UPPGIFTER: Ilskan kokar i SD – “skadlig situation”

2023 02 20

Ett uttalande av justitieminister Gunnar Strömmer (M) har rört upp arga känslor hos Sverigedemokraterna.

Uttalandet var kopplat till den senaste tidens diskussioner kring hur Sveriges myndighetschefer tillsätts, någonting som Gunnar Strömmer i fredags slog fast är ett uppdrag för regeringen.

Det är också regeringens beslut att avgöra när de ska bytas ut.

Men det uttalandet har inte fallit i god jord hos Sverigedemokraterna, som har en helt annan uppfattning om vad man kommit överens om, rapporterar Expressen.

"Kan få förödande följder"

Partiet menar att man, till skillnad från vad Strömmer säger, ska vara med och godkänna utnämningar för de myndigheter som faller inom Tidöavtalet.

– Fel person kan få förödande följder, framhåller en person som beskrivs som “en av partiets tyngsta företrädare”, till tidningen.

"Förvånande"

Regeringens hållning att inte släppa in SD i beslutsfattandet beskrivs inom partiet som “mycket förvånande”.

– Det var under de förutsättningarna vi till slut kunde acceptera Liberalerna i regeringen. Nu är det, uppfattar vi, av hänsyn till interna förhållanden i Liberalerna man anammar en annan ton, uttrycker den anonyma partiföreträdaren.

Ilskan växer: "Situationen är skadlig"

Som en konsekvens uppges nu ilskan växa inom SD.

Konflikten har blivit så stor att den skakar samarbetet i grunden och därför kan behöva lösas av partiledarna själva, enligt Expressens källor.

– Situationen är skadlig, men nu kommer frågan lösas i de strukturer som vi varit noga att bygga, säger en uppgiftslämnare.

Johan Pehrson: "Så ska det vara"

Liberalerna ställde sig nyligen bakom uppfattningen att det inte är SD:s jobb att tillsätta myndighetschefer.

– Regeringen tillsätter generaldirektörer och så ska det vara, sade Johan Pehrson (L) till Svenska Dagbladet i fredags.

Sverigedemokraterna hävdar å sin sida att beslut måste förankras med SD.

– Formellt är det helt korrekt att regeringen som sitter med utnämningsmakten, men självklart kommer vi att kräva att få vara med och diskutera frågan. Det står i Tidöavtalet, och speciellt i områden som är viktiga för vårt parti men också för Tidöavtalet. Migrationsområdet är ett tydligt exempel, säger Ludvig Aspling, SD:s migrationspolitiska talesperson, till samma tidning.

Migrationsverkets generaldirektör lämnar

En av de uppmärksammade myndighetscheferna som tvingas lämna sitt jobb är Migrationsverkets Mikael Ribbenvik.

– Dags att städa upp i Myndighetssverige. Bort med asylaktivister, uttryckte SD:s Björn Söder i en kritiserad tweet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Sex länder går samman – markerar mot Trump

2026 01 04

Sex länder markerar mot USA:s president efter attacken mot Venezuela.

USA:s attack mot Venezuela tidigt på lördagen har lett till kraftiga reaktioner världen över.

Nicolas Maduro har förts ut ur landet och befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Samtidigt går sex länder samman för att markera mot Donald Trump, rapporterar The Guardian.

Går samman

Spanien, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Uruguay har släppt ett gemensamt meddelande där de framhåller att USA:s aktioner “utgör ett extremt farligt prejudikat för fred och regional säkerhet och utsätter civilbefolkningen för fara”.

– Vi uttrycker vår djupa oro över och vårt avståndstagande från de militära handlingar som utförts ensidigt på venezuelanskt territorium, vilka strider mot folkrättens grundläggande principer, i synnerhet förbudet mot användning och hot om våld samt respekten för staters suveränitet och territoriella integritet.

“Oförenligt”

Det gemensamma meddelandet fortsätter.

– Vi uttrycker vår oro gällande varje försök till statlig kontroll, administration eller externt övertagande av naturresurser eller strategiska resurser, vilket är oförenligt med internationell rätt och hotar regionens politiska, ekonomiska och sociala stabilitet.

Läs mer: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Kristerssons kommentar

Många världsledare har kommenterat händelserna med olika uppfattningar om attacken.

En som uttryckt sina tankar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur, skriver statsministern på X.

– Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Domstol på Manhattan

Maduro och hans fru Cilia Flores väntas framträda i en federal domstol på Manhattan på måndagen.

Detta enligt en talesperson för domstolen, rapporterar BBC.

Läs mer: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


3dec2025

Skatteverket meddelar ändring inför deklarationen 2026

2026 01 05

En viktig ändring inför deklarationen 2026 påverkar alla deklaranter.

I år inför Skatteverket en viktig förändring för deklarationen.

Sista dagen att lämna in deklarationen har flyttats till den 4 maj, och flera nya datum att hålla koll på gäller alla som deklarerar för inkomståret.

Nytt deklarationsdatum

En av de tydligaste ändringarna inför deklarationen 2026 är att sista dagen för inlämning ändrats jämfört med tidigare år.

Skatteverket har fastställt att den ordinarie sista deklarationsdag i år är den 4 maj – och enligt myndigheten är detta en justering för att datumet alltid ska infalla på en vardag.

– En förändring i år är att den sista dagen att lämna in deklarationen är den 4 maj om du inte har fått anstånd. Anledningen är att sista deklarationsdagen alltid ska vara en vardag, säger Johan Schauman deklarationsexpert på Skatteverket, till Börskollen.

LÄS MER: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Viktiga datum inför 2026

För den som vill vara förberedd finns flera datum att skriva upp i kalendern inför deklarationsperioden.

Först och främst är det viktigt att skaffa en digital brevlåda i god tid.

  • 1 mars – sista dag att skaffa digital brevlåda för att få deklarationen digitalt.
  • 2–6 mars – deklarationerna skickas ut digitalt, och från 6 mars finns de även som pdf på Mina sidor.
  • 15 april – sista dag då pappersdeklarationen ska ha nått dig om du inte har digital brevlåda.

När det gäller själva inlämningen öppnar möjligheten att deklarera från och med 17 mars, och om du godkänner din deklaration digitalt utan ändringar senast 31 mars, kan du få skatteåterbäring redan tidigt i april.

Skatteåterbäring och fler datum

– Att ha koll på datumen gör det också lättare att planera för eventuell skatteåterbäring. Den som lämnar in i tid kan få besked om slutlig skatt och eventuell återbäring mellan 7 och 10 april, uppger Skatteverket.

Om du deklarerar senast 4 maj kommer Skatteverket att betala ut återbäringen i början av sommaren, vanligen mellan 9 och 11 juni, förutsatt att allt är i ordning.

För den som av någon anledning inte fått besked tidigare kan även senare utbetalningar ske, till exempel i augusti eller så sent som i december.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen