Bakgrunden är den debatt som har uppstått efter Kalla faktas avslöjande om SD:s anonyma konton i sociala medier.

Just nu diskuteras möjligheten att förbjuda partier att sprida sitt budskap anonymt.

Men ett parti vill gå längre än så.

Om SD fortsätter med anonyma konton så bör de kunna straffas med miljonbelopp, anser Liberalerna, enligt TV4.

Kan tvingas betala 13 miljoner

Förslaget från L går ut på att partier som vid upprepade tillfällen använder sig av anonyma konton ska straffas med höga sanktionsavgifter.

Förslaget kommer att tas upp i ett möte med alla partier i den parlamentariska insynskommitténs sammanträde nästa vecka, uppger kanalen.

– Det är av största vikt att medborgarna vet vem som finansierar eller sprider ett politiskt budskap för att kunna fatta informerade beslut, står det i förslaget, enligt TV4.

L anser att ett parti som upprepade gånger bryter mot ett nytt förbud mot anonyma konton bör kunna tvingas betala en sanktionsavgift på upp till 10 procent av partiets årsomsättning.

För SD skulle det i så fall innebära att man riskerar att behöva betala 13 miljoner i sanktionsavgift – om man fortsätter att sprida sitt budskap anonymt, uppger kanalen.

Starkt stöd för ett förbud

Den nya regeln skulle naturligtvis gälla alla partier.

Förslaget kommer att tas upp under nästa vecka, i samband med att man diskuterar ett förbud mot anonym politisk reklam.

En stor majoritet av svenska folket vill att det ska vara förbjudet att för partier att sprida budskap eller reklam anonymt, visade en opinionsmätning från Aftonbladet/Demoskop i slutet av maj.

Två tredjedelar positiva

Två tredjedelar av de tillfrågade var positiva till ett sådant förbud.

– Det intressanta är att även så mycket som en fjärdedel av Sverigedemokraternas väljare är positiva till förbud, trots att de uppger i andra svar att det som framkommer i Kalla fakta inte är så allvarligt, säger Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop, till Aftonbladet.

Stödet för ett sådant förbud är emellertid större hos de rödgröna partiernas sympatisörer (92 procent) än hos dem som sympatiserar med Tidöpartierna (41 procent), uppger tidningen.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen