UPPGIFTER: Postsmäll väntar svenska folket – ”kan höjas betydligt”

2024 02 29

Allt färre svenskar skickar brev.

Många upplever alternativet som mindre prisvärt i takt med att portot har höjts i en stadig takt de senaste åren.

Sedan 2016 har andelen svenskar som tycker det är prisvärt att skicka brev minskat från 86 till 45 procent, trots att det svenska portot är relativt lågt jämfört med övriga Norden och genomsnittligt jämfört med övriga EU, enligt en undersökning från Post- och telestyrelsen, PST.

Nu varnar myndigheten för att svenskarnas beteende kan få ekonomiska konsekvenser.

– Undersökningens resultat innebär en utmaning för postoperatörerna som behöver hantera det faktum att breven, som är intäkten i verksamheten, ersätts med digitala alternativ.

– För att kunna upprätthålla en service som motsvarar användarnas behov bedömer PTS att portot kan komma att höjas betydligt framöver både för privatpersoner och företag, säger Emma Maraschin, chef PTS enhet för postfrågor.

Viktigast för svenska folket

Post- och telestyrelsens undersökning visar att svenska folket anser att det är viktigt att posttjänsten är tillförlitligt.

– Undersökningen visar att det är viktigare att veta att det kommer fram till rätt person i rätt tid, än att det kommer fram snabbt. Undersökningen visar också att fel i utdelningen eller missade leveranstider leder till missnöje, framhåller myndigheten.

Samtidigt visar undersökningen att svenskarna inte bryr sig nämnvärt om posten delas ut fem dagar i veckan.

Hela 58 procent uppger att det inte skulle påverka dem om postutdelningen inträffade var tredje dag i stället för varannan dag.

– Undersökningen visar att svenskarna tycker att kvalitet, tillförlitlighet och hållbarhet är viktigt.

– Vi vill vara säkra på att breven delas ut i tid och att vi kan veta säkert när det kommer fram. Då är det också rimligt att vi användare betalar vad det kostar för att tjänsten ska hålla en god kvalitet, kommenterar Emma Maraschin.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen