Ukraina varnar för katastrof: huvudstad kan utplånas

2024 03 11

Ryssland ska inte underskattas.

Tvärtom.

Det är budskapet från den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba kort efter den uppmärksammade ceremonin i Washington då Sverige anslöts till Nato.

Men det är inte Sverige som ligger värst till, utan det är den östligaste flanken i försvarsalliansen.

Städerna i Estland, Lettland och Litauen kan komma att se ut som de raserade ukrainska orterna Avdviivka och Bakhmut om Ryssland går till attack, menar Dmytro Kuleba.

– Ni kommer tappert att försvara ert folk mot en fiende som överträffar er båda vad gäller erfarenhet och kapacitet, säger den ukrainska utrikesministern enligt Newsweek, som hänvisar till en intervju med den litauiska nyhetsbyrån ELTA.

"Inget Vilnius längre"

Scenariot Kuleba talar om en är en rysk invasion av de tre baltiska länderna, som likt Sverige också är medlemmar i Nato.

– I slutändan tror jag att Nato kommer att vinna, säger ministern.

– Men titta på Bakhmut, titta på Avdiivka – så här kommer de baltiska länderna att se ut efter intensiva stridsoperationer.

Både städerna har mer eller mindre ödelagts av intensiva och utdragna strider.

– Så här kommer era städer att se ut. Det kommer inte att finnas något vackert Vilnius längre, säger Kuleba och syftar på Litauens huvudstad.

Estland: Ryssland förbereder konfrontation

Oron över ett ryskt angrepp mot Natos östra flank är verklig i de tre baltiska medlemsländerna.

För en knapp månaden sedan gick Estlands underrättelsetjänst ut med beskedet att Ryssland förbereder sig för en militär konfrontation med väst inom en tioårsperiod.

Några dagar tidigare hade Kreml efterlyst landets premiärminister Kaja Kallas.

– Ryssland har valt en väg som innebär långsiktig konfrontation, sade underrättelsetjänstchefen Kaupo Rosin till Reuters vid tillfället.

Lettland varnar för att ge upp

Även Lettland har flaggat för allvaret i situationen. I synnerhet eftersom det börjat se allt mörkare ut på slagfältet för Ukraina.

Odlas tanken på att ge upp kan det vara kört.

– Jag kan inte säga att det finns en tre- eller femårig tidslinje för hotet, men vi förstår. Vi ser att Ukraina kan vinna. Men ja, efter det här kommer Ryssland återigen att få kapacitet att attackera någon annan. Och det kan vara fem år, det kan vara tre år, det beror på vilka verktyg de beslutar sig för att använda, sade Lettlands premiärminister Evika Silina i februari.

LÄS MER: Ryssland hetsar mot Lettland – repris från Ukraina: "beter sig som svin"

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Inga pengar har kommit in – Lavrov förbannad

2026 06 10

Putinregimen hade hoppats på betydligt större inflytande än de 23 procent som det proryska partiet Starkt Armenien lyckades kamma hem.

Valet markerade ytterligare ett steg närmare EU för Armenien och ett steg längre från det historiskt allierade Ryssland.

Armeniens distansering från Moskva har dock pågått ett tag. Redan 2024 meddelade Pashinyan att landet fryser sitt medlemskap i den Rysslandsledda militäralliansen CSTO. Då slutade man även att bidra till att finansiera organisationen.

Lavrov kräver pengarna

Två år senare konstaterar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Armenien följt sitt besked om att sluta betala räkningarna. 

Inga pengar har kommit in. Och det får ministern att gå i taket. Lavrov hotar att aktivera artikeln som berövar Armenien dess rösträtt och som i slutändan kan leda till uteslutning.

– Armenien har legat i skuld till CSTOS:s budget i över två år. En situation som föreskrivs i organisationens stadga, och vi enades idag om att överväga att åberopa den relevanta artikeln, säger han enligt The Moscow Times.

LÄS MER: Rasar mot EU: vill att vi ”begår självmord”

Litar inte på Putin

Skälet till att Armenien frös sitt deltagande i CSTO var att man anser att alliansen misslyckades med att bistå landet när Azerbajdzjan inledde en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach 2023.

Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.  För två år sedan slängde Armenien ut ryska soldater från landets gränser och sprickan har ökat mellan de två allierade. 

I samband med att landet närmat sig EU och USA har Kreml å sin sida varnat för “ett nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Rysslands diktator Vladimir Putin i maj, enligt RBC Ukraine.

LÄS MER: Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen