i Köpenhamn, där bland annat Sveriges försvarsminister Pål Jonsson samt Norges och Danmarks utrikesministrar deltog.

Med på debatten var också en rad experter, däribland den norska Rysslandsexperten och professorn Julie Wilhelmsen.

Rysslandsforskaren menar att Vladimir Putin har ändrat sitt mål med Ukraina, och anser att väst misstolkar Putin, rapporterar NRK.

Västvärldens antaganden fel?

Enligt Wilhelmsen bygger västvärlden sitt massiva stöd till Ukraina på två antaganden:

Att Putin vill och kommer att ta hela Ukraina, och att han inte är nöjd med Ukraina utan att även andra Natoländer är hotade.

Wilhelmsen menar dock att läget har förändrats.

– Problemet är att folk säger att antingen är de ett hot, eller så är de det inte. Men poängen är att sedan kriget började har vi varit inblandade i ett enormt dynamiskt spel. Om vi ​​till exempel tittar på vad Putin har gjort under den perioden ser vi att han har undvikit att hamna i en direkt konfrontation med Nato-länder, säger Wilhelmsen.

Och nu har Putin ändrat sin strategi, tror Rysslandsforskaren.

Kan ha ändrat sina planer

Hon menar att Putin kan ha skalat ned sina mål för kriget.

– Även om det såg ut som att Kremls mål var att ta hela Ukraina till att börja med – det är vi ganska säkra på – så är det inte säkert att det är målet längre, säger hon, enligt kanalen.

Det finns flera saker som talar för att Putin har ändrat och skalat ned sin målbild, enligt Rysslandsforskaren.

– Det är flera saker som tyder på det. Bland annat att Putin har haft problem hemma, och inte har så bra täckning för att föra ett krig som kostar den ryska befolkningen särskilt mycket, säger Julie Wilhelmsen.

Försvarsetablissemanget avslöjar planer

Ryssland är nu inriktat på att befästa sin position i östra Ukraina, snarare än att försöka ta hela landet, menar hon.

– Dessutom vet vi från intervjuer med personer i det ryska försvarsetablissemanget att majoriteten av dem säger att det kan bli någon form av territoriell kompromiss i Ukraina.

Julie Wilhelmsen menar samtidigt att det är osannolikt att Ryssland kan attackera ett Natoland, och att bland annat Baltikum inte behöver vara så oroliga som de har varit.

Väst har alltså delvis missförstått Rysslands intentioner, enligt Wilhelmsen.

Hennes uppfattning avvisades dock både av Norges och Danmarks utrikesministrar och av Sveriges försvarsminister Pål Jonsson.

– Skulle Putin lyckas på slagfältet kommer det att öka trycket på Moldavien och länderna på Natos östra flank. Därför kommer vi att fortsätta att stödja Ukraina så länge vi kan, sade Pål Jonsson, enligt kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen