UKRAINA: Vapnen som krävs för att besegra Ryssland

2022 05 31

Rysslands invasion av Ukraina har pågått i över tre månader.

Mot alla odds har Ukrainas Väpnade Styrkor lyckats stå emot de ryska ockupanterna. Områden i södra och östra Ukraina har ockuperats, men huvudstaden Kyiv står intakt och den ukrainska militären har åstadkommit motattacker på vissa fronter.

Behöver mer vapen

Trots ett stort stöd från väst har den ukrainska regeringen gång efter gång framhävt att de behöver fler och bättre vapen.

Högst upp på önskelistan står det amerikanska raketsystemet MLRS, rapporterade CNN förra veckan.

USA förbereder en ny vapenleverans, men president Joe Biden har uteslutit att MLRS kommer att ingå.

– Vi kommer inte att skicka raketsystem till Ukraina som kan nå in i Ryssland, sa Joe Biden till reportrar när han fick frågan under måndagen.

Önskelistan

Ukrainas önskelista är lång.

Enligt överstelöjtnant Peter Lidén, militärstrateg och Sveriges tidigare försvarsattaché i Ukraina, är den ukrainska militären i stort behov av långdistansvapen. Det skulle vara betydande för den ukrainska krigsinsatsen.

De ukrainska markstyrkorna skulle på ett enklare vis kunna röra sig framåt utan att löpa lika stor risk för att bli beskjutna, konstaterar Peter Lidén i en intervju med DN. 

Men det finns en anledning bakom västs tvekan.

– Anledningen är att Ukraina kanske skulle gå längre än väst vill och beskjuta till exempel Krym. Då kan Ryssland hävda att de attackerar ryskt territorium, eftersom Ryssland har annekterat Krym, säger Peter Lidén till DN.

Skulle göra skillnad

Enligt militärstategen är Ukraina även i stort behov av moderna militära fordon, samt stridsflygplan.

– Men det är inte aktuellt, för väst vågar inte eskalera konflikten för mycket. I stället står UAV:s på tur, obemannade drönare, som kan skjuta. Ukraina har redan en del sådana här turkisktillverkade drönare, säger han till tidningen.

Vill attackera ryska fartyg

Sist men inte minst behöver Ukraina fler sjömålsrobotar som de kan använda för att beskjuta ryska fartyg i Svarta havet.

Nyligen skickade Danmark en stor leverans av Harpoonmissiler till Ukraina.

Harpoonmissilerna kan skjutas iväg flera hundra kilometer och är avsedda för att träffa ryska krigsskepp som är långt ute till havs i Svarta havet.

– Ukraina hoppas kunna öppna de ukrainska hamnarna för att skydda ekonomin och lösa hotet om en global matkris – något som Ryssland använder för att utpressa väst och resten av världen för att lyfta sanktionerna, säger Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: USA:s regeringsplan har nödlandat

2025 10 15

Ett amerikanskt regeringsflygplan har tvingats nödlanda i Storbritannien.

Detta efter att en spricka upptäckts i ett fönster på planet.

USA:s krigsminister Pete Hegseth befann sig ombord. Ministern var på väg hem från ett toppmöte med Natos försvarsministrar i Bryssel.

”Är i säkerhet”

Hegseths presschef Sean Parnell bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.

– På väg tillbaka till USA från Natos försvarsministermöte gjorde krigsminister Hegseths plan en oplanerad landning i Storbritannien på grund av en spricka i flygplanets vindruta. Planet landade enligt standardprocedurer och alla ombord, inklusive minister Hegseth, är i säkerhet, skriver Parnell.

Hegseth har också kommenterat dramatiken. 

– Allt bra. Tack Gud.  Uppdraget fortsätter! skriver han på X. 

Hotade Ryssland

Inför toppmötet i Bryssel framhöll Hegseth att USA är berett att slå till mot Ryssland – om landet inte avslutar kriget i Ukraina.

–  Om det inte finns någon väg till fred på kort sikt är USA, tillsammans med sina allierade, beredda att vidta nödvändiga åtgärder för att påföra Ryssland kostnader för sin fortsatta aggression, sade Hegseth enligt TV2.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

Sverige ställer krav 

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) har också deltagit på toppmötet i Bryssel. 

Inför mötetet uppgav Jonson att han är bekymrad över att det militära stödet till Ukraina har minskat. Enligt en rapport från Kiel Institute, har särskilt det militära stödet från Europa minskat under både juli och augusti. Det europeiska stödet sjönk med hela 57 procent under månaderna jämfört med första halvåret av 2025. 

– Vi har sett en felaktig utveckling när det gäller stödet till Ukraina. Det har minskat, konstaterarde Pål Jonson i en kommentar till SVT inför mötet.

– Vi vill se mer insatser för att förbättra och öka det finansiella stödet och de militära donationerna till Ukraina, tillade ministern.

LÄS OCKSÅ: Tyskland ger jättebesked till Ukraina |

Foto: 

Text: Redaktionen

LARMET: Jättekrasch nära – miljardsmäll för pensionssparare

2025 10 15

Stålbolaget Stegra står inför en potentiell krasch.

Stegra, som är beläget i Boden, ska tillverka klimatsmart stål med hjälp av grön vätgas i tillverkningsprocessen i stället för kol.

Men nu riskerar projektet att gå i graven.

Stegra blöder ekonomiskt, rapporterar Financial Times med hänvisning till källor med insyn. Enligt tidningen kan bolaget behöva få in 17 miljarder kronor – annars kan kapitalet ta slut inom två månader.  

Dessutom uppger en källa för tidningen att Stegras aktieägare har ”accepterat” att deras pengar är så gott som förlorade. Vidare uppger FT att bolagets styrelse har hållit krismöte om den hårt pressade finansiella situationen.

Pensionssparare riskerar jättesmäll

Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka kallar uppgifterna för ”häpnadsväckande”.

Nu varnar han för att svenska pensionssparare kan förlora miljarder kronor om Stegra går i konkurs.  

– Stämmer uppgifterna innebär det att svenska pensionssparare går mot en ny svidande förlust på ett stort industriprojekt. AMF Pension, som förlorade 2 miljarder i Northvolt, har investerat cirka 1,8 miljarder i Stegra och är idag sjätte största ägare med lite mindre än sex procent, skriver Cervenka i en analys.

Dessutom påpekar experten att svenska staten har investerat i prestigeprojektet i Boden.

– Riksgälden har ställt ut lånegarantier på totalt 13,5 miljarder till bolaget. Hur mycket som utnyttjats är hemligt. 

LÄS MER: Priset för parkering chockhöjs

Efterfrågar nytt stöd

Stegras styrelse uppger själv att bolaget befinner sig i en ny finansieringsrunda och söker efter nytt kapital som motsvarar omkring 15 procent av den totala finansieringen av projektet. Summan beräknas till cirka 10 miljarder kronor – det vill säga sju miljarder kronor lägre än Financial Times högsta beräkning.

Stegras vd Henrik Henriksson framhåller att det gröna stålprojektet har starkt stöd från viktiga partners.

– Det starka stödet från våra grundare och huvudinvesterare, som är fast beslutna att driva detta projekt, är ytterligare ett bevis på Stegras starka affärscase. Stegra har en unik position inom den gröna stålindustrin med en stark orderbok, en konkurrenskraftig kostnadsposition och dokumenterad genomförandeförmåga, säger han till EFN.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris – här är hela listan

Foto: Stegra pressbild

Text: Redaktionen