UPPGIFTER: Ilskan kokar i SD – “skadlig situation”

2023 02 20

Ett uttalande av justitieminister Gunnar Strömmer (M) har rört upp arga känslor hos Sverigedemokraterna.

Uttalandet var kopplat till den senaste tidens diskussioner kring hur Sveriges myndighetschefer tillsätts, någonting som Gunnar Strömmer i fredags slog fast är ett uppdrag för regeringen.

Det är också regeringens beslut att avgöra när de ska bytas ut.

Men det uttalandet har inte fallit i god jord hos Sverigedemokraterna, som har en helt annan uppfattning om vad man kommit överens om, rapporterar Expressen.

"Kan få förödande följder"

Partiet menar att man, till skillnad från vad Strömmer säger, ska vara med och godkänna utnämningar för de myndigheter som faller inom Tidöavtalet.

– Fel person kan få förödande följder, framhåller en person som beskrivs som “en av partiets tyngsta företrädare”, till tidningen.

"Förvånande"

Regeringens hållning att inte släppa in SD i beslutsfattandet beskrivs inom partiet som “mycket förvånande”.

– Det var under de förutsättningarna vi till slut kunde acceptera Liberalerna i regeringen. Nu är det, uppfattar vi, av hänsyn till interna förhållanden i Liberalerna man anammar en annan ton, uttrycker den anonyma partiföreträdaren.

Ilskan växer: "Situationen är skadlig"

Som en konsekvens uppges nu ilskan växa inom SD.

Konflikten har blivit så stor att den skakar samarbetet i grunden och därför kan behöva lösas av partiledarna själva, enligt Expressens källor.

– Situationen är skadlig, men nu kommer frågan lösas i de strukturer som vi varit noga att bygga, säger en uppgiftslämnare.

Johan Pehrson: "Så ska det vara"

Liberalerna ställde sig nyligen bakom uppfattningen att det inte är SD:s jobb att tillsätta myndighetschefer.

– Regeringen tillsätter generaldirektörer och så ska det vara, sade Johan Pehrson (L) till Svenska Dagbladet i fredags.

Sverigedemokraterna hävdar å sin sida att beslut måste förankras med SD.

– Formellt är det helt korrekt att regeringen som sitter med utnämningsmakten, men självklart kommer vi att kräva att få vara med och diskutera frågan. Det står i Tidöavtalet, och speciellt i områden som är viktiga för vårt parti men också för Tidöavtalet. Migrationsområdet är ett tydligt exempel, säger Ludvig Aspling, SD:s migrationspolitiska talesperson, till samma tidning.

Migrationsverkets generaldirektör lämnar

En av de uppmärksammade myndighetscheferna som tvingas lämna sitt jobb är Migrationsverkets Mikael Ribbenvik.

– Dags att städa upp i Myndighetssverige. Bort med asylaktivister, uttryckte SD:s Björn Söder i en kritiserad tweet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen