UPPGIFTER: Nato fruktar dramatiskt skifte i Europa – nu på söndag

2024 12 04

På söndag fattas ett dramatiskt beslut för ett av Natos just nu viktigaste länder.

Med sina 19 miljoner invånare har Rumänien varit medlem i försvarsalliansen i drygt 20 år.

I landet finns en flygbas som expanderar mot att bli Natos största i hela Europa.

Rumänien gränsar dessutom till Ukraina och har under kriget flera gånger fått se ryska drönare passera deras luftrum samtidigt som man levererat viktiga vapen, inklusive luftförsvarssystemet Patriot, till det krigsdrabbade landet.

– Närheten till Ukraina har positionerat Rumänien som en viktig logistikpartner, säger Antonia Clibasanu, geopolitisk analytiker på Geopolitical Futures, till Politico.

Kan välja ryssvänlig president

På söndag går Rumänien till val och befolkningen ska välja ny president.

Center-högerpolitikern Elena Lasconi utmanas av den högerextrema och ryssvänliga kandidaten Calin Georgescu.

Skulle den senare, som flera gånger uttryckt sin skepsis gentemot Nato, vinna valet kan det enligt flera bedömare skaka om försvarsalliansen närmast i grunden, rapporterar Politico.

En dramatisk politisk förändring i Rumänien, en växande militärmakt, skulle kunna undergräva landet som en av Natos stora regionala säkerhetsaktörer.

– Rumäniens roll har utvecklats mycket under de senaste 20 åren sedan landet gick med i Nato, och landet har tagit steg mot att vara en säkerhetsleverantör och inte bara en säkerhetskonsument, säger Ana Agachi, politisk analytiker vid tankesmedjan RAND.

Framkallade stora protester

För närvarande lägger Rumänien 2,25 procent av sin BNP på försvaret. Det är över Natos krav på två procent och målet är öka de militära utgifterna till tre procent 2026.

En Natoskeptisk och prorysk president skulle kunna äventyra den utvecklingen.

När Calin Georgescu gick segrande ur den första valomgången förra helgen gjorde han det enbart efter att ha framträtt på sociala medier, vilket föranledde anklagelser mot plattformen Tiktok.

Det framkallade också stora demonstrationer i huvudstaden Bukarest.

– Resultatet av denna tysta men ändå extremistiska proryska kandidat är en del av Rysslands hybridkrig mot europeisk demokrati, säger Siegfried Muresan, konservativ rumänsk politiker i Europaparlamentet, till Politico.

"Vill inte lämna Nato"

Calin Georgescu har tidigare sagt att han vill att Rumänien ska engagera sig och inte utmana Ryssland.

Han har dock förnekat att han vill lämna Nato.

– Jag vill inte Nato, jag vill inte lämna EU. Vad jag däremot vill är att ta ställning, inte att knäböja där borta och ta allting. Som jag sade, vi borde göra allt i vårt nationella intresse, har kandidaten sagt enligt Reuters.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


“Risk för storskaligt krig i Europa” – Natoland varnar efter Trumps utspel

2025 02 12

Risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

Det beskedet kommer från FE, danska försvarets underrättelsetjänst, på tisdagsförmiddagen.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, lyder FE:s slutsats enligt TV2 som tagit del av underrättelsetjänstens nya rapport.

Efter Trumps ord: "Ukraina kan bli ryskt"

FE:s uppdatering väcker stora rubriker i dansk media på tisdagen.

Den kommer dessutom enbart några timmar efter att USA:s president Donald Trump i natt uttryckt att det finns en risk att Ukraina “kan bli ryskt en dag”.

– De kanske gör en deal, de kanske inte gör en deal. De kanske blir ryssar någon gång, eller så kanske de inte blir ryssar någon gång, sade Trump i en intervju med Fox News.

Arbetar utifrån tre scenarier

Enligt den danska underrättelsetjänsten arbetar man utifrån tre möjliga scenarier för vad Ryssland är kapabla till om kriget i Ukraina sätts på paus eller upphör helt.

Det första gäller för de första sex månaderna efter ett sådant scenario.

– Om ungefär ett halvår kommer Ryssland “att kunna utkämpa ett lokalt krig i ett land som gränsar till Ryssland”, uppger TV2 med hänvisning till FE.

Kanalen fortsätter:

– Efter cirka två år kommer Ryssland “utgöra ett trovärdigt hot mot ett eller flera Natoländer och därmed vara redo för ett regionalt krig mot flera länder i Östersjöområdet".

– Efter cirka fem år kommer Ryssland “att vara redo för ett storskaligt krig på den europeiska kontinenten, där USA inte blandar sig i”.

Kan utmana Nato

Anja Dalgaard Nielsen, underrättelsechef i FE, bekräftar att den nya bedömningen är en följd av bevakningen av fredsförhandlingarna från den nya presidentadministrationen i USA.

Hon betonar emellertid att det inte finns något konkret hot om en rysk attack mot Danmark.

– Men vi ser att det finns en ökad vilja från den ryska sidan att utmana Nato, och vi ser en amerikansk administration som är inriktad på att avsluta striderna i Ukraina, säger Dalgaard Nielsen till Jyllands-Posten.

LÄS MER: Danmark varnar – Ryssland förbereder jättehot mot Sverige

LÄS MER: Danmark slår larm – “90 procents risk" att Ryssland slår till

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen


Lömsk virussjukdom har fått fart i Sverige – “rejäl smittspridning”

2025 02 12

Flera sjukdomar cirkulerar i Sverige just nu.

Det handlar bland annat om RS-virus och mykoplasma.

Men för närvarande är det ett annat virus som utmärker sig specifikt.

Det är säsongsinfluensan, en förrädisk virussjukdom som återkommande orsakar epidemier i Norden, som är på väg att toppa.

"Rejäl smittspridning"

Enligt de senaste siffrorna från Folkhälsomyndigheten har influensafallen ökat med nio procent den senaste veckan jämfört med veckan innan dess.

– En ökning framöver är sannolik i och med den ökade smittspridningen, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Per Hagstam, biträdande smittskyddsläkare vid Smittskydd Skåne, delar den bedömningen.

– Nu har vi en rätt rejäl smittspridning, säger han till Sveriges Radio.

Värre än fjolåret

Siffrorna pekar på en större smittspridning än förra året. 

Exakt när säsongsinfluensan kommer att nå toppen är inte helt lätt att förutspå, men ofta kan det förekomma runt sportlovet.

Det vill säga nu och de kommande veckorna.

– Sedan är det ibland en långsam nedgång som varar in i mars och ibland tar det slut snabbare, säger Per Hagstam.

Vanlig dödsorsak

Influensa är en av de vanligaste dödsorsakerna, men är samtidigt svår att mäta.

– Det beror på att det är komplikationer efter eller i samband med influensan och inte influensainfektionen i sig som de flesta dör av, förklarar Folkhälsomyndigheten.

– Till exempel kan influensa hos den äldre vara mild och ganska atypisk från början och inte märkas, men kan sedan övergå i en bakteriell lunginflammation. Efterföljande hjärtinfarkt eller hjärtsvikt är också vanligt bland äldre.

Riskgrupper bör vaccineras

Vaccination är fortsatt den mest effektiva förebyggande åtgärden för att skydda personer i riskgrupp mot allvarlig sjukdom och död till följd av en influensainfektion.

Varje höst erbjuds influensavaccin som rekommenderas till gravida, personer över 65 år samt andra som tillhör en riskgrupp för allvarlig sjukdom.

Foto P. Tankilevitch

Text: Redaktionen