UPPGIFTER: Kan hamna i domstolen

2022 12 23

Att genomföra vallöftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt kommer att kosta skattebetalarna tiotals miljarder kronor.

Det avslöjade Dagens Nyheter förra veckan.

Nu kommer nästa smäll – enligt flera källor riskerar Sverige även att hamna i EU-domstolen och få dryga böter om man fullgör sitt löfte, rapporterar samma tidning.

Källor: "Lösningen finns inte"

Turerna kan verka komplicerade. Problematiken i grunden handlar om att en sänkt reduktionsplikt innebär att Sverige sannolikt överskrider EU:s utsläppskrav – någonting som regeringen vill lösa genom att köpa utsläppsrätter från andra länder.

Det är i sig visserligen en dyr lösning – men en fullt tillåten sådan.

Vad som istället är nästa problem, utöver prislappen, är att det inom myndigheter och regeringskansliet misstänks att den lösningen inte ens finns.

Det är då som EU-domstolen kan dra Sverige inför rätta.

– Vi tycker att den risken har kommit bort i debatten, säger en källa från regeringskansliet till DN.

Har inte gjort sin analys

Tidningen har även talat med en källa som jobbar på en av myndigheterna som är involverade i frågan.

Enligt uppgiftslämnaren har regeringen inte förstått vad det innebär att lova sänkt reduktionsplikt.

– Vi vill verkligen inte hamna i ett läge där vi står och säger “jaha, var det så här det blev”, säger myndighetskällan.

Kan konkurreras ut

När det gäller just alternativet att köpa utsläppsrätter finns det flera frågetecken. Överskottet i de mindre välbärgade EU-länderna räcker knappt till för att fylla behovet hos de rika medlemsländerna.

Dessutom sker inte försäljningen på en öppen marknad, utan i hemliga bilaterala överenskommelser där Sverige riskerar att konkurreras ut.

– Säg att Sverige behöver tävla med Tyskland om att köpa utsläppsrätter. Kommer det att leda till en budgivning? Hur kommer säljarlandet agera? Det finns en väldigt stor osäkerhet där, säger Daniel Engstrom-Stenson, handläggare på klimatanalysenheten på Naturvårdsverket, till DN.

SD gick i taket

När det förra veckan uppdagades att regeringen eventuellt måste backa från vallöftet fick det Sverigedemokraterna att gå i taket.

– Att bortse från löftet om reduktionsplikten är inget alternativ för regeringen, framhöll Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, på Twitter.

Han tillade:

– Reduktionsplikten skulle om den fick fortsätta höjas tvinga vilken regering som helst att sätta ner skatten på EU:s miniminivå. Det skulle minska statens intäkter varje år. Svårt att se hur det samhällsekonomiskt skulle vara att föredra framför att shoppa utsläppsrätter.

Förnekar "marginell" minskning

Att det till skillnad från vallöftet istället blir en “marginell” minskning av reduktionsplikten har dock förnekats av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, uppgav hon till Sveriges Radio förra veckan.

LÄS MER: Regeringen svarar om reduktionsplikten

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2025 12 31

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen