Ukraina varnar för katastrof: huvudstad kan utplånas

2024 03 11

Mindre än en vecka efter Sveriges fullvärdiga inträde till Nato kommer en illavarslande varning från Ukraina.

Ryssland ska inte underskattas.

Tvärtom.

Det är budskapet från den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba kort efter den uppmärksammade ceremonin i Washington då Sverige anslöts till Nato.

Men det är inte Sverige som ligger värst till, utan det är den östligaste flanken i försvarsalliansen.

Städerna i Estland, Lettland och Litauen kan komma att se ut som de raserade ukrainska orterna Avdviivka och Bakhmut om Ryssland går till attack, menar Dmytro Kuleba.

– Ni kommer tappert att försvara ert folk mot en fiende som överträffar er båda vad gäller erfarenhet och kapacitet, säger den ukrainska utrikesministern enligt Newsweek, som hänvisar till en intervju med den litauiska nyhetsbyrån ELTA.

"Inget Vilnius längre"

Scenariot Kuleba talar om en är en rysk invasion av de tre baltiska länderna, som likt Sverige också är medlemmar i Nato.

– I slutändan tror jag att Nato kommer att vinna, säger ministern.

– Men titta på Bakhmut, titta på Avdiivka – så här kommer de baltiska länderna att se ut efter intensiva stridsoperationer.

Både städerna har mer eller mindre ödelagts av intensiva och utdragna strider.

– Så här kommer era städer att se ut. Det kommer inte att finnas något vackert Vilnius längre, säger Kuleba och syftar på Litauens huvudstad.

Estland: Ryssland förbereder konfrontation

Oron över ett ryskt angrepp mot Natos östra flank är verklig i de tre baltiska medlemsländerna.

För en knapp månaden sedan gick Estlands underrättelsetjänst ut med beskedet att Ryssland förbereder sig för en militär konfrontation med väst inom en tioårsperiod.

Några dagar tidigare hade Kreml efterlyst landets premiärminister Kaja Kallas.

– Ryssland har valt en väg som innebär långsiktig konfrontation, sade underrättelsetjänstchefen Kaupo Rosin till Reuters vid tillfället.

Lettland varnar för att ge upp

Även Lettland har flaggat för allvaret i situationen. I synnerhet eftersom det börjat se allt mörkare ut på slagfältet för Ukraina.

Odlas tanken på att ge upp kan det vara kört.

– Jag kan inte säga att det finns en tre- eller femårig tidslinje för hotet, men vi förstår. Vi ser att Ukraina kan vinna. Men ja, efter det här kommer Ryssland återigen att få kapacitet att attackera någon annan. Och det kan vara fem år, det kan vara tre år, det beror på vilka verktyg de beslutar sig för att använda, sade Lettlands premiärminister Evika Silina i februari.

LÄS MER: Ryssland hetsar mot Lettland – repris från Ukraina: "beter sig som svin"

Foto: Nato

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 juni 2026

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Rysslands diktator Vladimir Putin tvingas konstatera ett större magplask.

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen. 

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.   

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen