Trumps plan för Nato: Här är länderna som överges

2024 07 04

Republikanernas Donald Trump ser ut att bli USA:s nästa president.

Med endast några månader kvar till valet i november leder Trump över sittande president Joe Biden i flera mätningar.

Om Trump återfår makten i Vita huset kommer det sannolikt innebära stora politiska förändringar för USA. Inte minst skiljer sig Trumps och Bidens syn på USA:s roll i världspolitiken.

Donald Trump har utryckt ett förakt mot internationella samarbeten, tagit avstånd från allierade i Nato och EU och avslutat eller omförhandlat flera internationella avtal rörande miljö och frihandel.

Trump har också hotat att ta ut USA ur försvarsalliansen Nato.

Ett sådant scenario är dock osannolikt om Trump väljs till president i november, rapporterar Politico.

Tidningen hänvisar till flera nationella säkerhetstjänstemän och försvarsexperter som arbetade för Trumps under hans första presidentperiod och som kommer att arbeta för honom om han vinner valet.

Enligt källorna kan dock Nato komma att förändras betydligt om Trump blir president igen.

Trump-medarbetarna uppger att det finns en utarbetad plan för hur Trump vill förändra USA:s roll och inställning till Nato.

Här är planen

Enligt källorna kommer USA behålla sitt kärnvapenparaply över Europa under en andra Trump-period. Flygbaser i Tyskland, Turkiet och Storbritannien ska lämnas intakta, och USA kommer även ha kvar sina marinstyrkor i Europa.

Däremot planerar Trump-administrationen att dra tillbaka huvuddelen av amerikanska marksoldater, pansarfordon, logistikkommandon och artilleri. Planen är att europeiska länder ska ta över ansvaret när USA lämnar.

– Skiftet skulle innebära att USA avsevärt och väsentligt minskar sin militära roll i Europa och tar ett steg tillbaka i stället för att vara den primära leverantören av stridskraft till Europa. USA blir någon som endast ger stöd i kristider, säger försvarsexperten Dan Caldwell till Politico.

Länderna som överges

En annan del av Trumps plan för Nato kallas för ett ”Nato-system i två nivåer”.

Det innebär att medlemsländer, som inte spenderar 2 procent av BNP på försvaret i enlighet med Natos krav, inte kan förvänta sig amerikanskt stöd vid en militär konfrontation.

Förslaget kan strida mot artikel 5 i Natos stadga, som innebär att en attack mot en medlem av alliansen kommer att betraktas som en attack mot alla. Natomedlemmar är skyldiga att agera om ett annat land attackeras.

– Trumps utrikespolitiska experter har dock noterat att språket i artikel 5 är flexibelt och inte kräver att någon medlem svarar med ”militär kraft”, uppger Politico.

Om Trump får sin vilja igenom skulle det innebära att följande Natoländer inte kan räkna med amerikanskt militärt stöd vid en attack från främmande makt:

- Luxemburg

- Belgien

- Spanien

- Turkiet

- Slovenien

- Kanada

- Italien

- Portugal

- Tjeckien

- Tyskland

- Danmark

- Norge

- Nederländerna

- Albanien

- Kroatien

- Bulgarien

- Nordmakedonien

- Montenegro

- Frankrike

Källa: Forces Network (februari 2024)

Två tredjedelar väntas klara målet snart

Många Natomedlemmar, som i dag inte klarar 2-procentmålet, ser dock ut att göra det framöver..

– Under 2024 förväntar vi att två tredjedelar av länderna klarar eller överträffar målet om att 2 procent av BNP investeras i försvaret, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i mars 2024.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Har fått nog av Putin – ställer flera krav

2026 07 02

Ryssland ber om hjälp från en allierad.

Ryssland är i samtal med Kazakstan om att få akuta bensinleveranser.

Men enligt uppgifter vill Astana använda situationen för att pressa Moskva med hårda villkor, rapporterar RBC Ukraine.

Ryssland ber om bensin

Ryssland befinner sig i en allt mer pressad situation på bränslemarknaden och har vänt sig till Kazakstan för att få hjälp med bensinleveranser.

Enligt uppgifter handlar det om omkring 50 000 ton AI-92-bensin, som ska lindra en inhemsk brist som uppstått efter driftstopp och oplanerat underhåll vid flera raffinaderier.

Bristen kopplas enligt uppgifterna till att flera ryska raffinaderier stoppats efter drönarattacker, vilket lett till att produktionen fallit kraftigt.

– Rysslands energiministerium har inte gett en kommentar. Kazakstans energiminister Erlan Akkenzhenov sade tidigare att Astana inte hade fått någon officiell begäran från Moskva om bensinleveranser, skriver Reuters.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

Kazakstan sätter villkor

Samtidigt uppges Kazakstan inte vilja hjälpa Ryssland utan att få något tillbaka.

Enligt uppgifter har landet “fått nog” av den ryska linjen och ställer därför tydliga krav.

Det främsta kravet är att eventuella bensinleveranser ska ske genom ett utbytesavtal.

– En källa i Kazakstan sade att bränsleleveranser till Ryssland skulle kunna bytas mot ryskt flygbränsle, uppger RBC Ukraine.

Bränslebrist i regionen

Kazakstan har i nuläget ett visst bensinöverskott, men situationen är instabil.

Underhåll vid viktiga raffinaderier, bland annat i Atyrau, väntas minska tillgången kraftigt.

Samtidigt pekar uppgifter på att även Ryssland tvingas importera bränsle från andra håll, bland annat sjövägen från Indien.

I Moskva-området har läget redan blivit märkbart för konsumenter, där bensinstationer enligt uppgifter infört köpgränser.

Ett skifte i maktbalansen

Analytiker pekar på att situationen visar en ovanlig vändning: Ryssland, som tidigare varit en stor bränsleexportör, tvingas nu förhandla från en svagare position.

Bakgrunden är en kombination av tekniska problem, sanktioner och störningar i energiinfrastrukturen som gjort att den inhemska produktionen inte räcker till.

Samtidigt försöker Kazakstan utnyttja läget för att säkra egna leveranser och bättre villkor i ett allt mer pressat regionalt energiläge.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Alla mobiler ska laddas på nytt sätt

2026 07 02

Alla mobiler, oavsett märke är tänkta att laddas på ett nytt sätt.

En ny global standard för mobilladdning är på väg.

Utvecklingen ska förändra hur vi laddar våra mobiltelefoner.

Ny laddstandard på gång

Flera av världens största teknikföretag arbetar just nu med en gemensam ny standard för laddning som är trådlös.

Målet är att göra det både snabbare och mer enhetligt att ladda mobilen oavsett märke.

Enligt uppgifter från Android Authority handlar det om en ny teknik som kan ge upp till 50 watts trådlös laddning där alla mobiler ska kunna laddas på samma sätt.

Förhoppningen är att tidigare sätt att ladda mobiler ska fasas ut.

Teknikjättar går samman

Bakom initiativet står Wireless Power Consortium (WPC), tillsammans med flera stora aktörer i mobilbranschen.

På ett nyligen möte i Peking, som hölls av Wireless Power Consortium (WPC) på Xiaomis huvudkontor, träffades flera stora teknikföretag som Apple, Google, Huawei, Oppo och Vivo.

Mötet arrangerades för att komma överens om hur den nya standarden ska fungera och testas, rapporterar IT Home.

LÄS MER: UPPGIFTER: Hela lönen går till skatt

Ska fungera oavsett mobilmärke

Den nya standarden, som går under namnet Qi 50W, är tänkt att ersätta dagens Qi2 25W.

I dag fungerar snabbladdning ofta bäst med laddare från samma tillverkare, vilket kan begränsa användningen.

Med den nya lösningen hoppas branschen att en och samma laddare ska fungera bättre över olika märken.

– Din nästa iPhone, Pixel- eller Xiaomi-enhet kan kunna trådlöst laddas med 50 W med samma laddare, skriver Android Authority.

Även om utvecklingen redan pågår väntas den nya standarden inte lanseras fullt ut förrän omkring 2028.

– Med en öppen och gemensam 50 W-standard hoppas branschen nu kunna göra laddningen säkrare, minska energiförluster och ge en jämn och snabb laddningsupplevelse oavsett vilket märke på mobilen eller laddaren man använder, skriver sajten.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Foto: Steve Johnson

Text: Redaktionen