UPPGIFTER: Kan hamna i domstolen

2022 12 23

Att genomföra vallöftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt kommer att kosta skattebetalarna tiotals miljarder kronor.

Det avslöjade Dagens Nyheter förra veckan.

Nu kommer nästa smäll – enligt flera källor riskerar Sverige även att hamna i EU-domstolen och få dryga böter om man fullgör sitt löfte, rapporterar samma tidning.

Källor: "Lösningen finns inte"

Turerna kan verka komplicerade. Problematiken i grunden handlar om att en sänkt reduktionsplikt innebär att Sverige sannolikt överskrider EU:s utsläppskrav – någonting som regeringen vill lösa genom att köpa utsläppsrätter från andra länder.

Det är i sig visserligen en dyr lösning – men en fullt tillåten sådan.

Vad som istället är nästa problem, utöver prislappen, är att det inom myndigheter och regeringskansliet misstänks att den lösningen inte ens finns.

Det är då som EU-domstolen kan dra Sverige inför rätta.

– Vi tycker att den risken har kommit bort i debatten, säger en källa från regeringskansliet till DN.

Har inte gjort sin analys

Tidningen har även talat med en källa som jobbar på en av myndigheterna som är involverade i frågan.

Enligt uppgiftslämnaren har regeringen inte förstått vad det innebär att lova sänkt reduktionsplikt.

– Vi vill verkligen inte hamna i ett läge där vi står och säger “jaha, var det så här det blev”, säger myndighetskällan.

Kan konkurreras ut

När det gäller just alternativet att köpa utsläppsrätter finns det flera frågetecken. Överskottet i de mindre välbärgade EU-länderna räcker knappt till för att fylla behovet hos de rika medlemsländerna.

Dessutom sker inte försäljningen på en öppen marknad, utan i hemliga bilaterala överenskommelser där Sverige riskerar att konkurreras ut.

– Säg att Sverige behöver tävla med Tyskland om att köpa utsläppsrätter. Kommer det att leda till en budgivning? Hur kommer säljarlandet agera? Det finns en väldigt stor osäkerhet där, säger Daniel Engstrom-Stenson, handläggare på klimatanalysenheten på Naturvårdsverket, till DN.

SD gick i taket

När det förra veckan uppdagades att regeringen eventuellt måste backa från vallöftet fick det Sverigedemokraterna att gå i taket.

– Att bortse från löftet om reduktionsplikten är inget alternativ för regeringen, framhöll Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, på Twitter.

Han tillade:

– Reduktionsplikten skulle om den fick fortsätta höjas tvinga vilken regering som helst att sätta ner skatten på EU:s miniminivå. Det skulle minska statens intäkter varje år. Svårt att se hur det samhällsekonomiskt skulle vara att föredra framför att shoppa utsläppsrätter.

Förnekar "marginell" minskning

Att det till skillnad från vallöftet istället blir en “marginell” minskning av reduktionsplikten har dock förnekats av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, uppgav hon till Sveriges Radio förra veckan.

LÄS MER: Regeringen svarar om reduktionsplikten

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Stenhårt besked till Putin – ”får inte tillbaka någonting”

2025 08 30

Rysslands diktator får ett stenhårt besked.

Vladimir Putin visar inga tecken på att vilja uppnå fred i Ukraina.

Samtidigt är Kreml och Ryssland hårt pressade ekonomiskt.

Och nu kommer ett stenhårt besked till den ryska makteliten – från EU.

Får inte tillbaka någonting

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommer på lördagen med ett besked om de enorma ryska tillgångar inom unionen som EU har fryst på grund av kriget i Ukraina.

Ryssland kommer inte få tillbaka sina tillgångar – även om de skulle skriva under ett fredsavtal, rapporterar Reuters.

Åtminstone inte om de inte först betalar skadestånd till Ukraina.

– Vi kan omöjligt föreställa oss att om det finns ett vapenvila eller ett fredsavtal, att dessa tillgångar ges tillbaka till Ryssland om de inte har betalat skadestånd, säger Kaja Kallas inför ett möte med EU:s utrikesministrar i Köpenhamn, enligt nyhetsbyrån.

Enligt EU handlar det om cirka 210 miljarder euro i ryska tillgångar som har frysts.

Detta genom sanktioner som EU har infört mot Ryssland till följd av invasionen av Ukraina.

Omdiskuterade tillgångar

Ryssland kan alltså inte räkna med att någonsin få tillbaka tillgångarna, såvida de inte betalar för de skador de har åstadkommit i Ukraina.

Tillgångarna är alltså frysta, men Ukraina och vissa EU-länder har uppmanat EU att konfiskera tillgångarna och använda dem för att stödja Kyiv.

Den idén har dock avvisats av Frankrike, Tyskland och Belgien, som innehar en stor del av tillgångarna.

De menar att framtida vinster från tillgångarna har öronmärks för att återbetala stöd till Ukraina, enligt nyhetsbyrån. De har också ifrågasatt den rättsliga grunden för att konfiskera dem.

Hur dessa tillgångar ska hanteras lär debatteras under en längre tid, inte minst om det skulle bli fred i Ukraina.

”Hån mot fredsprocessen”

Rysslands attacker mot Kyiv nyligen har fått EU att vilja trappa upp pressen på Kreml.

Attackerna är ett tecken på Rysslands ovilja att nå en fredlig lösning, menar Kaja Kallas, enligt Svenska Yle.

Kallas beskriver attackerna som ett hån mot den pågående fredsprocessen.

Samtidigt har bland annat Emmanuel Macron och Volodymyr Zelenskyj försökt sätta press på Donald Trump genom att påminna honom om att hans deadline mot Putin går ut på måndag.

Då måste Putin ha gått med på ett möte med Zelenskyj – annars har Trump utlovat konsekvenser, påminner Macron och Zelenskyj.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Oväntad succé för Coop – stor kundrusning

2025 08 30

Coop gör oväntad succé.

Det har länge rapporterats om den allvarliga krisen inom Coop, som dras med stora förluster.

Men det är inte hela sanningen om Coop.

I en del av Sverige går Coop med vinst – och öppnar nya Stora Coop-butiker.

”Avgörs på butiksgolvet”

Medan Coop som helhet befinner sig i kris, går det desto bättre för Coop Nord, rapporterar DN.

Coop Nord är Coops fjärde största förening med 85 butiker i Jämtland, Västernorrland och Västerbotten.

Coop Nord gjorde en rörelsevinst på 32,2 miljoner kronor förra året, och går alltså mot strömmen jämfört med resten av landet.

– Allt avgörs här på butiksgolvet. Vi ska ha de bästa butikerna, säger Coop Nords vd Henrik Skyttberg till tidningen.

Coop Nord har en betydligt större marknadsandel jämfört med Coop i resten av Sverige – och öppnar även nya butiker.

Stor marknadsandel och nya butiker

Coop Nord omsatte 5,5 miljarder förra året.

Man har också en marknadsandel på 27 procent, vilket är betydligt högre än Coop i resten av Sverige, där andelen är 17 procent.

– Det ger oss större synlighet och tillgänglighet. Vi växer mer här än hela marknaden i stort, säger Henrik Skyttberg till tidningen.

Samtidigt växer verksamheten. Coop Nord ska bland annat bygga två nya Stora Coop i Umeå, ett i anslutning till Ikea och ett i västra Umeå.

Förutom Coop Nord så går även Coop Norrbotten bättre än Coop i övriga Sverige, som befinner sig i en allvarlig kris.

Tungt i resten av Sverige

När det gäller Coop i Sverige som helhet så har krisrapporterna avlöst varandra under mycket lång tid.

Nyligen kom ännu ett bakslag för Coop då det meddelades att Coop Väst tvingas stänga en butik i Markaryd, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

Butiken går inte runt ekonomiskt och kommer därför att stänga den 30 september.

I maj kom också beskedet att Stora Coop i Kalmar, en av stans största livsmedelsbutiker, tvingas stänga efter 40 år.

– Det blir tråkigt för många. Den har ju alltid funnits där – och nu försvinner den, sade en kund till Barometern då.

Men Coop Nord går alltså mot strömmen – och visar att det kan finnas en väg mot framgång även för krisdrabbade Coop.

Foto: Coop

Text: Redaktionen