UNIK STUDIE: Katastrofala nyheter för Ryssland

2022 07 29

Rysslands ekonomi är ”katastrofalt förlamad” efter månader av västerländska sanktioner och en massflykt av internationella företag.

Det är slutsatsen av en ny studie från Yale university, rapporterar Euronews.

Enligt studiens författare är det den  "första heltäckande" analysen av den ryska ekonomin sedan ryska soldater korsade gränsen och invaderade Ukraina.

– Ryssland har förlorat företag som representerar ~40 % av dess BNP, vilket innebär att nästan alla utländska investeringar under tre decennier är som bortblåsta, skriver forskarna i studien.

Mer än 1 000 företag har minskat sin verksamhet i Ryssland eller lämnat landet helt sedan kriget började.

”Fullständigt kollapsat”

Studiens författare framhäver att de internationella sanktionerna "oåterkalleligt försämrat" Rysslands export och att importen till landet "till stor del har kollapsat".

– Det har lett till en "utbredd utbudsbrist" i Ryssland och den inhemska produktionen, som är beroende av import från alla branscher, har stannat av, fastslår studien.

Trots höga energipriser, vilket har lett till att prognosen av Rysslands BNP uppgraderats med 2,5 procentenheter, har Rysslands ledande status som råvaruexportör fått sig en rejäl törn.

– Rysslands strategiska position som råvaruexportör har oåterkalleligt försämrats, eftersom landet nu befinner sig i en svag position och måste hantera förlusten av sina dåvarande huvudmarknader. 

Författarna konstaterar att Kremls nya strategi –  att ”vända blicken” österut mot Asien  –  kan bli svårhanterlig. 

– Ryssland saknar verktyg, till exempel gasledningar, för att flytta stora delar av sin energiexport österut, fastslår studien. 

Putin erkänner

Rysslands diktator Vladimir Putin har för första gången erkänt att västerländska sanktioner orsakar stora problem för Ryssland, rapporterar The Telegraph. 

– Det är en enorm utmaning för vårt land, sa Putin i en videokonferens med ryska tjänstemän.

Han erkände att Ryssland isolerats från omvärlden och att landet måste ”hitta nya lösningar” för att ta sig igenom krisen.

– Det står klart att vi inte kan utvecklas isolerat från resten av världen, erkände diktatorn.

ANALYS

Rysslands brutala anfallskrig mot det självständiga och europeiska landet Ukraina har lett till de största sanktionerna som världen skådat.

USA, Kanada och EU har tillsammans med många andra länder runt om i världen, till exempel Australien, Nya Zeeland, Japan och Sydkorea infört mycket kraftfulla sanktioner mot den ryska diktaturen och det råder inga tvivel om att sanktionerna är ytterst effektiva.

För att verkligen krossa Rysslands finansiering av de pågående brotten mot mänskligheten i Ukraina återstår dock en central åtgärd – och det är att EU drar ned användandet av rysk olja och gas till ett minimum.

Tyskland håller i taktpinnen

På den punkten är Tyskland avgörande. Tyskland har satt sig i knäet på Putin genom en politik som tyskarna själva medger har varit mycket naiv och därför är det akut viktigt att skapa alternativa energikällor i hela Europeiska Unionen och framförallt i Tyskland.

Detta kan även ge möjligheter att skapa svenska jobb och svensk export om Sverige – som redan har en stark energisektor med betydande export – lyckas agera snabbt.

Spara på energin

Men viktigare än att gynna Sverige är förstås att undsätta Ukrainas folk och därför behöver man minska på energianvändningen i Europa så snabbt som möjligt – redan innan man hinner få tag på annan energi.

Det är orsaken till att Tyskland nu uppmanar sina invånare till att hushålla med energin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen