UPPGIFTER: Orbán och Trump nobbar Nato – sluter egen pakt

2024 07 11

Ungerns premiärminister Viktor Orbán kommer att träffa Donald Trump idag.

Det hävdar källor nära den ungerska ledaren, rapporterar bland annat The Guardian.

Enligt samma uppgifter kommer Orbán och Trump att själva förhandla fram ett fredsavtal för kriget i Ukraina – utan inblandning av vare sig USA, EU eller Nato.

Beskedet kommer precis efter det att försvarsalliansens toppmöte i Washington avslutas på torsdagen.

Tidningen erfar även att USA:s nuvarande president Joe Biden nobbas av Orbán som personligen ska resa till Trumps hem i Mar-a-Lago, Florida, idag.

Väckt stor uppståndelse

Besöket hos republikanernas presidentkandidat sker blott en vecka efter att Viktor Orbán varit på besök i Moskva och återigen skakat hand med Vladimir Putin.

Ett besök som väckte stor uppståndelse och som skedde helt på eget initiativ och inte i egenskap av Natoallierad.

Att Orbán nu sätter sig vid förhandlingsbordet med Trump, även det utan formell tillåtelse, väntas tas emot med oro i Europa.

– Biden kanske inte är intresserad av att belöna Orbán efter hans framträdande i Moskva och peking, säger Daniel Hegedüs, analytiker på tankesmedjan German Marshall Fund, till The Guardian.

– Och för Orbán, som spelar ett långsiktigt spel, är ett försök till möte med Trump verkligen det mer strategiska valet än något möte med Biden.

Utgår från att Trump vinner

Enligt den brittiska tidningen har den ungerska ledaren det amerikanska valet i november i åtanke när han planerar att sluta ett avtal med Trump.

Ungern själva har inte velat bekräfta uppgifterna, men dementerar dem inte heller.

– Det är värt att träffa människor som är intresserade av fred, säger Gergely Gulyás, Orbáns stabschef, när han får frågan om ett eventuellt möte med Trump.

Valt sida

Den ungerska regeringen har sedan tidigare uttryckt sitt stöd för Trump när amerikanerna går till val i höst.

– Vi ser en chans till fred och Trump vinner. Vi ser en chans till goda relationer mellan Ungern och USA och Trump vinner, säger landets utrikesminister Peter Szijjarto till Reuters.

– Jag tror att mycket stark extern påverkan måste ske för att åtminstone få dem att förhandla. Vem har chansen till det under den kommande perioden? Det är bara Trump om han blir vald.

LÄS MER: Donald Trump ställer skarpt ultimatum till Ukraina

LÄS MER: Trumps plan för Nato – här är länderna som överges

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen