UKRAINA: Vapnen som krävs för att besegra Ryssland

2022 05 31

Rysslands invasion av Ukraina har pågått i över tre månader.

Mot alla odds har Ukrainas Väpnade Styrkor lyckats stå emot de ryska ockupanterna. Områden i södra och östra Ukraina har ockuperats, men huvudstaden Kyiv står intakt och den ukrainska militären har åstadkommit motattacker på vissa fronter.

Behöver mer vapen

Trots ett stort stöd från väst har den ukrainska regeringen gång efter gång framhävt att de behöver fler och bättre vapen.

Högst upp på önskelistan står det amerikanska raketsystemet MLRS, rapporterade CNN förra veckan.

USA förbereder en ny vapenleverans, men president Joe Biden har uteslutit att MLRS kommer att ingå.

– Vi kommer inte att skicka raketsystem till Ukraina som kan nå in i Ryssland, sa Joe Biden till reportrar när han fick frågan under måndagen.

Önskelistan

Ukrainas önskelista är lång.

Enligt överstelöjtnant Peter Lidén, militärstrateg och Sveriges tidigare försvarsattaché i Ukraina, är den ukrainska militären i stort behov av långdistansvapen. Det skulle vara betydande för den ukrainska krigsinsatsen.

De ukrainska markstyrkorna skulle på ett enklare vis kunna röra sig framåt utan att löpa lika stor risk för att bli beskjutna, konstaterar Peter Lidén i en intervju med DN. 

Men det finns en anledning bakom västs tvekan.

– Anledningen är att Ukraina kanske skulle gå längre än väst vill och beskjuta till exempel Krym. Då kan Ryssland hävda att de attackerar ryskt territorium, eftersom Ryssland har annekterat Krym, säger Peter Lidén till DN.

Skulle göra skillnad

Enligt militärstategen är Ukraina även i stort behov av moderna militära fordon, samt stridsflygplan.

– Men det är inte aktuellt, för väst vågar inte eskalera konflikten för mycket. I stället står UAV:s på tur, obemannade drönare, som kan skjuta. Ukraina har redan en del sådana här turkisktillverkade drönare, säger han till tidningen.

Vill attackera ryska fartyg

Sist men inte minst behöver Ukraina fler sjömålsrobotar som de kan använda för att beskjuta ryska fartyg i Svarta havet.

Nyligen skickade Danmark en stor leverans av Harpoonmissiler till Ukraina.

Harpoonmissilerna kan skjutas iväg flera hundra kilometer och är avsedda för att träffa ryska krigsskepp som är långt ute till havs i Svarta havet.

– Ukraina hoppas kunna öppna de ukrainska hamnarna för att skydda ekonomin och lösa hotet om en global matkris – något som Ryssland använder för att utpressa väst och resten av världen för att lyfta sanktionerna, säger Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen