UPPGIFTER: Deadline för Sverige – annars riskeras otäckt scenario

2024 01 05

Följetongen kring Sveriges förhalade ansökan till Nato tycks aldrig ta slut.

Historien är välbekant vid det här laget.

Turkiet har ställt krav efter krav på Sverige, en del av dem som ligger helt utanför Sveriges kontroll, samtidigt som Ungern inte heller prioriterat en ratificering.

På annandagen sade det turkiska utrikesutskottet ja – men parlamentet tog ledigt och ett besked därifrån kan dröja flera månader.

Jens Stoltenberg säger samtidigt att han försäkrar att Sverige är fullvärdig medlem till toppmötet i Washington 9 juli.

– Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg räknar med att försvarsalliansen kommer att slutföra den sedan länge planerade anslutningen av Sverige 2024, rapporterade tyska DPA häromdagen.

Pekar ut deadline

Det datumet pekas nu ut som en deadline av flera experter på området. 

Har Sverige inte blivit medlem vid det laget kommer landet att hamna i limbo – sannolikt under flera år.

– Är vi inte med till toppmötet i juli då kan vi glömma det här under överskådlig tid, säger exempelvis försvarsexperten Patrik Oksanen från tankesmedjan Fri värld till Expressen.

"Fönstret kan stänga"

Washington anses därmed som “målgången”. Därefter är det betydligt svårare att förutspå vad som händer.

Den uppfattningen delar Magnus Christiansson som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– Det finns ett fönster nu. Vi vet inte hur länge det fönstret är öppet, säger han till samma tidning.

Bland annat pekar han på vad som kommer att ske om Donald Trump väljs till president i USA i slutet av året – som skulle kunna prioritera bort ett svenskt medlemskap helt.

Även lokala val i Turkiet, Rysslands ageranden och relationerna mellan Turkiet och USA kommer att påverka.

Uppgifter: riskerar otäckt scenario

I slutet av 2023 uppgav en centralt placerad källa vid Rosenbad på Regeringskansliet att risken för en mycket otäck utveckling om Sverige inte släpps in i Nato är påtaglig.

– Det här känns inte betryggande, uppgav källan.

Uppgiftslämnaren oroas av tre steg där det första går ut på att Ukraina förlorar kriget – en risk som ökar när kriget drar ut på tiden.

– Det andra steget går ut på att Turkiet och framför allt Ungern vägrar att släppa in Sverige i Nato. Då kan vi hamna i ett  läge där Ryssland knäcker Ukraina. Och därefter kan Rysslands aggression fortsätta.

Då finns det mer eller mindre bara ett land kvar i Rysslands närhet som inte är med i Nato.

– Jag syftar på Sverige, sade regeringskällan i december.

Foto: Precidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen