Ukraina varnar för katastrof: huvudstad kan utplånas

2024 03 11

Mindre än en vecka efter Sveriges fullvärdiga inträde till Nato kommer en illavarslande varning från Ukraina.

Ryssland ska inte underskattas.

Tvärtom.

Det är budskapet från den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba kort efter den uppmärksammade ceremonin i Washington då Sverige anslöts till Nato.

Men det är inte Sverige som ligger värst till, utan det är den östligaste flanken i försvarsalliansen.

Städerna i Estland, Lettland och Litauen kan komma att se ut som de raserade ukrainska orterna Avdviivka och Bakhmut om Ryssland går till attack, menar Dmytro Kuleba.

– Ni kommer tappert att försvara ert folk mot en fiende som överträffar er båda vad gäller erfarenhet och kapacitet, säger den ukrainska utrikesministern enligt Newsweek, som hänvisar till en intervju med den litauiska nyhetsbyrån ELTA.

"Inget Vilnius längre"

Scenariot Kuleba talar om en är en rysk invasion av de tre baltiska länderna, som likt Sverige också är medlemmar i Nato.

– I slutändan tror jag att Nato kommer att vinna, säger ministern.

– Men titta på Bakhmut, titta på Avdiivka – så här kommer de baltiska länderna att se ut efter intensiva stridsoperationer.

Både städerna har mer eller mindre ödelagts av intensiva och utdragna strider.

– Så här kommer era städer att se ut. Det kommer inte att finnas något vackert Vilnius längre, säger Kuleba och syftar på Litauens huvudstad.

Estland: Ryssland förbereder konfrontation

Oron över ett ryskt angrepp mot Natos östra flank är verklig i de tre baltiska medlemsländerna.

För en knapp månaden sedan gick Estlands underrättelsetjänst ut med beskedet att Ryssland förbereder sig för en militär konfrontation med väst inom en tioårsperiod.

Några dagar tidigare hade Kreml efterlyst landets premiärminister Kaja Kallas.

– Ryssland har valt en väg som innebär långsiktig konfrontation, sade underrättelsetjänstchefen Kaupo Rosin till Reuters vid tillfället.

Lettland varnar för att ge upp

Även Lettland har flaggat för allvaret i situationen. I synnerhet eftersom det börjat se allt mörkare ut på slagfältet för Ukraina.

Odlas tanken på att ge upp kan det vara kört.

– Jag kan inte säga att det finns en tre- eller femårig tidslinje för hotet, men vi förstår. Vi ser att Ukraina kan vinna. Men ja, efter det här kommer Ryssland återigen att få kapacitet att attackera någon annan. Och det kan vara fem år, det kan vara tre år, det beror på vilka verktyg de beslutar sig för att använda, sade Lettlands premiärminister Evika Silina i februari.

LÄS MER: Ryssland hetsar mot Lettland – repris från Ukraina: "beter sig som svin"

Foto: Nato

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen