UPPGIFTER: Deadline för Sverige – annars riskeras otäckt scenario

2024 01 05

Följetongen kring Sveriges förhalade ansökan till Nato tycks aldrig ta slut.

Historien är välbekant vid det här laget.

Turkiet har ställt krav efter krav på Sverige, en del av dem som ligger helt utanför Sveriges kontroll, samtidigt som Ungern inte heller prioriterat en ratificering.

På annandagen sade det turkiska utrikesutskottet ja – men parlamentet tog ledigt och ett besked därifrån kan dröja flera månader.

Jens Stoltenberg säger samtidigt att han försäkrar att Sverige är fullvärdig medlem till toppmötet i Washington 9 juli.

– Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg räknar med att försvarsalliansen kommer att slutföra den sedan länge planerade anslutningen av Sverige 2024, rapporterade tyska DPA häromdagen.

Pekar ut deadline

Det datumet pekas nu ut som en deadline av flera experter på området.

Har Sverige inte blivit medlem vid det laget kommer landet att hamna i limbo – sannolikt under flera år.

– Är vi inte med till toppmötet i juli då kan vi glömma det här under överskådlig tid, säger exempelvis försvarsexperten Patrik Oksanen från tankesmedjan Fri värld till Expressen.

"Fönstret kan stänga"

Washington anses därmed som “målgången”. Därefter är det betydligt svårare att förutspå vad som händer.

Den uppfattningen delar Magnus Christiansson som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– Det finns ett fönster nu. Vi vet inte hur länge det fönstret är öppet, säger han till samma tidning.

Bland annat pekar han på vad som kommer att ske om Donald Trump väljs till president i USA i slutet av året – som skulle kunna prioritera bort ett svenskt medlemskap helt.

Även lokala val i Turkiet, Rysslands ageranden och relationerna mellan Turkiet och USA kommer att påverka.

Uppgifter: riskerar otäckt scenario

I slutet av 2023 uppgav en centralt placerad källa vid Rosenbad på Regeringskansliet att risken för en mycket otäck utveckling om Sverige inte släpps in i Nato är påtaglig.

– Det här känns inte betryggande, uppgav källan.

Uppgiftslämnaren oroas av tre steg där det första går ut på att Ukraina förlorar kriget – en risk som ökar när kriget drar ut på tiden.

– Det andra steget går ut på att Turkiet och framför allt Ungern vägrar att släppa in Sverige i Nato. Då kan vi hamna i ett läge där Ryssland knäcker Ukraina. Och därefter kan Rysslands aggression fortsätta.

Då finns det mer eller mindre bara ett land kvar i Rysslands närhet som inte är med i Nato.

– Jag syftar på Sverige, sade regeringskällan i december.

Foto: Precidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen