UPPGIFTER: Kan hamna i domstolen

2022 12 23

Att genomföra vallöftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt kommer att kosta skattebetalarna tiotals miljarder kronor.

Det avslöjade Dagens Nyheter förra veckan.

Nu kommer nästa smäll – enligt flera källor riskerar Sverige även att hamna i EU-domstolen och få dryga böter om man fullgör sitt löfte, rapporterar samma tidning.

Källor: "Lösningen finns inte"

Turerna kan verka komplicerade. Problematiken i grunden handlar om att en sänkt reduktionsplikt innebär att Sverige sannolikt överskrider EU:s utsläppskrav – någonting som regeringen vill lösa genom att köpa utsläppsrätter från andra länder.

Det är i sig visserligen en dyr lösning – men en fullt tillåten sådan.

Vad som istället är nästa problem, utöver prislappen, är att det inom myndigheter och regeringskansliet misstänks att den lösningen inte ens finns.

Det är då som EU-domstolen kan dra Sverige inför rätta.

– Vi tycker att den risken har kommit bort i debatten, säger en källa från regeringskansliet till DN.

Har inte gjort sin analys

Tidningen har även talat med en källa som jobbar på en av myndigheterna som är involverade i frågan.

Enligt uppgiftslämnaren har regeringen inte förstått vad det innebär att lova sänkt reduktionsplikt.

– Vi vill verkligen inte hamna i ett läge där vi står och säger “jaha, var det så här det blev”, säger myndighetskällan.

Kan konkurreras ut

När det gäller just alternativet att köpa utsläppsrätter finns det flera frågetecken. Överskottet i de mindre välbärgade EU-länderna räcker knappt till för att fylla behovet hos de rika medlemsländerna.

Dessutom sker inte försäljningen på en öppen marknad, utan i hemliga bilaterala överenskommelser där Sverige riskerar att konkurreras ut.

– Säg att Sverige behöver tävla med Tyskland om att köpa utsläppsrätter. Kommer det att leda till en budgivning? Hur kommer säljarlandet agera? Det finns en väldigt stor osäkerhet där, säger Daniel Engstrom-Stenson, handläggare på klimatanalysenheten på Naturvårdsverket, till DN.

SD gick i taket

När det förra veckan uppdagades att regeringen eventuellt måste backa från vallöftet fick det Sverigedemokraterna att gå i taket.

– Att bortse från löftet om reduktionsplikten är inget alternativ för regeringen, framhöll Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, på Twitter.

Han tillade:

– Reduktionsplikten skulle om den fick fortsätta höjas tvinga vilken regering som helst att sätta ner skatten på EU:s miniminivå. Det skulle minska statens intäkter varje år. Svårt att se hur det samhällsekonomiskt skulle vara att föredra framför att shoppa utsläppsrätter.

Förnekar "marginell" minskning

Att det till skillnad från vallöftet istället blir en “marginell” minskning av reduktionsplikten har dock förnekats av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, uppgav hon till Sveriges Radio förra veckan.

LÄS MER: Regeringen svarar om reduktionsplikten

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen