UPPGIFTER: Ilskan kokar i SD – “skadlig situation”

2023 02 20

Ett uttalande av justitieminister Gunnar Strömmer (M) har rört upp arga känslor hos Sverigedemokraterna.

Uttalandet var kopplat till den senaste tidens diskussioner kring hur Sveriges myndighetschefer tillsätts, någonting som Gunnar Strömmer i fredags slog fast är ett uppdrag för regeringen.

Det är också regeringens beslut att avgöra när de ska bytas ut.

Men det uttalandet har inte fallit i god jord hos Sverigedemokraterna, som har en helt annan uppfattning om vad man kommit överens om, rapporterar Expressen.

"Kan få förödande följder"

Partiet menar att man, till skillnad från vad Strömmer säger, ska vara med och godkänna utnämningar för de myndigheter som faller inom Tidöavtalet.

– Fel person kan få förödande följder, framhåller en person som beskrivs som “en av partiets tyngsta företrädare”, till tidningen.

"Förvånande"

Regeringens hållning att inte släppa in SD i beslutsfattandet beskrivs inom partiet som “mycket förvånande”.

– Det var under de förutsättningarna vi till slut kunde acceptera Liberalerna i regeringen. Nu är det, uppfattar vi, av hänsyn till interna förhållanden i Liberalerna man anammar en annan ton, uttrycker den anonyma partiföreträdaren.

Ilskan växer: "Situationen är skadlig"

Som en konsekvens uppges nu ilskan växa inom SD.

Konflikten har blivit så stor att den skakar samarbetet i grunden och därför kan behöva lösas av partiledarna själva, enligt Expressens källor.

– Situationen är skadlig, men nu kommer frågan lösas i de strukturer som vi varit noga att bygga, säger en uppgiftslämnare.

Johan Pehrson: "Så ska det vara"

Liberalerna ställde sig nyligen bakom uppfattningen att det inte är SD:s jobb att tillsätta myndighetschefer.

– Regeringen tillsätter generaldirektörer och så ska det vara, sade Johan Pehrson (L) till Svenska Dagbladet i fredags.

Sverigedemokraterna hävdar å sin sida att beslut måste förankras med SD.

– Formellt är det helt korrekt att regeringen som sitter med utnämningsmakten, men självklart kommer vi att kräva att få vara med och diskutera frågan. Det står i Tidöavtalet, och speciellt i områden som är viktiga för vårt parti men också för Tidöavtalet. Migrationsområdet är ett tydligt exempel, säger Ludvig Aspling, SD:s migrationspolitiska talesperson, till samma tidning.

Migrationsverkets generaldirektör lämnar

En av de uppmärksammade myndighetscheferna som tvingas lämna sitt jobb är Migrationsverkets Mikael Ribbenvik.

– Dags att städa upp i Myndighetssverige. Bort med asylaktivister, uttryckte SD:s Björn Söder i en kritiserad tweet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen