Ukraina varnar ryska folket

2023 03 29

Den ukrainska regeringen riktar en skarp varning till medborgarna i Ryssland.

Varningen gäller alla de barn som tagits från Ukraina och tvångsadopterats till familjer på den ryska sidan av gränsen, rapporterar Sky News.

– Att ta föräldralösa barn ut ur Ukraina och överlämna dem för adoption till ryska medborgare är olagligt och vidrigt, framhåller Iryna Vereshchuk, vice premiärminister i landet, i ett skriftligt uttalande.

"Särskilt äckligt"

Meddelandet är, för ovanlighetens skull, skrivet på ryska och därmed riktat direkt till det rysktalande folket.

– Det är särskilt äckligt när folk till och med offentligt skryter om att de har adopterat barn som stulits i Ukraina, fortsätter ministern i sitt inlägg.

Hon tillägger att de “dussintals” ryssar som bestämt sig för att adoptera "föräldralösa barn som stulits från Ukraina" förr eller senare måste stå till svars.

Arresteringsorder mot Putin utfärdad

För närvarande utreder en åklagare minst 16 000 fall av olagliga utvisningar av barn från Ukraina.

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har även utfärdat en officiell arresteringsorder mot Rysslands diktator Vladimir Putin av samma anledning.

– Vi måste utkräva ansvar och att barn återlämnas till sina familjer och samhällen. Vi kan inte tillåta att barn behandlas som om de vore krigsbyte, uttryckte Karim Khan, åklagare vid ICC, till The Guardian förra veckan.

Ryssland viftar bort

Åklagaren tillade:

– Det finns rimliga skäl att tro att Putin bär individuellt straffansvar för brotten.

Ryssland själva har viftat bort arresteringsordern mot deras ledare.

– Besluten från den internationella brottmålsdomstolen har ingen betydelse för vårt land, inklusive ur juridisk synvinkel, uttryckte Maria Zakharova, utrikesministeriets talesperson, på Telegram.

Kan handla om 200 000 barn

Ukraina har tidigare hävdat att betydligt fler än 16 000 barn kan ha deporterats till Ryssland.

Enligt uppgifter från landets människorättskommissionär Ljudmyla Denisova i somras kan det handla om så många som 200 000.

Totalt kan 1,2 miljoner ukrainare ha tvångsförflyttats över gränsen.

– De tvingades dit. Deras dokument och kommunikationsmöjligheter har konfiskerats. De skickas till regioner långt borta i det främmande landet för att assimileras där, sa Ukrainas president Volodymyr Zelensky förra året.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen