UPPGIFTER: Kan hamna i domstolen

2022 12 23

Att genomföra vallöftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt kommer att kosta skattebetalarna tiotals miljarder kronor.

Det avslöjade Dagens Nyheter förra veckan.

Nu kommer nästa smäll – enligt flera källor riskerar Sverige även att hamna i EU-domstolen och få dryga böter om man fullgör sitt löfte, rapporterar samma tidning.

Källor: "Lösningen finns inte"

Turerna kan verka komplicerade. Problematiken i grunden handlar om att en sänkt reduktionsplikt innebär att Sverige sannolikt överskrider EU:s utsläppskrav – någonting som regeringen vill lösa genom att köpa utsläppsrätter från andra länder.

Det är i sig visserligen en dyr lösning – men en fullt tillåten sådan.

Vad som istället är nästa problem, utöver prislappen, är att det inom myndigheter och regeringskansliet misstänks att den lösningen inte ens finns.

Det är då som EU-domstolen kan dra Sverige inför rätta.

– Vi tycker att den risken har kommit bort i debatten, säger en källa från regeringskansliet till DN.

Har inte gjort sin analys

Tidningen har även talat med en källa som jobbar på en av myndigheterna som är involverade i frågan.

Enligt uppgiftslämnaren har regeringen inte förstått vad det innebär att lova sänkt reduktionsplikt.

– Vi vill verkligen inte hamna i ett läge där vi står och säger “jaha, var det så här det blev”, säger myndighetskällan.

Kan konkurreras ut

När det gäller just alternativet att köpa utsläppsrätter finns det flera frågetecken. Överskottet i de mindre välbärgade EU-länderna räcker knappt till för att fylla behovet hos de rika medlemsländerna.

Dessutom sker inte försäljningen på en öppen marknad, utan i hemliga bilaterala överenskommelser där Sverige riskerar att konkurreras ut.

– Säg att Sverige behöver tävla med Tyskland om att köpa utsläppsrätter. Kommer det att leda till en budgivning? Hur kommer säljarlandet agera? Det finns en väldigt stor osäkerhet där, säger Daniel Engstrom-Stenson, handläggare på klimatanalysenheten på Naturvårdsverket, till DN.

SD gick i taket

När det förra veckan uppdagades att regeringen eventuellt måste backa från vallöftet fick det Sverigedemokraterna att gå i taket.

– Att bortse från löftet om reduktionsplikten är inget alternativ för regeringen, framhöll Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson, på Twitter.

Han tillade:

– Reduktionsplikten skulle om den fick fortsätta höjas tvinga vilken regering som helst att sätta ner skatten på EU:s miniminivå. Det skulle minska statens intäkter varje år. Svårt att se hur det samhällsekonomiskt skulle vara att föredra framför att shoppa utsläppsrätter.

Förnekar "marginell" minskning

Att det till skillnad från vallöftet istället blir en “marginell” minskning av reduktionsplikten har dock förnekats av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Nej, det finns inga andra förslag på bordet, uppgav hon till Sveriges Radio förra veckan.

LÄS MER: Regeringen svarar om reduktionsplikten

LÄS MER: SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Svenska husägare uppmanas – ”måste betalas in senast 31 december”

2025 12 18

I våras införde regeringen en satsning för att stimulera ekonomin och sysselsättningen.

Rotavdraget höjdes till 50 procent från och med 12 maj och till årets slut.

Satsningen har möjliggjort för svenska fastighetsägare att få ett avdrag på halva arbetskostnaden vid renoveringen utförda av hantverkare.

– När du anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad kan du få rotavdrag för delar av arbetskostnaden, uppger Skatteverket.

Stöd till byggbranschen

Enligt regeringens beräkningar skulle satsningen kosta staten drygt 4 miljarder kronor.

– Förstärkningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Förstärkningen kan också bidra till att stötta ekonomin generellt, framhöll regeringen i ett uttalande.

Skatteverket uppmanar husägare

Nu närmar sig slutet för 2025 och rotavdraget kommer återigen ligga på 30 procent från och med 1 januari.

Men för att få ta del av den utökade möjligheten är det hög tid att agera.

Skatteverket går nu ut med en uppmaning och informerar om vad som gäller för att få tillgodoräkna sig avdraget på 50 procent.

– Rotavdraget återgår till 30 procent av arbetskostnaden den 1 januari 2026, framhåller myndigheten.

– För att beviljas 50 procent i rotavdrag måste betalning ha skett senast 31 december 2025. Ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast 31 januari 2026 och arbetet ska vara färdigställt när ansökan skickas in.

LÄS OCKSÅ: Nu vänder det – Arbetsförmedlingen bekräftar

Högst 50 000 kronor per år

Rotavdraget har vissa begränsningar.

Exempelvis är det högsta möjliga avdraget 50 000 kronor per år.

Avdraget är utformat som en skattereduktion, vilket innebär att det räknas av på den inbetalda skatten.

– Skattereduktionen innebär att din slutliga skatt minskar med ett belopp som motsvarar det du får i skattereduktion. Summan av skattereduktionerna får inte överstiga summan av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, fastighetsavgift och fastighetsskatt, uppger Skatteverket.

– Om du har rätt till avdraget beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort.

LÄS OCKSÅ: Seger för bensinbilarna – nu är det klappat och klart

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen