UPPGIFTER: Ökad risk för att svenska turister attackeras

2023 06 30

– Svenskar som turistar runt om i världen löper nu ökad risk att attackeras av fanatiker.

Det säger två tjänstemän vid Regeringskansliet som framhåller att koranbränningarna som ägt rum i Sverige skapar en ytterst farlig situation för svenska medborgare både i Sverige och utlandet.

Utnyttjas av extremister

– Koranbränningarna skapar ofattbart upprörda känslor på en del håll i världen.

– Men det allra värsta är hur detta utnyttjas av extremister och andra mörka krafter.

Det framhåller de båda tjänstemännen till denna webbsida.

De arbetar med frågor som berör säkerhetsläget i Sverige och för svenskar och de menar att läget nu är mycket allvarligt.

Risk för terrordåd i Sverige

– Den allvarligaste risken är att detta kan leda till terrordåd i Sverige. Det kan ske i exempelvis varuhus, på tågstationer, konserter eller fotbollsmatcher.

Redan efter Rasmus Paludans koranbränning i januari meddelade Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT att Sverige blivit ett prioriterat mål för våldsbejakande islamister.

Hundratals svenskar

Och i samband med att en man från Irak nu i veckan återigen brände koranen ökar risken ännu mer betonar tjänstemännen.

De framhåller att själva brännandet av koranerna som pågår under mycket kort tid och genomförs av enstaka personer ändå kan få extremt allvarliga konsekvenser.

– Det kan i värsta fall leda till att hundratals svenskar förlorar livet i ett terrordåd.

Svenska turister i fara

De betonar även att det inte bara är hemma i Sverige som svenskar kan råka illa ut.

– Detta innebär även en ökad risk för svenska turister som är på semester i utlandet.

– Det finns en ökad risk för att svenska turister attackeras. Fanatiker som bara väntar på att ta ut sin vrede åt något håll riskerar nu att rikta sig mot svenskar.

Diskussion pågår

Enligt de båda tjänstemännen pågår en diskussion på hög nivå i myndighetsvärlden kring hur man ska hantera frågan.

– Om ett terrordåd väl inträffar så kan vi räkna med att pressen på politikerna att stoppar ytterligare koranbränningar ökar.

– Samtidigt ska man inte ge efter för hot. Men svenska folkets säkerhet väger självfallet tungt.

Foto: J. Bengs

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen