Trumps plan för Nato: Här är länderna som överges

2024 07 04

Republikanernas Donald Trump ser ut att bli USA:s nästa president.

Med endast några månader kvar till valet i november leder Trump över sittande president Joe Biden i flera mätningar.

Om Trump återfår makten i Vita huset kommer det sannolikt innebära stora politiska förändringar för USA. Inte minst skiljer sig Trumps och Bidens syn på USA:s roll i världspolitiken.

Donald Trump har utryckt ett förakt mot internationella samarbeten, tagit avstånd från allierade i Nato och EU och avslutat eller omförhandlat flera internationella avtal rörande miljö och frihandel.

Trump har också hotat att ta ut USA ur försvarsalliansen Nato.

Ett sådant scenario är dock osannolikt om Trump väljs till president i november, rapporterar Politico.

Tidningen hänvisar till flera nationella säkerhetstjänstemän och försvarsexperter som arbetade för Trumps under hans första presidentperiod och som kommer att arbeta för honom om han vinner valet.

Enligt källorna kan dock Nato komma att förändras betydligt om Trump blir president igen.

Trump-medarbetarna uppger att det finns en utarbetad plan för hur Trump vill förändra USA:s roll och inställning till Nato.

Här är planen

Enligt källorna kommer USA behålla sitt kärnvapenparaply över Europa under en andra Trump-period. Flygbaser i Tyskland, Turkiet och Storbritannien ska lämnas intakta, och USA kommer även ha kvar sina marinstyrkor i Europa.

Däremot planerar Trump-administrationen att dra tillbaka huvuddelen av amerikanska marksoldater, pansarfordon, logistikkommandon och artilleri. Planen är att europeiska länder ska ta över ansvaret när USA lämnar.

– Skiftet skulle innebära att USA avsevärt och väsentligt minskar sin militära roll i Europa och tar ett steg tillbaka i stället för att vara den primära leverantören av stridskraft till Europa. USA blir någon som endast ger stöd i kristider, säger försvarsexperten Dan Caldwell till Politico.

Länderna som överges

En annan del av Trumps plan för Nato kallas för ett ”Nato-system i två nivåer”.

Det innebär att medlemsländer, som inte spenderar 2 procent av BNP på försvaret i enlighet med Natos krav, inte kan förvänta sig amerikanskt stöd vid en militär konfrontation.

Förslaget kan strida mot artikel 5 i Natos stadga, som innebär att en attack mot en medlem av alliansen kommer att betraktas som en attack mot alla. Natomedlemmar är skyldiga att agera om ett annat land attackeras.

– Trumps utrikespolitiska experter har dock noterat att språket i artikel 5 är flexibelt och inte kräver att någon medlem svarar med ”militär kraft”, uppger Politico.

Om Trump får sin vilja igenom skulle det innebära att följande Natoländer inte kan räkna med amerikanskt militärt stöd vid en attack från främmande makt:

- Luxemburg

- Belgien

- Spanien

- Turkiet

- Slovenien

- Kanada

- Italien

- Portugal

- Tjeckien

- Tyskland

- Danmark

- Norge

- Nederländerna

- Albanien

- Kroatien

- Bulgarien

- Nordmakedonien

- Montenegro

- Frankrike

Källa: Forces Network (februari 2024)

Två tredjedelar väntas klara målet snart

Många Natomedlemmar, som i dag inte klarar 2-procentmålet, ser dock ut att göra det framöver..

– Under 2024 förväntar vi att två tredjedelar av länderna klarar eller överträffar målet om att 2 procent av BNP investeras i försvaret, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i mars 2024.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Man spårlöst försvunnen – Försvarsmakten kopplas in

2025 07 02

En äldre man har varit saknad sedan i förmiddags.

Det är i Kungsbacka som en stor insats just nu pågår.

Detta efter att en man i 80-årsåldern försvunnit från sitt hem och inte kommit tillbaka.

Polisen vädjar till allmänheten om hjälp och har kopplat in Försvarsmakten.

Man försvunnen

Polisen söker just nu med en större resurs efter en försvunnen man i 80-årsåldern.

Mannen sågs senast under tisdag förmiddag, omkring klockan 10, i sitt hem i Åsa.

Han anmäldes försvunnen strax efter klockan 15:30 samma dag.

– Polisen sökte initialt i närområdet kring bostaden, bland annat med hundpatrull, men utan att mannen påträffades, meddelar polisen.

Försvarsmakten inkopplad

Strax efter klockan 10 i dag onsdag fattade polisen beslut om att inleda en särskild händelse.

Det innebär att sökinsatsen hanteras utanför den ordinarie polisverksamheten, med en anpassad organisation och ledning.

Senare på kvällen beslutade polisen att intensifiera sökarbetet.

– Sökinsatsen efter den försvunne mannen trappas upp under kvällen. Utöver en stor polisiär resurs är även Försvarsmakten och Missing people involverade i insatsen, meddelar nu polisen.

– Polis arbetar intensivt med att värdera och undersöka uppgifter från allmänheten och vi är fortsatt intresserade av ytterligare tips och möjliga observationer.

Söder om Åsa

Sökinsatsen är för närvarande koncentrerad till området kring mannens hemadress i Vassbäck, strax söder om Åsa samhälle.

Polisen kontrollerar även sjukhus och platser där mannen, efter samtal med bland annat anhöriga, skulle kunna befinna sig.

Ett stort antal resurser, bland annat hundpatruller, drönare och helikopter, deltar i insatsen.

Polisen vädjar

Polisen vädjar till allmänheten att ta kontakt direkt om man får syn på personen – och det finns en bild på mannen på polisens webbplats som man kan se för att identifiera personen.

– Den som tror sig ha sett den försvunne mannen, ombeds skyndsamt ta kontakt med polisen.

Foto:

Text: Redaktionen

Brutalt område växer fram i Ukraina – större än hela Grekland

2025 07 02

Rysslands fullskaliga invasion kan ha förvandlat Ukraina till världens största minfält.

Nu sträcker sig den minerade landytan i Ukraina över uppskattningsvis 139 000 kvadratkilometer.

Det motsvarar 23 procent av landets territorium och är en större yta än hela Grekland.

Minorna utgör ett enormt hot mot civila liv och landets framtida återhämtning och utveckling, uppger Kyiv Independent.

Civila liv på spel

De stora områdena med minfält som är tänkta att bromsa framryckande trupper riskerar också att i hög grad drabba civila offer.

Årligen dödas eller skadas över 7 000 människor globalt av minor.

– Majoriteten av de som dödas eller skadas av minor är civila, uppger svenska FN-förbundet.

– Många minor placeras på åkrar, fält, längs vägar och vid skolor vilket drabbar mest civila då minor som ligger gömda i marken skadar och dödar även när kriget lämnat.

– Hälften av alla civila som drabbas av minor är barn. Barn rör sig och leker överallt - utanför bostadsområden och vägar.

Hindrar återuppbyggnad

Minor utgör också ett hinder för krigsdrabbade samhällen att återuppbyggas.

Stora områden måste spärras av och minröjas innan de kan brukas för livsmedelsförsörjning och infrastruktur.

Även biståndspersonal hindras och begränsas i sitt arbete.

Skalar upp

Minröjning i Ukraina utförs i första hand av den statliga räddningstjänsten och Försvarsmakten, men både internationella och inhemska ickestatliga organisationer bidrar till insatsen.

Världens största ickestatliga organisation för minröjning, HALO Trust, har varit verksam i Ukraina sedan 2015.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion har man utökat sin verksamhet och är idag en arbetsstyrka på 1 500 personer som jobbar i åtta olika regioner i Ukraina.

– Detta är den största utmaningen med landminor sedan andra världskriget, säger organisationens vd James Cowan till Kyiv Independent.

– När det gäller territorium under ukrainsk kontroll är det fortfarande oklart om alla landminor kan röjas på 10 år – men jag tror att det är möjligt.

Foto: J. Gios

Text: Redaktionen