UNIK STUDIE: Katastrofala nyheter för Ryssland

2022 07 29

Rysslands ekonomi är ”katastrofalt förlamad” efter månader av västerländska sanktioner och en massflykt av internationella företag.

Det är slutsatsen av en ny studie från Yale university, rapporterar Euronews.

Enligt studiens författare är det den  "första heltäckande" analysen av den ryska ekonomin sedan ryska soldater korsade gränsen och invaderade Ukraina.

– Ryssland har förlorat företag som representerar ~40 % av dess BNP, vilket innebär att nästan alla utländska investeringar under tre decennier är som bortblåsta, skriver forskarna i studien.

Mer än 1 000 företag har minskat sin verksamhet i Ryssland eller lämnat landet helt sedan kriget började.

”Fullständigt kollapsat”

Studiens författare framhäver att de internationella sanktionerna "oåterkalleligt försämrat" Rysslands export och att importen till landet "till stor del har kollapsat".

– Det har lett till en "utbredd utbudsbrist" i Ryssland och den inhemska produktionen, som är beroende av import från alla branscher, har stannat av, fastslår studien.

Trots höga energipriser, vilket har lett till att prognosen av Rysslands BNP uppgraderats med 2,5 procentenheter, har Rysslands ledande status som råvaruexportör fått sig en rejäl törn.

– Rysslands strategiska position som råvaruexportör har oåterkalleligt försämrats, eftersom landet nu befinner sig i en svag position och måste hantera förlusten av sina dåvarande huvudmarknader. 

Författarna konstaterar att Kremls nya strategi –  att ”vända blicken” österut mot Asien  –  kan bli svårhanterlig. 

– Ryssland saknar verktyg, till exempel gasledningar, för att flytta stora delar av sin energiexport österut, fastslår studien. 

Putin erkänner

Rysslands diktator Vladimir Putin har för första gången erkänt att västerländska sanktioner orsakar stora problem för Ryssland, rapporterar The Telegraph. 

– Det är en enorm utmaning för vårt land, sa Putin i en videokonferens med ryska tjänstemän.

Han erkände att Ryssland isolerats från omvärlden och att landet måste ”hitta nya lösningar” för att ta sig igenom krisen.

– Det står klart att vi inte kan utvecklas isolerat från resten av världen, erkände diktatorn.

ANALYS

Rysslands brutala anfallskrig mot det självständiga och europeiska landet Ukraina har lett till de största sanktionerna som världen skådat.

USA, Kanada och EU har tillsammans med många andra länder runt om i världen, till exempel Australien, Nya Zeeland, Japan och Sydkorea infört mycket kraftfulla sanktioner mot den ryska diktaturen och det råder inga tvivel om att sanktionerna är ytterst effektiva.

För att verkligen krossa Rysslands finansiering av de pågående brotten mot mänskligheten i Ukraina återstår dock en central åtgärd – och det är att EU drar ned användandet av rysk olja och gas till ett minimum.

Tyskland håller i taktpinnen

På den punkten är Tyskland avgörande. Tyskland har satt sig i knäet på Putin genom en politik som tyskarna själva medger har varit mycket naiv och därför är det akut viktigt att skapa alternativa energikällor i hela Europeiska Unionen och framförallt i Tyskland.

Detta kan även ge möjligheter att skapa svenska jobb och svensk export om Sverige – som redan har en stark energisektor med betydande export – lyckas agera snabbt.

Spara på energin

Men viktigare än att gynna Sverige är förstås att undsätta Ukrainas folk och därför behöver man minska på energianvändningen i Europa så snabbt som möjligt – redan innan man hinner få tag på annan energi.

Det är orsaken till att Tyskland nu uppmanar sina invånare till att hushålla med energin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen