UPPGIFTER: Deadline för Sverige – annars riskeras otäckt scenario

2024 01 05

Följetongen kring Sveriges förhalade ansökan till Nato tycks aldrig ta slut.

Historien är välbekant vid det här laget.

Turkiet har ställt krav efter krav på Sverige, en del av dem som ligger helt utanför Sveriges kontroll, samtidigt som Ungern inte heller prioriterat en ratificering.

På annandagen sade det turkiska utrikesutskottet ja – men parlamentet tog ledigt och ett besked därifrån kan dröja flera månader.

Jens Stoltenberg säger samtidigt att han försäkrar att Sverige är fullvärdig medlem till toppmötet i Washington 9 juli.

– Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg räknar med att försvarsalliansen kommer att slutföra den sedan länge planerade anslutningen av Sverige 2024, rapporterade tyska DPA häromdagen.

Pekar ut deadline

Det datumet pekas nu ut som en deadline av flera experter på området. 

Har Sverige inte blivit medlem vid det laget kommer landet att hamna i limbo – sannolikt under flera år.

– Är vi inte med till toppmötet i juli då kan vi glömma det här under överskådlig tid, säger exempelvis försvarsexperten Patrik Oksanen från tankesmedjan Fri värld till Expressen.

"Fönstret kan stänga"

Washington anses därmed som “målgången”. Därefter är det betydligt svårare att förutspå vad som händer.

Den uppfattningen delar Magnus Christiansson som är lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– Det finns ett fönster nu. Vi vet inte hur länge det fönstret är öppet, säger han till samma tidning.

Bland annat pekar han på vad som kommer att ske om Donald Trump väljs till president i USA i slutet av året – som skulle kunna prioritera bort ett svenskt medlemskap helt.

Även lokala val i Turkiet, Rysslands ageranden och relationerna mellan Turkiet och USA kommer att påverka.

Uppgifter: riskerar otäckt scenario

I slutet av 2023 uppgav en centralt placerad källa vid Rosenbad på Regeringskansliet att risken för en mycket otäck utveckling om Sverige inte släpps in i Nato är påtaglig.

– Det här känns inte betryggande, uppgav källan.

Uppgiftslämnaren oroas av tre steg där det första går ut på att Ukraina förlorar kriget – en risk som ökar när kriget drar ut på tiden.

– Det andra steget går ut på att Turkiet och framför allt Ungern vägrar att släppa in Sverige i Nato. Då kan vi hamna i ett  läge där Ryssland knäcker Ukraina. Och därefter kan Rysslands aggression fortsätta.

Då finns det mer eller mindre bara ett land kvar i Rysslands närhet som inte är med i Nato.

– Jag syftar på Sverige, sade regeringskällan i december.

Foto: Precidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen