Erdoğan ställer nytt krav – “kommer skynda på processen”

2023 12 19

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan närmar sig ett formellt ja till Sveriges Natomedlemskap.

Det beskedet kunde presidenten ge idag när han höll presskonferens efter att ha kommit hem från en resa till Budapest där han besökt Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

Avgörande blir dels som väntat frågan om F-16-planen från USA och ett löfte ska nu ha getts till Erdoğan direkt från Vita huset och Joe Biden.

Detta under ett möte då de två ledarna avhandlade just Sveriges ansökan.

– Du godkänner detta i parlamentet, och jag kommer att skicka det i kongressen på samma sätt, sade Joe Biden i ett möte med Erdoğan enligt den turkiska presidenten, uppger turkiska TRT.

Ska drivas samtidigt

Enligt den turkiska tidningen ska Erdoğan vidare ha uppmanat USA:s utrikesminister Antony Blinken att hantera saken med den turkiska motsvarigheten Hakan Fidan.

– Om vi driver detta samtidigt kommer vi att ha möjlighet att föra detta genom parlamentet mycket lättare.

Nya kravet – riktas mot Kanada

Men det finns ytterligare ett problem, enligt Turkiet.

Kanada vill inte sälja vapen till den turkiska regeringen.

– Det är en annan komplicerande fråga angående processen i parlamentet, säger Erdoğan enligt TRT.

Enligt den turkiska presidenten är allting sammankopplat – vilket i praktiken innebär att ett lyft av det kanadensiska vapenembargot i praktiken utgör ett nytt krav för att godkänna Sveriges ansökan.

– Jag tror att den positiva utveckling vi förväntar oss när det gäller både USA:s F-16-fråga och att Kanada håller sina löften kommer att påskynda vårt parlaments positiva syn på frågan, säger Erdoğan och syftar på Sveriges ansökan.

Presidenten tillägger:

– Å andra sidan finns det löften som Sverige gav oss i Vilnius. Vi förväntar oss att detta behålls och vi följer utvecklingen noga.

Finland: Medlemskap nära

Inför tisdagen fanns stora förhoppningar om ett mer konkret Natobesked för Sveriges del.

Tidigare idag har Finlands utrikesminister Elina Valtonen gått ut och sagt att Turkiet är mycket nära att ha bestämt sig.

– Det finns signaler som tyder på att det kan vara möjligt kanske redan före jul eller före årsskiftet, säger Elina Valtonen enligt Svenska Yle och talar om det svenska medlemskapet. 

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar på Mallorca drabbas av en mardrömssituation.

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen