Ukraina varnar för katastrof: huvudstad kan utplånas

2024 03 11

Mindre än en vecka efter Sveriges fullvärdiga inträde till Nato kommer en illavarslande varning från Ukraina.

Ryssland ska inte underskattas.

Tvärtom.

Det är budskapet från den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba kort efter den uppmärksammade ceremonin i Washington då Sverige anslöts till Nato.

Men det är inte Sverige som ligger värst till, utan det är den östligaste flanken i försvarsalliansen.

Städerna i Estland, Lettland och Litauen kan komma att se ut som de raserade ukrainska orterna Avdviivka och Bakhmut om Ryssland går till attack, menar Dmytro Kuleba.

– Ni kommer tappert att försvara ert folk mot en fiende som överträffar er båda vad gäller erfarenhet och kapacitet, säger den ukrainska utrikesministern enligt Newsweek, som hänvisar till en intervju med den litauiska nyhetsbyrån ELTA.

"Inget Vilnius längre"

Scenariot Kuleba talar om en är en rysk invasion av de tre baltiska länderna, som likt Sverige också är medlemmar i Nato.

– I slutändan tror jag att Nato kommer att vinna, säger ministern.

– Men titta på Bakhmut, titta på Avdiivka – så här kommer de baltiska länderna att se ut efter intensiva stridsoperationer.

Både städerna har mer eller mindre ödelagts av intensiva och utdragna strider.

– Så här kommer era städer att se ut. Det kommer inte att finnas något vackert Vilnius längre, säger Kuleba och syftar på Litauens huvudstad.

Estland: Ryssland förbereder konfrontation

Oron över ett ryskt angrepp mot Natos östra flank är verklig i de tre baltiska medlemsländerna.

För en knapp månaden sedan gick Estlands underrättelsetjänst ut med beskedet att Ryssland förbereder sig för en militär konfrontation med väst inom en tioårsperiod.

Några dagar tidigare hade Kreml efterlyst landets premiärminister Kaja Kallas.

– Ryssland har valt en väg som innebär långsiktig konfrontation, sade underrättelsetjänstchefen Kaupo Rosin till Reuters vid tillfället.

Lettland varnar för att ge upp

Även Lettland har flaggat för allvaret i situationen. I synnerhet eftersom det börjat se allt mörkare ut på slagfältet för Ukraina.

Odlas tanken på att ge upp kan det vara kört.

– Jag kan inte säga att det finns en tre- eller femårig tidslinje för hotet, men vi förstår. Vi ser att Ukraina kan vinna. Men ja, efter det här kommer Ryssland återigen att få kapacitet att attackera någon annan. Och det kan vara fem år, det kan vara tre år, det beror på vilka verktyg de beslutar sig för att använda, sade Lettlands premiärminister Evika Silina i februari.

LÄS MER: Ryssland hetsar mot Lettland – repris från Ukraina: "beter sig som svin"

Foto: Nato

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen