UPPGIFTER: Deadline för Sverige – annars riskeras otäckt scenario

2024 01 05

Följetongen kring Sveriges förhalade ansökan till Nato tycks aldrig ta slut.

Historien är välbekant vid det här laget.

Turkiet har ställt krav efter krav på Sverige, en del av dem som ligger helt utanför Sveriges kontroll, samtidigt som Ungern inte heller prioriterat en ratificering.

På annandagen sade det turkiska utrikesutskottet ja – men parlamentet tog ledigt och ett besked därifrån kan dröja flera månader.

Jens Stoltenberg säger samtidigt att han försäkrar att Sverige är fullvärdig medlem till toppmötet i Washington 9 juli.

– Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg räknar med att försvarsalliansen kommer att slutföra den sedan länge planerade anslutningen av Sverige 2024, rapporterade tyska DPA häromdagen.

Pekar ut deadline

Det datumet pekas nu ut som en deadline av flera experter på området. 

Har Sverige inte blivit medlem vid det laget kommer landet att hamna i limbo – sannolikt under flera år.

– Är vi inte med till toppmötet i juli då kan vi glömma det här under överskådlig tid, säger exempelvis försvarsexperten Patrik Oksanen från tankesmedjan Fri värld till Expressen.

"Fönstret kan stänga"

Washington anses därmed som “målgången”. Därefter är det betydligt svårare att förutspå vad som händer.

Den uppfattningen delar Magnus Christiansson som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– Det finns ett fönster nu. Vi vet inte hur länge det fönstret är öppet, säger han till samma tidning.

Bland annat pekar han på vad som kommer att ske om Donald Trump väljs till president i USA i slutet av året – som skulle kunna prioritera bort ett svenskt medlemskap helt.

Även lokala val i Turkiet, Rysslands ageranden och relationerna mellan Turkiet och USA kommer att påverka.

Uppgifter: riskerar otäckt scenario

I slutet av 2023 uppgav en centralt placerad källa vid Rosenbad på Regeringskansliet att risken för en mycket otäck utveckling om Sverige inte släpps in i Nato är påtaglig.

– Det här känns inte betryggande, uppgav källan.

Uppgiftslämnaren oroas av tre steg där det första går ut på att Ukraina förlorar kriget – en risk som ökar när kriget drar ut på tiden.

– Det andra steget går ut på att Turkiet och framför allt Ungern vägrar att släppa in Sverige i Nato. Då kan vi hamna i ett  läge där Ryssland knäcker Ukraina. Och därefter kan Rysslands aggression fortsätta.

Då finns det mer eller mindre bara ett land kvar i Rysslands närhet som inte är med i Nato.

– Jag syftar på Sverige, sade regeringskällan i december.

Foto: Precidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen


1 jul 2026

Förändring i alla ICA-butiker – kräver kort

2026 07 01

Alla ICA-butiker i landet inför en förändring när det kommer till betalning.

En ny funktion ska göra det lättare för kunder att få igenom sina köp.

Till detta kräver matjätten dock att kunder har ett fysiskt bankkort till hands.

Införs i hela landet

Från och med idag gäller en ny funktion i alla ICA-butiker och Apotek Hjärtat.

Nu ska det bli möjligt att genomföra kortköp även vid tillfälliga störningar i datakommunikationen.

Syftet är att stärka betalningssystemets robusthet vid kris eller avbrott.

– Att kunder har möjlighet att betala för mat och andra nödvändiga varor även vid störningar är en viktig beredskapsfråga, säger Gunnar Olsson, vd på Ica Banken.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Krav från Riksbanken

Den nya lösningen är inte något som Ica själva har hittat på, utan bygger på riktlinjer och krav kopplade till Sveriges betalningsberedskap.

Riksbanken har under lång tid tryckt på att samhället måste kunna genomföra betalningar även vid kriser, störningar eller i värsta fall krigssituationer.

Därför har man drivit på utvecklingen av så kallade offlinebetalningar i fysisk handel.

Tanken är att köp av viktiga varor som mat, mediciner och drivmedel ska fungera även när uppkopplingen ligger nere.

Fungerar offline

För att den nya betallösningen ska fungera innebär det kunder betalar med fysiskt kort med chip och PIN-kod, om internetuppkopplingen i kassan inte fungerar.

Trots att mobilbetalningar blivit allt vanligare finns en viktig begränsning i den nya lösningen.

Mobila plånböcker omfattas ännu inte, vilket innebär att telefonen inte kommer fungera som betalmedel vid störningar.

– Vi ser en utveckling där allt fler kunder betalar med mobilen till vardags. Därför är det viktigt att komma ihåg att tekniken som möjliggör offlinebetalningar kräver fysiskt kort och PIN-kod. Vår rekommendation är att ha dessa tillgängliga som en del av sin vardagsberedskap, säger Gunnar Olsson.

För kunderna krävs ingen föranmälan eller registrering, det viktigaste är att ha ett fungerande bankkort och kod tillgängligt även om mobilen normalt används vid betalning.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen