UPPGIFTER: Planerar värsta möjliga hot mot Sverige

2022 12 25

Den bedömningen gör danska försvarets underrättelsetjänst, FE, rapporterar norska Dagbladet.

Uppgifterna kommer från en rapport av myndigheten där man redogör för vad man beskriver som “Rysslands röda linjer”, dels i fråga om användning av kärnvapen i Ukraina – men också att man kommer att trappa upp hotet rejält mot Sverige och Finland som en följd av ansökningarna till Nato.

– Ryssland kommer sannolikt att öka sin hotfulla retorik, inklusive hot om att rikta kärnvapen mot mål i Sverige och Finland, framhålls i rapporten enligt den norska tidningen.

"Absolut möjligt"

Bedömningen anses som sannolik av Tom Røseth, huvudlärare i underrättelsetjänst vid Norges försvarshögskola.

Enligt honom har FE ett stort utbud av källor att tillgå och använder sig av en mycket noggrann metodik.

– Det är absolut möjligt att Ryssland kommer att komma med de här hoten i fasen då Sverige och Finland ansöker om medlemskap i Nato, säger han till Dagbladet.

– Det kan ligga i Rysslands intresse att skrämma befolkningen i Finland och Sverige för att göra dem osäkra på valet att bli Natomedlem.

Extrem skrämseltaktik

Enligt Tom Røseth är det just det sistnämnda – att orsaka skräck och splittring – som är målet.

– Ryssland kommer också att skapa rädsla för att försöka försvaga enigheten mellan västländer och Natoländer. Detta kommer sannolikt få motsatt effekt och visa varför det är rätt för Finland och Sverige att bli medlemmar i Nato, säger han.

Pekade ut Sverige häromdagen

Sverige var bara för några dagar sedan på den ryska agendan, då landets försvarsminister Sergej Sjojgu meddelade att man på grund av Sverige placerar ut trupper i den nordvästra delen av Ryssland.

– Med tanke på Natos önskan att bygga upp militär potential nära de ryska gränserna, samt att utöka den nordatlantiska alliansen på Finlands och Sveriges bekostnad, krävs vedergällningsåtgärder för att skapa en lämplig truppenhet i nordvästra Ryssland, sade ministern tidigare i veckan enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti.

Risk för oavsiktlig kris

En annan risk enligt FE är att personer längre ned i hierarkin än Putin missförstår och överreagerar på Natoländernas militära aktiviteter och tar saken i egna händer.

Någonting som därmed oavsiktligt skulle kunna utlösa en eskalerande kris.

– Personligen anser jag att Ryssland har en något högre tröskel för att använda taktiska kärnvapen i Ukraina jämfört med FE, kommenterar dock Tom Røseth enligt Dagbladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen

Chipsfavorit försvinner från svenska affärer

2025 12 05