UPPGIFTER: Flera S-toppar på väg att svänga om Natomedlemskap

2022 03 04

Tunga S-namn som tidigare var emot ett svenskt medlemskap i Nato har börjat överväga att ändra uppfattning.

Anledning ska vara den brutala ryska invasionen av Ukraina, som påverkat flera personer i partiet.

Flera källor

Flera källor inom Socialdemokraterna uppger detta faktum. Det pågår just nu intensiva diskussioner om frågan inom partiet, rapporterar SvD.

Pågår en rörelse

Jag tror att de allra flesta i vår ledning tänker ungefär likadant. Det pågår en rörelse i partiet, till och med ganska hårda Natomotståndare har fått sig en tankeställare, säger en mångårig och inflytelserik socialdemokrat, till SvD.

Hen uppger att många högt uppsatta personer inom S känner att det historiskt har varit bäst att stå utanför Nato, men att Rysslands brutala invasion av sitt grannland har tvingat fram en ny analys.

Följer Socialdemokraterna i Finland

Uppgifterna kommer strax efter att systerpartiet i Finland, SDP, uppges ha svängt i frågan om Natomedlemskap, enligt källor till finska tidningen Iltalehti.

Stort stöd och SD-svängning

Rapporterna om ändrade uppfattningar inom regeringspartiet kommer även efter att en ny undersökning från Demoskop visat att över hälften av svenska folket säger ja till ett medlemskap i Nato.

Tidigare under dagen meddelade Sverigedemokraterna att partiet öppnar för ett svenskt medlemskap i Nato.  Ett sådant besked skulle  innebära att det finns en klar majoritet i Sveriges riksdag som är för ett medlemskap i militäralliansen.

Det talar emot

Att ändra uppfattning i en sådan viktig fråga kommer inte vara smärtfritt. Socialdemokraterna har en lång tradition av att värna om svensk alliansfrihet. Diskussionen skulle säkerligen leda till högljudda diskussioner inom partiet.

Gamla gardet står fast

Dessutom uppges många personer inom det ”gamla gardet” i partiet stå fast vid sitt motstånd till Nato, rapporterar SvD.

En annan punkt som kan bli svårsmält är att ett Natomedlemskap kräver att varje medlemsland lägger två procent av BNP på försvaret. Något som historiskt sett inte lockar många socialdemokrater.

Statsministern tveksam

Dessutom klargjorde statsminister Magdalena Andersson (S) tidigare under fredagen att hon fortfarande är kritiskt inställd till ett svensk medlemskap.

– Mitt i en krissituation och med ett oberäkneligt Ryssland är det viktigt att den svenska försvarspolitiken är förutsägbar och långsiktig. Det är väldigt oklart vad ett Natomedlemskap skulle få för effekter i det här läget. Det är inte säkert att det skulle gynna den svenska säkerheten, sade hon i en intervju med GP.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen