UPPGIFTER: Kan strunta i Ungern – och ge grönt ljus ändå

2023 12 14

Ungerns premiärminister Viktor Orbán fortsätter att sätta sig på tvären.

De senaste dagarna har allihop handlat om en enda sak i Europa: det stora toppmötet i Bryssel som mer eller mindre kommer att avgöra Ukrainas framtid.

På agendan står bland annat att EU-länderna ska upprätta en plan för att inleda anslutningsförhandlingar om ett ukrainskt medlemskap – men också att frigöra 50 miljarder euro för ett stort stödpaket till Ukraina.

Kan strunta i Ungern

Ungern motsätter sig båda förslagen.

Viktor Orbán hotar att lägga in sitt veto – om EU inte samtidigt frigör 30 miljarder av frysta tillgångar åt Ungern.

Men nu kan Ungerns krav bli irrelevant. Det finns nämligen ett sätt att strunta i Orbáns ultimatum och ge grönt ljus för stödpaketet ändå, uppger källor för Svenska Dagbladet.

– SvD erfar i samtal med en hög EU-diplomat som vill vara anonym, att det i teorin går att sända pengar till Ukraina utan Ungern, uppger tidningen.

Upprättar ett eget paket

Lösningen skulle i så fall gå ut på att övriga 26 EU-medlemmar, utan Ungern, tillsammans upprättar ett eget paket som inte inkluderar något ungerskt bidrag.

Det skulle till exempel kunna ske genom att ingå ett låneavtal med Världsbanken och IMF, enligt den diplomat som SvD talat med.

Källan uppger dock att det vore en nödlösning och att EU på längre sikt, i fler frågor om Ukraina, kommer att behöva ha Ungern med på tåget.

Klartecken för 10 miljarder

Igår meddelade EU att man bara delvis går Ungern till mötes.

Av de 30 miljarder som Viktor Orbán kräver har unionen fattat beslut om att häva blockeringen av 10,2 miljarder av de frysta tillgångarna.

– Efter en grundlig bedömning och flera utbyten med den ungerska regeringen anser kommissionen att Ungern har vidtagit de åtgärder som de åtagit sig att vidta, framhöll EU-kommissionen på onsdagen enligt Politico.

"Katastrofalt besked"

Beslutet har inte landat väl i alla läger.

Flera ledare i de största politiska grupperna i Europa har både reagerat och varnat för vika sig för Ungerns krav.

Petri Sarvamaa, finsk parlamentsledamot i Europeiska folkpartiet, kallar beslutet “katastrofalt”.

– Nu har vi gett Orbán en tydlig signal: när du spelar tillräckligt tufft kommer du ut som vinnare, uttrycker han i ett skriftligt uttalande.

LÄS MER: Viktor Orbán förtvivlad: “Ett fruktansvärt misstag”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Allvarlig ökning” av farlig bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen