UPPGIFTER: Deadline för Sverige – annars riskeras otäckt scenario

2024 01 05

Följetongen kring Sveriges förhalade ansökan till Nato tycks aldrig ta slut.

Historien är välbekant vid det här laget.

Turkiet har ställt krav efter krav på Sverige, en del av dem som ligger helt utanför Sveriges kontroll, samtidigt som Ungern inte heller prioriterat en ratificering.

På annandagen sade det turkiska utrikesutskottet ja – men parlamentet tog ledigt och ett besked därifrån kan dröja flera månader.

Jens Stoltenberg säger samtidigt att han försäkrar att Sverige är fullvärdig medlem till toppmötet i Washington 9 juli.

– Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg räknar med att försvarsalliansen kommer att slutföra den sedan länge planerade anslutningen av Sverige 2024, rapporterade tyska DPA häromdagen.

Pekar ut deadline

Det datumet pekas nu ut som en deadline av flera experter på området.

Har Sverige inte blivit medlem vid det laget kommer landet att hamna i limbo – sannolikt under flera år.

– Är vi inte med till toppmötet i juli då kan vi glömma det här under överskådlig tid, säger exempelvis försvarsexperten Patrik Oksanen från tankesmedjan Fri värld till Expressen.

"Fönstret kan stänga"

Washington anses därmed som “målgången”. Därefter är det betydligt svårare att förutspå vad som händer.

Den uppfattningen delar Magnus Christiansson som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– Det finns ett fönster nu. Vi vet inte hur länge det fönstret är öppet, säger han till samma tidning.

Bland annat pekar han på vad som kommer att ske om Donald Trump väljs till president i USA i slutet av året – som skulle kunna prioritera bort ett svenskt medlemskap helt.

Även lokala val i Turkiet, Rysslands ageranden och relationerna mellan Turkiet och USA kommer att påverka.

Uppgifter: riskerar otäckt scenario

I slutet av 2023 uppgav en centralt placerad källa vid Rosenbad på Regeringskansliet att risken för en mycket otäck utveckling om Sverige inte släpps in i Nato är påtaglig.

– Det här känns inte betryggande, uppgav källan.

Uppgiftslämnaren oroas av tre steg där det första går ut på att Ukraina förlorar kriget – en risk som ökar när kriget drar ut på tiden.

– Det andra steget går ut på att Turkiet och framför allt Ungern vägrar att släppa in Sverige i Nato. Då kan vi hamna i ett läge där Ryssland knäcker Ukraina. Och därefter kan Rysslands aggression fortsätta.

Då finns det mer eller mindre bara ett land kvar i Rysslands närhet som inte är med i Nato.

– Jag syftar på Sverige, sade regeringskällan i december.

Foto: Precidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen