UKRAINA: Vapnen som krävs för att besegra Ryssland

2022 05 31

Rysslands invasion av Ukraina har pågått i över tre månader.

Mot alla odds har Ukrainas Väpnade Styrkor lyckats stå emot de ryska ockupanterna. Områden i södra och östra Ukraina har ockuperats, men huvudstaden Kyiv står intakt och den ukrainska militären har åstadkommit motattacker på vissa fronter.

Behöver mer vapen

Trots ett stort stöd från väst har den ukrainska regeringen gång efter gång framhävt att de behöver fler och bättre vapen.

Högst upp på önskelistan står det amerikanska raketsystemet MLRS, rapporterade CNN förra veckan.

USA förbereder en ny vapenleverans, men president Joe Biden har uteslutit att MLRS kommer att ingå.

– Vi kommer inte att skicka raketsystem till Ukraina som kan nå in i Ryssland, sa Joe Biden till reportrar när han fick frågan under måndagen.

Önskelistan

Ukrainas önskelista är lång.

Enligt överstelöjtnant Peter Lidén, militärstrateg och Sveriges tidigare försvarsattaché i Ukraina, är den ukrainska militären i stort behov av långdistansvapen. Det skulle vara betydande för den ukrainska krigsinsatsen.

De ukrainska markstyrkorna skulle på ett enklare vis kunna röra sig framåt utan att löpa lika stor risk för att bli beskjutna, konstaterar Peter Lidén i en intervju med DN. 

Men det finns en anledning bakom västs tvekan.

– Anledningen är att Ukraina kanske skulle gå längre än väst vill och beskjuta till exempel Krym. Då kan Ryssland hävda att de attackerar ryskt territorium, eftersom Ryssland har annekterat Krym, säger Peter Lidén till DN.

Skulle göra skillnad

Enligt militärstategen är Ukraina även i stort behov av moderna militära fordon, samt stridsflygplan.

– Men det är inte aktuellt, för väst vågar inte eskalera konflikten för mycket. I stället står UAV:s på tur, obemannade drönare, som kan skjuta. Ukraina har redan en del sådana här turkisktillverkade drönare, säger han till tidningen.

Vill attackera ryska fartyg

Sist men inte minst behöver Ukraina fler sjömålsrobotar som de kan använda för att beskjuta ryska fartyg i Svarta havet.

Nyligen skickade Danmark en stor leverans av Harpoonmissiler till Ukraina.

Harpoonmissilerna kan skjutas iväg flera hundra kilometer och är avsedda för att träffa ryska krigsskepp som är långt ute till havs i Svarta havet.

– Ukraina hoppas kunna öppna de ukrainska hamnarna för att skydda ekonomin och lösa hotet om en global matkris – något som Ryssland använder för att utpressa väst och resten av världen för att lyfta sanktionerna, säger Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

15Sep2025

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen