UKRAINA: Vapnen som krävs för att besegra Ryssland

2022 05 31

Rysslands invasion av Ukraina har pågått i över tre månader.

Mot alla odds har Ukrainas Väpnade Styrkor lyckats stå emot de ryska ockupanterna. Områden i södra och östra Ukraina har ockuperats, men huvudstaden Kyiv står intakt och den ukrainska militären har åstadkommit motattacker på vissa fronter.

Behöver mer vapen

Trots ett stort stöd från väst har den ukrainska regeringen gång efter gång framhävt att de behöver fler och bättre vapen.

Högst upp på önskelistan står det amerikanska raketsystemet MLRS, rapporterade CNN förra veckan.

USA förbereder en ny vapenleverans, men president Joe Biden har uteslutit att MLRS kommer att ingå.

– Vi kommer inte att skicka raketsystem till Ukraina som kan nå in i Ryssland, sa Joe Biden till reportrar när han fick frågan under måndagen.

Önskelistan

Ukrainas önskelista är lång.

Enligt överstelöjtnant Peter Lidén, militärstrateg och Sveriges tidigare försvarsattaché i Ukraina, är den ukrainska militären i stort behov av långdistansvapen. Det skulle vara betydande för den ukrainska krigsinsatsen.

De ukrainska markstyrkorna skulle på ett enklare vis kunna röra sig framåt utan att löpa lika stor risk för att bli beskjutna, konstaterar Peter Lidén i en intervju med DN. 

Men det finns en anledning bakom västs tvekan.

– Anledningen är att Ukraina kanske skulle gå längre än väst vill och beskjuta till exempel Krym. Då kan Ryssland hävda att de attackerar ryskt territorium, eftersom Ryssland har annekterat Krym, säger Peter Lidén till DN.

Skulle göra skillnad

Enligt militärstategen är Ukraina även i stort behov av moderna militära fordon, samt stridsflygplan.

– Men det är inte aktuellt, för väst vågar inte eskalera konflikten för mycket. I stället står UAV:s på tur, obemannade drönare, som kan skjuta. Ukraina har redan en del sådana här turkisktillverkade drönare, säger han till tidningen.

Vill attackera ryska fartyg

Sist men inte minst behöver Ukraina fler sjömålsrobotar som de kan använda för att beskjuta ryska fartyg i Svarta havet.

Nyligen skickade Danmark en stor leverans av Harpoonmissiler till Ukraina.

Harpoonmissilerna kan skjutas iväg flera hundra kilometer och är avsedda för att träffa ryska krigsskepp som är långt ute till havs i Svarta havet.

– Ukraina hoppas kunna öppna de ukrainska hamnarna för att skydda ekonomin och lösa hotet om en global matkris – något som Ryssland använder för att utpressa väst och resten av världen för att lyfta sanktionerna, säger Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


5 okt 2026

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp 

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 okt 2026

Hugger Ryssland i ryggen – Moskva varnar för “nytt Ukraina”

2026 10 05

En av de forna Sovjetstaterna har huggit Ryssland i ryggen.

Det anser den före detta ryska presidenten Dmitrij Medvedev, numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet.

Armenien, på många sätt militärt och ekonomiskt allierat med Ryssland, har den senaste tiden förändrat sin utrikespolitik och närmat sig Europa och USA.

– Det nuvarande armeniska ledarskapet har beslutat att ändra sin riktning. Jag är säker på att detta inte kommer att leda till något gott. Det värsta som kan hända är dess förvandling till ett nytt Ukraina, säger Medvedev i en intervju med iransk statlig tv, enligt den ryska exiltidningen The Moscow Times.

"Testar" relationen

I samma veva går Kremlhöken till attack mot flera länder, som han inte nämner vid namn, för att “uppvigla något” och splittra länderna i Sydkaukasien. 

Han pekar på Georgien som tidigare öppnat för att gå med i Nato, vilket “ledde till konflikt”, enligt Medvedevs ord. Nu “testar” väst styrkan i relationen mellan Ryssland och Armenien på samma sätt, påstår han.

Väckt Putins vrede

Armenien har länge varit allierat till Ryssland, bland annat i den ryskledda militäralliansen CSTO. Förra året inledde landet emellertid en process för att kunna gå med i EU, vilket väckt Moskvas vrede. Även Vladimir Putin har varnat för att Armenien riskerar att bli ett “nytt Ukraina” och uppmanat till folkomröstning om frågan då han anser ett medlemskap i EU vara “omöjligt” att förena med medlemskap i den Eurasiska ekonomiska unionen EAEU.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade diktatorn i våras enligt RBC Ukraine.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Dumpat diktatorn

Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan har sagt att det är meningslöst att hålla en folkomröstning innan landet tilldelades kandidatstatus för EU-medlemskap. 

Tidigare i år ingick landet ett stort avtal med USA för att utveckla den armeniska kärnenergisektorn, vilket ytterligare ökade avståndet till Moskva.

Pashinyan har även uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

Andra läser: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen