UPPGIFTER I NATT: Jättebråk bland Putins soldater

2023 04 24

Under söndagskvällen framkom uppgifter om att ryska soldater skjutit ihjäl varandra.

Den dödliga eskaleringen ska enligt Ukrainas militär ha föranletts av ett stort bråk mellan Rysslands “egna” soldater och ytterligare soldater från den ökända Wagnergruppen, som tillhandahåller legosoldater för Rysslands räkning.

Letar efter syndabockar

Uppgifterna förmedlas i en lägesrapport från Ukrainas högsta militära ledning.

– Utan några större prestationer på slagfältet ökar soldater från den ryska försvarsmakten och Wagnergruppen sina försök att hitta någon att skylla förlusterna på, framhåller General Staff of the Armed Forces of Ukraine på Facebook.

– De lägger ansvaret för sina egna taktiska missbedömningar och förluster på varandra.

Sköt ihjäl varandra

Enligt generalstaben övergick motsättningarna mellan de två olika kategorierna av soldater som slåss för Vladimir Putin i Ukraina till ett jättebråk.

Händelsen ska ha utspelat sig i Luhansk-regionen.

– Det eskalerade till en skottlossning där deltagare från båda sidor dog som följd, uppger den ukrainska militären.

Uppgifterna har inte verifierats i övriga medier.

Frostiga relationer

Under 2023 har relationerna mellan Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin och Kreml frostat rejält.

Den förstnämnda anklagade i februari Putinregimen för förräderi efter att han ansett att Ryssland medvetet inte försett den paramilitära gruppen med nödvändig ammunition.

– De som förstör våra möjligheter arbetar direkt för fienden, uttryckte Prigozjin.

Lovar personligen att hjälpa brottslingar

Samtidigt som det framkommit uppgifter om att Kreml planerat att hämnas på Wagnergruppen skrev Vladimir Putin tidigare i år under en ny lag som gör det straffbart att offentligt kritisera krigare från samma grupp, skriver The Guardian.

Prigozjin har även personligen lovat att hjälpa de soldater som rekryterats från ryska fängelser om de hamnar på fel sida av lagen när de väl återvänder till Ryssland igen.

– Polisen borde behandla dig med respekt. Om de är oresonliga kommer jag själv att ringa och reda ut saker med guvernörerna. Vi kommer att hitta en lösning, sade han nyligen till en grupp fångar som benådats för att strida i Ukraina.

Erkände tortyr och mord

En av brottslingarna är Alexey Savichev som i mars återvände till sin hemstad i sydvästra Ryssland efter att ha stridit sex månader i Ukraina.

Han erkände förra veckan att han torterat och dödat dussintals ukrainska krigsfångar under sin tid i kriget.

Tillbaka i Ryssland berättar han hur han lade alla sina intjänade pengar på alkohol och prostituerade och behandlades “som en hjälte” av polisen.

– Det kändes som att jag kunde komma undan med vad som helst, sade Savichev i en intervju med den brittiska tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Kustbevakningen har bordat fartyg

2025 10 23

På torsdagseftermiddagen kommer besked om att kustbevakningen har bordat ett utländskt fartyg.

Det bekräftar Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Det rör sig enligt honom om ett Liberiaflaggat fartyg som har bordats utanför Göteborg efter att ha dumpat skräp i Östersjön.

Fartyg bordat

Uppgifterna kommer direkt från Carl-Oskar Bohlin på torsdagseftermiddagen.

– Jag har under eftermiddagen fått information om att Kustbevakningen på svenskt vatten har bordat ett Liberiaflaggat bulkfartyg utanför Göteborg, som enligt uppgift observerats dumpa skräp i Östersjön utanför Fårö, skriver han på X.

"På bar gärning"

Bohlin fortsätter.

– Det är ett tydligt exempel på hur Kustbevakningen bedriver ett aktivt sjöövervakningsarbete för att beivra miljöbrott.

Besättningen har delgivits misstanke om brott, och Kustbevakningen upptäckte nedskräpningen med sitt flygplan.

– Vi tog de på bar gärning, säger Mattias Lindholm, presstalesperson hos Kustbevakningen, till Expressen.

Läs mer: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Det är Kustbevakningen

Kustbevakningen är en civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet. 

På uppdrag av riksdag och regering arbetar myndigheten med räddningstjänst, sjöövervakning och är en del av samhällets krisberedskap i den maritima miljön.

Deras ansvar

Kustbevakningen ansvarar för att övervaka maritima miljöer och tillhandahålla sjöinformation till andra myndigheter. 

– Vi bedriver övervakning till sjöss och ordningshållning i sjötrafiken samt utövar tillsyn och kontroll inom fiskeri, tull, gräns, sjötrafik, jakt, naturvård och miljöbrott. Kustbevakningen förebygger och utreder även vissa brott i maritim miljö, förklarar myndigheten.

Kustbevakningen ska även ha beredskap att tillsammans med andra samhällsaktörer förebygga, motstå och agera i händelse av en samhällsstörning. 

Om Sverige råkar ut för ett väpnat angrepp ska de i första hand rikta in sig på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.

Läs mer: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: Johnny Söderberg Kustbevakningen

Text: Redaktionen


Nya regler vid besiktningen – 370 000 svenskar påverkas

2025 10 23

Nu införs tuffare besiktningsregler i Sverige.

Ett nytt EU-beslut slår mot de omkring 370 000 svenskar som kör elbil.

Från och med nästa år införs hårdare besiktningsregler för elbilar. Totalt omfattar regelverket ett 20-tal nya kontrollpunkter som elbilar måste uppfylla.

– Det handlar bland annat om mer kontroller av batterierna, högspäningssystem och ledningar. Sammanlagt är det ungefär tjugo punkter, säger Trasportstyrelsens utredare Anders Gunneriusson till Carup.

Bland annat kommer batteriets skick att undersökas. Vid besiktningen ska det bedömas om batteriet är skadat eller försämrat. Om kraven inte uppfylls kan det resultera i påpekanden, anmärkningar och i värsta fall körförbud, uppger Anders Gunneriusson.

– Det kommer också att bli kontroll av mjukvara och andra saker, det är många punkter, säger han till Carup.

Trendbrott i Sverige

De nya reglerna är en del av ett nytt EU-direktiv som syftar till att öka säkerheten och förlänga livslängden på elbilar i takt med att eldrivna fordon ökar kraftigt i Europa.

I Sverige går dock omställningen långsamt.

Under 2024 minskade antalet nyregistrerade elbilar för första gången, enligt statistik från SCB.

– Andelen nyregistrerade elbilar för privatpersoner var 46 procent 2021 och ökade till 51 procent under 2022. Under 2023 sjönk andelen för privatpersoner till 30 procent och var oförändrad 2024, säger myndighetens statistiker Magnus Nyström.  

– Det innebär en minskning av nyregistrerade elbilar med över 20 procentenheter på två år.

LÄS MER: Nytt körkort lanseras – första gången någonsin

Flera förklaringar

Enligt SCB beror det minskade intresset för elbilar bland privatpersoner på flera olika saker:

- Det generella ekonomiska läget, med höga räntor och inflation

- Att miljöbilspremien togs bort i november 2022

- Bensinpriset som gått från en hög nivå till att sjunka under samma period, vilket kan ha minskat incitamentet för att köpa elbil

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

Foto: B. Brunner

Text: Redaktionen