UPPGIFTER: Kan hamna i domstolen

2022 12 23

Att genomföra vallöftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt kommer att kosta skattebetalarna tiotals miljarder kronor.

Det avslöjade Dagens Nyheter förra veckan.

Nu kommer nästa smäll – enligt flera källor riskerar Sverige även att hamna i EU-domstolen och få dryga böter om man fullgör sitt löfte, rapporterar samma tidning.

Källor: "Lösningen finns inte"

Turerna kan verka komplicerade. Problematiken i grunden handlar om att en sänkt reduktionsplikt innebär att Sverige sannolikt överskrider EU:s utsläppskrav – någonting som regeringen vill lösa genom att köpa utsläppsrätter från andra länder.

Det är i sig visserligen en dyr lösning – men en fullt tillåten sådan.

Vad som istället är nästa problem, utöver prislappen, är att det inom myndigheter och regeringskansliet misstänks att den lösningen inte ens finns.

Det är då som EU-domstolen kan dra Sverige inför rätta.

– Vi tycker att den risken har kommit bort i debatten, säger en källa från regeringskansliet till DN.

Har inte gjort sin analys

Tidningen har även talat med en källa som jobbar på en av myndigheterna som är involverade i frågan.

Enligt uppgiftslämnaren har regeringen inte förstått vad det innebär att lova sänkt reduktionsplikt.

– Vi vill verkligen inte hamna i ett läge där vi står och säger “jaha, var det så här det blev”, säger myndighetskällan.

Kan konkurreras ut

När det gäller just alternativet att köpa utsläppsrätter finns det flera frågetecken. Överskottet i de mindre välbärgade EU-länderna räcker knappt till för att fylla behovet hos de rika medlemsländerna.

Dessutom sker inte försäljningen på en öppen marknad, utan i hemliga bilaterala överenskommelser där Sverige riskerar att konkurreras ut.

– Säg att Sverige behöver tävla med Tyskland om att köpa utsläppsrätter. Kommer det att leda till en budgivning? Hur kommer säljarlandet agera? Det finns en väldigt stor osäkerhet där, säger Daniel Engstrom-Stenson, handläggare på klimatanalysenheten på Naturvårdsverket, till DN.

SD gick i taket

När det förra veckan uppdagades att regeringen eventuellt måste backa från vallöftet fick det Sverigedemokraterna att gå i taket.

– Att bortse från löftet om reduktionsplikten är inget alternativ för regeringen, framhöll Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, på Twitter.

Han tillade:

– Reduktionsplikten skulle om den fick fortsätta höjas tvinga vilken regering som helst att sätta ner skatten på EU:s miniminivå. Det skulle minska statens intäkter varje år. Svårt att se hur det samhällsekonomiskt skulle vara att föredra framför att shoppa utsläppsrätter.

Förnekar "marginell" minskning

Att det till skillnad från vallöftet istället blir en “marginell” minskning av reduktionsplikten har dock förnekats av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, uppgav hon till Sveriges Radio förra veckan.

LÄS MER: Regeringen svarar om reduktionsplikten

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – viktig rysk bas totalförstörd

2026 06 06

Ukraina har genomfört ett lyckat flyganfall.

Ryska soldater har under en längre tid omvandlat ingångarna till lägenhetsbyggnader i Pokrovsk till avfyrningsplatser för attackdrönare.

Vissa lägenhetshus i regionen har gjorts om till baser för drönarstyrkor.

Nu har Ukraina genomfört flyganfall mot en av dessa baser, rapporterar RBC Ukraine.

Ukrainsk fullträff

Ukrainas försvarsmakt har framgångsrikt slagit till mot en rysk position i de centrala delarna av Pokrovsk som användes för flygspaning och drönaravfyrningar.

Det rör sig om ett precisionsanfall från luften mot anläggningen i stadens centrum.

Ryska soldater hade upprättat en avfyrningsplats för Molniya-attackdrönare där, samt en bas för en flygspaningsenhet.

Bilder visar

Filmklipp som delats av Ukrainas militär visar en massiv explosion vid platsen.

Den sjunde snabbinsatskåren bekräftar attacken.

– Anfallet mot anläggningen avbröt de fientliga drönarenheternas verksamhet i området och minskade fiendens spanings- och anfallsförmåga.

Det framgår inte vilket slags stridsflygplan som användes vid attacken.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

Även vid flygplats

Men det är inte bara mot anläggningar i centrala Pokrovsk som Ukraina har genomfört anfall.

Ukrainska drönarenheter har även genomfört en serie framgångsrika attacker mot den ryskockuperade flygplatsen i Donetsk.

Det har "saboterat Moskvas försök att omvandla anläggningen till en militärbas", rapporterar Kyiv Independent.

“Skulle flyga mot förskolor”

De ryska styrkorna har försökt omvandla flygplatsen i Donetsk till en bas för avfyrning av Shahed-drönare.

En viktig måltavla, menar ukrainarna.

– Ett beslut fattades om att genomföra systematiska, förebyggande tillslag som ska avbryta fiendens avfyrningar och minska antalet fientliga drönare som annars återigen skulle flyga för att attackera förskolor, höghus och sjukhus.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Ukrainas militär (Telegram) resp A. Voznenko

Text: Redaktionen