Ukraina varnar för katastrof: huvudstad kan utplånas

2024 03 11

Mindre än en vecka efter Sveriges fullvärdiga inträde till Nato kommer en illavarslande varning från Ukraina.

Ryssland ska inte underskattas.

Tvärtom.

Det är budskapet från den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba kort efter den uppmärksammade ceremonin i Washington då Sverige anslöts till Nato.

Men det är inte Sverige som ligger värst till, utan det är den östligaste flanken i försvarsalliansen.

Städerna i Estland, Lettland och Litauen kan komma att se ut som de raserade ukrainska orterna Avdviivka och Bakhmut om Ryssland går till attack, menar Dmytro Kuleba.

– Ni kommer tappert att försvara ert folk mot en fiende som överträffar er båda vad gäller erfarenhet och kapacitet, säger den ukrainska utrikesministern enligt Newsweek, som hänvisar till en intervju med den litauiska nyhetsbyrån ELTA.

"Inget Vilnius längre"

Scenariot Kuleba talar om en är en rysk invasion av de tre baltiska länderna, som likt Sverige också är medlemmar i Nato.

– I slutändan tror jag att Nato kommer att vinna, säger ministern.

– Men titta på Bakhmut, titta på Avdiivka – så här kommer de baltiska länderna att se ut efter intensiva stridsoperationer.

Både städerna har mer eller mindre ödelagts av intensiva och utdragna strider.

– Så här kommer era städer att se ut. Det kommer inte att finnas något vackert Vilnius längre, säger Kuleba och syftar på Litauens huvudstad.

Estland: Ryssland förbereder konfrontation

Oron över ett ryskt angrepp mot Natos östra flank är verklig i de tre baltiska medlemsländerna.

För en knapp månaden sedan gick Estlands underrättelsetjänst ut med beskedet att Ryssland förbereder sig för en militär konfrontation med väst inom en tioårsperiod.

Några dagar tidigare hade Kreml efterlyst landets premiärminister Kaja Kallas.

– Ryssland har valt en väg som innebär långsiktig konfrontation, sade underrättelsetjänstchefen Kaupo Rosin till Reuters vid tillfället.

Lettland varnar för att ge upp

Även Lettland har flaggat för allvaret i situationen. I synnerhet eftersom det börjat se allt mörkare ut på slagfältet för Ukraina.

Odlas tanken på att ge upp kan det vara kört.

– Jag kan inte säga att det finns en tre- eller femårig tidslinje för hotet, men vi förstår. Vi ser att Ukraina kan vinna. Men ja, efter det här kommer Ryssland återigen att få kapacitet att attackera någon annan. Och det kan vara fem år, det kan vara tre år, det beror på vilka verktyg de beslutar sig för att använda, sade Lettlands premiärminister Evika Silina i februari.

LÄS MER: Ryssland hetsar mot Lettland – repris från Ukraina: "beter sig som svin"

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen