UPPGIFTER: Kan hamna i domstolen

2022 12 23

Att genomföra vallöftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt kommer att kosta skattebetalarna tiotals miljarder kronor.

Det avslöjade Dagens Nyheter förra veckan.

Nu kommer nästa smäll – enligt flera källor riskerar Sverige även att hamna i EU-domstolen och få dryga böter om man fullgör sitt löfte, rapporterar samma tidning.

Källor: "Lösningen finns inte"

Turerna kan verka komplicerade. Problematiken i grunden handlar om att en sänkt reduktionsplikt innebär att Sverige sannolikt överskrider EU:s utsläppskrav – någonting som regeringen vill lösa genom att köpa utsläppsrätter från andra länder.

Det är i sig visserligen en dyr lösning – men en fullt tillåten sådan.

Vad som istället är nästa problem, utöver prislappen, är att det inom myndigheter och regeringskansliet misstänks att den lösningen inte ens finns.

Det är då som EU-domstolen kan dra Sverige inför rätta.

– Vi tycker att den risken har kommit bort i debatten, säger en källa från regeringskansliet till DN.

Har inte gjort sin analys

Tidningen har även talat med en källa som jobbar på en av myndigheterna som är involverade i frågan.

Enligt uppgiftslämnaren har regeringen inte förstått vad det innebär att lova sänkt reduktionsplikt.

– Vi vill verkligen inte hamna i ett läge där vi står och säger “jaha, var det så här det blev”, säger myndighetskällan.

Kan konkurreras ut

När det gäller just alternativet att köpa utsläppsrätter finns det flera frågetecken. Överskottet i de mindre välbärgade EU-länderna räcker knappt till för att fylla behovet hos de rika medlemsländerna.

Dessutom sker inte försäljningen på en öppen marknad, utan i hemliga bilaterala överenskommelser där Sverige riskerar att konkurreras ut.

– Säg att Sverige behöver tävla med Tyskland om att köpa utsläppsrätter. Kommer det att leda till en budgivning? Hur kommer säljarlandet agera? Det finns en väldigt stor osäkerhet där, säger Daniel Engstrom-Stenson, handläggare på klimatanalysenheten på Naturvårdsverket, till DN.

SD gick i taket

När det förra veckan uppdagades att regeringen eventuellt måste backa från vallöftet fick det Sverigedemokraterna att gå i taket.

– Att bortse från löftet om reduktionsplikten är inget alternativ för regeringen, framhöll Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, på Twitter.

Han tillade:

– Reduktionsplikten skulle om den fick fortsätta höjas tvinga vilken regering som helst att sätta ner skatten på EU:s miniminivå. Det skulle minska statens intäkter varje år. Svårt att se hur det samhällsekonomiskt skulle vara att föredra framför att shoppa utsläppsrätter.

Förnekar "marginell" minskning

Att det till skillnad från vallöftet istället blir en “marginell” minskning av reduktionsplikten har dock förnekats av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, uppgav hon till Sveriges Radio förra veckan.

LÄS MER: Regeringen svarar om reduktionsplikten

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


8 jan 2026

UPPGIFTER: Ryssland bedraget – förlorar 40 miljarder

2026 01 08

Den ryska statskassan kan konstatera mångmiljardförluster.

Under fjolårets första elva månader förlorade Ryssland uppemot 4 miljarder dollar, motsvarande nästan 40 miljarder svenska kronor, till följd av ekonomisk brottslighet. 

Det handlar om allt grövre korruption, bedrägerier, förskingring och annan olaglig finansiell verksamhet, uppger Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst enligt RBC-Ukraine.

– Omkring 70 procent av all ekonomisk brottslighet i Ryssland har klassificerats som allvarlig eller särskilt allvarlig. Detta tyder på att problemet inte är isolerat utan systematiskt till sin natur och är kopplat till stora finansiella flöden som kontrolleras av staten eller enheter i dess närhet, erfar underrättelsetjänsten.

Långt ned på listan

I Transperancy Internationals korruptionsindex ligger Ryssland på 154:e plats i världen, bakom bland annat Iran, Mali, Kina, och Kuba. Bedrägeriet och korruptionen drabbar den ryska statskassan och i förlängningen det ryska folket. 

Enligt samma uppgifter har antalet fall av ekonomisk brottslighet egentligen inte blivit fler, utan det handlar om att varje enskilt brott blivit betydligt dyrare.

De största förlusterna har framförallt uppstått genom stöld av budgetmedel och missbruk inom stora företag.

– Den höga nivån av ekonomisk brottslighet upprätthålls till stor del av korruption inom statliga organ. Det högsta antalet sådana överträdelser registreras inom byggsektorn, bostads- och allmännyttiga sektorer samt det militärindustriella komplexet, skriver RBC-Ukraine med hänvisning till utrikesunderrättelsetjänstens uppgifter.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

Djupa problem

Enligt flera ekonomiska experter kan de stigande förlusterna peka på allt djupare problem i den ryska ekonomin.

En betydande del av landets resurser ligger i statens händer, vilket tillsammans med en svag tillsyn och hög grad av korruption anses göra landet mindre attraktivt för investerare.

Ukrainska underrättesleuppgifter erfar att Rysslands anfallskrig mot Ukraina hittills har kostat de ryska skattebetalarna cirka 550 miljarder dollar.

Rysslands militära utgifter har dessutom fyrdubblats sedan 2021.

Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst anser att Rysslands finansiella och institutionella system alltmer sjunker ner i ett tillstånd av kontrollerat kaos. Banker döljer ägarstrukturer, tjänstemän är undantagna från kravet på tillgångsdeklarationer och entreprenörer håller knappt sina företag flytande, skriver RBC-Ukraine.

LÄS MER: Rysslands bluff – lurar sin egen befolkning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


USA flyttar stort antal militärflyg – vilda spekulationer

2026 01 08

Ett stort antal militära flygplan har flyttats till Storbritannien.

USA har flyttat ett stort antal stora flygplan till flygbaser i Storbritannien.

Det handlar om såväl attackflygplan som transportflyg.

Förflyttningen har lett till vilda spekulationer – om alltifrån Grönland till Iran och Ukraina.

Tunga militära flyg

Livlig aktivitet råder på de brittiska militärbaserna Fairford och Lakenheath, rapporterar TV2.

Flygtrafikdata och andra rapporter visar att 14 stora amerikanska transportflygplan av typen Globemaster har förflyttats till de brittiska flygbaserna.

Även två attackflygplan av typen AC-130J Ghostrider sägs ha anlänt till Storbritannien.

Lokala medier uppges ha publicerat en serie foton på flygplanen, vars ankomst har väckt stort uppseende.

Planen sägs vara lämpade för specialoperationer, och kopplas bland annat till aktionen i Venezuela.

– Många amerikanska specialoperationsplan har passerat genom Storbritannien de senaste dagarna på väg till Europa, inklusive rapporter om flygplan från 160th Special Operations Air Regiment, även kända som ”Night Stalkers”, som stödde aktionen mot Maduro i Venezuela, skriver Ed McGuinness, tidigare brittisk officerare och politiker, på X.

LÄS OCKSÅ: Zelenskyj uppmanar USA - avsätt Putins vän

Helikoptrar ombord?

Flygdata visar att planen tycks komma från Campbell Army Airfield och Hunter Army Airfield i USA, där den ovan nämnda specialstyrkan är baserad.

Brittiska medier har också rapporterat att det finns helikoptrar ombord på transportplanen.

Utöver de redan nämnda planen ska även ett militärplan av typen CV-22B Osprey, som används för att landsätta specialstyrkor, ha fotograferats i Storbritannien.

Nu spekuleras det vilt om syftet med att flytta alla dessa amerikanska plan till de brittiska öarna, enligt kanalen.

Rysk oljetanker, Iran – eller Grönland

Enligt vissa spekulationer i brittiska medier kan förflyttningen av flygplanen kopplas till USA:s operation mot den ryska oljetankern Marinera i Atlanten.

Andra menar att USA kanske planerar en aktion mot Islamiska staten i Syrien – medan åter andra snarare tror att man tänker slå till mot Iran.

En annan möjlighet uppges vara att USA ska understödja Storbritannien om de skickar soldater till Ukraina inom ramen för ett fredsavtal med säkerhetsgarantier.

Vissa varnar också för att Trump förbereder en aktion mot Grönland, enligt kanalen.

– Trump har gjort flera hot om att annektera Grönland, konstaterar brittiska The Times.

LÄS OCKSÅ: Stor vändpunkt i kriget - Ukraina jublar

Foto: 122947vfw, Wikimedia 

Text: Redaktionen