UPPGIFTER: Ilskan kokar i SD – “skadlig situation”

2023 02 20

Ett uttalande av justitieminister Gunnar Strömmer (M) har rört upp arga känslor hos Sverigedemokraterna.

Uttalandet var kopplat till den senaste tidens diskussioner kring hur Sveriges myndighetschefer tillsätts, någonting som Gunnar Strömmer i fredags slog fast är ett uppdrag för regeringen.

Det är också regeringens beslut att avgöra när de ska bytas ut.

Men det uttalandet har inte fallit i god jord hos Sverigedemokraterna, som har en helt annan uppfattning om vad man kommit överens om, rapporterar Expressen.

"Kan få förödande följder"

Partiet menar att man, till skillnad från vad Strömmer säger, ska vara med och godkänna utnämningar för de myndigheter som faller inom Tidöavtalet.

– Fel person kan få förödande följder, framhåller en person som beskrivs som “en av partiets tyngsta företrädare”, till tidningen.

"Förvånande"

Regeringens hållning att inte släppa in SD i beslutsfattandet beskrivs inom partiet som “mycket förvånande”.

– Det var under de förutsättningarna vi till slut kunde acceptera Liberalerna i regeringen. Nu är det, uppfattar vi, av hänsyn till interna förhållanden i Liberalerna man anammar en annan ton, uttrycker den anonyma partiföreträdaren.

Ilskan växer: "Situationen är skadlig"

Som en konsekvens uppges nu ilskan växa inom SD.

Konflikten har blivit så stor att den skakar samarbetet i grunden och därför kan behöva lösas av partiledarna själva, enligt Expressens källor.

– Situationen är skadlig, men nu kommer frågan lösas i de strukturer som vi varit noga att bygga, säger en uppgiftslämnare.

Johan Pehrson: "Så ska det vara"

Liberalerna ställde sig nyligen bakom uppfattningen att det inte är SD:s jobb att tillsätta myndighetschefer.

– Regeringen tillsätter generaldirektörer och så ska det vara, sade Johan Pehrson (L) till Svenska Dagbladet i fredags.

Sverigedemokraterna hävdar å sin sida att beslut måste förankras med SD.

– Formellt är det helt korrekt att regeringen som sitter med utnämningsmakten, men självklart kommer vi att kräva att få vara med och diskutera frågan. Det står i Tidöavtalet, och speciellt i områden som är viktiga för vårt parti men också för Tidöavtalet. Migrationsområdet är ett tydligt exempel, säger Ludvig Aspling, SD:s migrationspolitiska talesperson, till samma tidning.

Migrationsverkets generaldirektör lämnar

En av de uppmärksammade myndighetscheferna som tvingas lämna sitt jobb är Migrationsverkets Mikael Ribbenvik.

– Dags att städa upp i Myndighetssverige. Bort med asylaktivister, uttryckte SD:s Björn Söder i en kritiserad tweet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


6 april 2026

En kedja har inte höjt – 100 kronor billigare per tank

2026 04 07

Hos en av bensinkedjorna går det att köpa billigare diesel.

Kriget i Mellanöstern har som bekant inneburit kraftigt stigande oljepriser – och dyrare priser vid pump runt om i världen.

Så även i Sverige – där flera av de stora bensinkedjorna under de senaste dagarna har höjt sina priser, precis lagom till påsk.

Men en kedja har inte höjt inför högtidsdagarna – och där går det att spara så mycket som 100 kronor per tank.

Har inte höjt

Så här ser de senaste dieselpriserna ut hos de ledande bensinkedjorna:

Preem: 25,74 kronor per liter

Circle K: 25,74 kronor per liter

OKQ8: 23,89 kronor per liter

Den som tankar 60 liter hos OKQ8 sparar därmed 111 kronor – och den som tankar 50 liter sparar 93 kronor.

Bensinkedjorna uppger numera bara företagspriser – men listpriser för privatpersoner följer enligt Di sannolikt samma mönster.

Den senaste gången OKQ8 höjde priserna var den första april – medan exempelvis Preem och Circle K har höjt efter dess.

Senaste nytt

Samtidigt fortsätter kriget i Mellanöstern att rasa.

Israels försvarsminister Israel Katz har gått ut med ett uttalande om att de har slagit till mot en petrokemisk anläggning i Iran.

Samtidigt meddelar han att IDF har instruerats att fortsätta attackera iransk infrastruktur "med full kraft", rapporterar BBC.

Läs mer: Vita huset rasar mot rykte om Trump

“85 procent”

Så här låter det från försvarsministern på måndagen:

– IDF har nu genomfört ett kraftigt angrepp mot Irans största petrokemiska anläggning i Asaluyeh, säger han.

– Nu har de två anläggningar som tillsammans står för cirka 85 procent av Irans petrokemiska export tagits ur drift och är inte längre funktionsdugliga.

Inga tecken på avtal

Under gårdagen sade USA:s president Donald Trump att ett avtal kan komma att nås med Iran under måndagen.

Det finns dock i nuläget inga tecken på att någon överenskommelse ska vara nära förestående.

Läs mer: Pengarna kan dröja – många har missat viktig detalj i deklarationen

Foto: Circle K

Text: Redkationen


07 april 26

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 07

Kronan kan vara på väg att stärkas rejält.

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen