UPPGIFTER: Moderaterna svänger om Liberalerna

2022 09 16

Moderatledaren Ulf Kristersson vill ha med Liberalerna i en ny regering.

Det uppger flera källor med insyn i regeringsförhandlingarna, rapporterar Expressen.

Enligt tidningens källor ser M-ledningen och Ulf Kristersson stora fördelar med ett regeringssamarbete med L.

För det första anses det skapa en större stadga för den nya högerregeringen. En regering med endast M och KD  skulle samla 24,4 procent tillsammans och bli den svagaste regeringen som Sverige haft på 43 år.

För det andra uppger källorna att en M-KD-L-regering skulle öka legitimiteten för partiernas nya samarbete med Sverigedemokraterna.

– Moderaterna ser gärna att den nya regeringen har ett tydligt liberalt inslag, då det anses öka legitimiteten för det nya samarbetsprojektet med SD, som misstros av breda väljargrupper, rapporterar Expressen.

Sätter press

Liberalernas toppduo, partiledare Johan Pehrson och partiets gruppledare och ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson, uppges ha varit tydliga i samtalen med M-ledningen.

Liberalerna är fast beslutna att sitta med i en M-ledd regering.

– Det är tydligt att de vill sitta i regeringen. Och att de fullt ut vara med i den nya majoritet de jobbat hårt för att få till. Erfarenheten av att vara med och ha inflytande via januariavtalet gav inte mersmak, säger en källa med insyn till Expressen.

Dementerat tidigare uppgifter

Dagens Nyheter har tidigare rapporterat om att Moderaterna enbart vill bilda regering med KD. 

– Genom att samarbeta med L och SD utanför regeringen får vi inte de låsningar i Regeringskansliet som Miljöpartiet och Socialdemokraterna har haft. Man ska lära sig av andras misstag. När Magdalena Andersson kom till makten blev den regeringen bättre, sa en central KD-källa till DN.

Moderaterna har dementerat uppgifterna.

– Uppgifterna i Dagens Nyheter stämmer inte, de är helt falska, framhöll Niklas Gillström, presschef hos Moderaterna, i ett textmeddelande till Aftonbladet.

Gillström ville samtidigt inte svara på om det innebär att Moderaterna är öppna för att bilda regering med både Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Förhandlingar pågår i högerblocket

Det pågår just nu ”skarpa förhandlingar” i högerblocket, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till en källa med insyn i regeringsförhandlingarna.

Samtliga fyra partier uppges delta i samtalen. Partiledarna deltar inte, men får löpande information.

– Det är skarpa förhandlingar, de påbörjades redan igår men har förberetts under lång tid med ökad intensitet, säger källan till Aftonbladet.

Flera frågor har redan avhandlats.

– Energifrågan och kärnkraften är tydligt uppe på bordet, framhåller källan till tidningen.   

Foto: Liberalerna resp Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen