UPPGIFTER: Planerar värsta möjliga hot mot Sverige

2022 12 25

Rysslands diktator Vladimir Putin kommer att hota Sverige med kärnvapen.

Den bedömningen gör danska försvarets underrättelsetjänst, FE, rapporterar norska Dagbladet.

Uppgifterna kommer från en rapport av myndigheten där man redogör för vad man beskriver som “Rysslands röda linjer”, dels i fråga om användning av kärnvapen i Ukraina – men också att man kommer att trappa upp hotet rejält mot Sverige och Finland som en följd av ansökningarna till Nato.

– Ryssland kommer sannolikt att öka sin hotfulla retorik, inklusive hot om att rikta kärnvapen mot mål i Sverige och Finland, framhålls i rapporten enligt den norska tidningen.

"Absolut möjligt"

Bedömningen anses som sannolik av Tom Røseth, huvudlärare i underrättelsetjänst vid Norges försvarshögskola.

Enligt honom har FE ett stort utbud av källor att tillgå och använder sig av en mycket noggrann metodik.

– Det är absolut möjligt att Ryssland kommer att komma med de här hoten i fasen då Sverige och Finland ansöker om medlemskap i Nato, säger han till Dagbladet.

– Det kan ligga i Rysslands intresse att skrämma befolkningen i Finland och Sverige för att göra dem osäkra på valet att bli Natomedlem.

Extrem skrämseltaktik

Enligt Tom Røseth är det just det sistnämnda – att orsaka skräck och splittring – som är målet.

– Ryssland kommer också att skapa rädsla för att försöka försvaga enigheten mellan västländer och Natoländer. Detta kommer sannolikt få motsatt effekt och visa varför det är rätt för Finland och Sverige att bli medlemmar i Nato, säger han.

Pekade ut Sverige häromdagen

Sverige var bara för några dagar sedan på den ryska agendan, då landets försvarsminister Sergej Sjojgu meddelade att man på grund av Sverige placerar ut trupper i den nordvästra delen av Ryssland.

– Med tanke på Natos önskan att bygga upp militär potential nära de ryska gränserna, samt att utöka den nordatlantiska alliansen på Finlands och Sveriges bekostnad, krävs vedergällningsåtgärder för att skapa en lämplig truppenhet i nordvästra Ryssland, sade ministern tidigare i veckan enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti.

Risk för oavsiktlig kris

En annan risk enligt FE är att personer längre ned i hierarkin än Putin missförstår och överreagerar på Natoländernas militära aktiviteter och tar saken i egna händer.

Någonting som därmed oavsiktligt skulle kunna utlösa en eskalerande kris.

– Personligen anser jag att Ryssland har en något högre tröskel för att använda taktiska kärnvapen i Ukraina jämfört med FE, kommenterar dock Tom Røseth enligt Dagbladet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen