UPPGIFTER: Känslig fråga splittrar högerblocket

2022 09 19

Frågan om talmansposten splittrar högerblocket.

Sverigedemokraterna anser att de enligt praxis har rätt till talmansposten eftersom SD är största parti i högerblocket.

Men en rad ledande liberaler uppges vara mycket skeptiska till Sverigedemokraternas krav, rapporterar SR Ekot.

En L-källa som radiokanalen har pratat med beskriver SD-kravet som ”otänkbart”.

– Absolut inte, svarar en annan när hen får frågan om partiet kan tänka sig att stödja en sverigedemokratisk talman.

Kräver talmansposten

Trots L-motståndet uppges Sverigedemokraternas kravbild stå fast.

SD:s ingångsvärde i förhandlingarna är att partiet ska ha alla poster som partiet ”har rätt till”, enligt tidigare praxis, rapporterar SR med hänvisning till en högt uppsatt SD-källa.

– Det betyder att talmansposten ska tillfalla SD, som nu är större än Moderaterna, säger SD-källan till radiokanalen.

SD:s ”paketlösning”

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Mattias Karlsson har tidigare föreslagit att SD ska få talmansposten.

I en intervjun med SvD konstaterade SD-toppen att han ser framför sig att talmansposten finns med i regeringsförhandlingarna som en del av en ”paketlösning”.

Partikollegan Martin Kinnunen betonade dock att talmansposten är en diskussion med andra partier.

– Det är inget parti som kan få talman vald själv, så man får se helt enkelt. Jag tror inte det finns några färdiga förslag för alla talmännen ännu, sa han till SvD.

Frångick praxis 2018

Riksdagens talman och vice talmän väljs på måndagen den 26 september i samband med att den nyvalda riksdagen sammanträder för första gången.

Vanligtvis väljs talmannen från det största partiet i riksdagen eller från det största regeringspartiet, men 2018 valdes Andreas Norlén efter att ha nominerats av riksdagens näst största parti, Moderaterna.

Valet frångick praxis eftersom M varken var största riksdagsparti eller största regeringsparti.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen