Bakgrunden är den debatt som har uppstått efter Kalla faktas avslöjande om SD:s anonyma konton i sociala medier.

Just nu diskuteras möjligheten att förbjuda partier att sprida sitt budskap anonymt.

Men ett parti vill gå längre än så.

Om SD fortsätter med anonyma konton så bör de kunna straffas med miljonbelopp, anser Liberalerna, enligt TV4.

Kan tvingas betala 13 miljoner

Förslaget från L går ut på att partier som vid upprepade tillfällen använder sig av anonyma konton ska straffas med höga sanktionsavgifter.

Förslaget kommer att tas upp i ett möte med alla partier i den parlamentariska insynskommitténs sammanträde nästa vecka, uppger kanalen.

– Det är av största vikt att medborgarna vet vem som finansierar eller sprider ett politiskt budskap för att kunna fatta informerade beslut, står det i förslaget, enligt TV4.

L anser att ett parti som upprepade gånger bryter mot ett nytt förbud mot anonyma konton bör kunna tvingas betala en sanktionsavgift på upp till 10 procent av partiets årsomsättning.

För SD skulle det i så fall innebära att man riskerar att behöva betala 13 miljoner i sanktionsavgift – om man fortsätter att sprida sitt budskap anonymt, uppger kanalen.

Starkt stöd för ett förbud

Den nya regeln skulle naturligtvis gälla alla partier.

Förslaget kommer att tas upp under nästa vecka, i samband med att man diskuterar ett förbud mot anonym politisk reklam.

En stor majoritet av svenska folket vill att det ska vara förbjudet att för partier att sprida budskap eller reklam anonymt, visade en opinionsmätning från Aftonbladet/Demoskop i slutet av maj.

Två tredjedelar positiva

Två tredjedelar av de tillfrågade var positiva till ett sådant förbud.

– Det intressanta är att även så mycket som en fjärdedel av Sverigedemokraternas väljare är positiva till förbud, trots att de uppger i andra svar att det som framkommer i Kalla fakta inte är så allvarligt, säger Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop, till Aftonbladet.

Stödet för ett sådant förbud är emellertid större hos de rödgröna partiernas sympatisörer (92 procent) än hos dem som sympatiserar med Tidöpartierna (41 procent), uppger tidningen.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen