UKRAINA: Vapnen som krävs för att besegra Ryssland

2022 05 31

Rysslands invasion av Ukraina har pågått i över tre månader.

Mot alla odds har Ukrainas Väpnade Styrkor lyckats stå emot de ryska ockupanterna. Områden i södra och östra Ukraina har ockuperats, men huvudstaden Kyiv står intakt och den ukrainska militären har åstadkommit motattacker på vissa fronter.

Behöver mer vapen

Trots ett stort stöd från väst har den ukrainska regeringen gång efter gång framhävt att de behöver fler och bättre vapen.

Högst upp på önskelistan står det amerikanska raketsystemet MLRS, rapporterade CNN förra veckan.

USA förbereder en ny vapenleverans, men president Joe Biden har uteslutit att MLRS kommer att ingå.

– Vi kommer inte att skicka raketsystem till Ukraina som kan nå in i Ryssland, sa Joe Biden till reportrar när han fick frågan under måndagen.

Önskelistan

Ukrainas önskelista är lång.

Enligt överstelöjtnant Peter Lidén, militärstrateg och Sveriges tidigare försvarsattaché i Ukraina, är den ukrainska militären i stort behov av långdistansvapen. Det skulle vara betydande för den ukrainska krigsinsatsen.

De ukrainska markstyrkorna skulle på ett enklare vis kunna röra sig framåt utan att löpa lika stor risk för att bli beskjutna, konstaterar Peter Lidén i en intervju med DN.

Men det finns en anledning bakom västs tvekan.

– Anledningen är att Ukraina kanske skulle gå längre än väst vill och beskjuta till exempel Krym. Då kan Ryssland hävda att de attackerar ryskt territorium, eftersom Ryssland har annekterat Krym, säger Peter Lidén till DN.

Skulle göra skillnad

Enligt militärstategen är Ukraina även i stort behov av moderna militära fordon, samt stridsflygplan.

– Men det är inte aktuellt, för väst vågar inte eskalera konflikten för mycket. I stället står UAV:s på tur, obemannade drönare, som kan skjuta. Ukraina har redan en del sådana här turkisktillverkade drönare, säger han till tidningen.

Vill attackera ryska fartyg

Sist men inte minst behöver Ukraina fler sjömålsrobotar som de kan använda för att beskjuta ryska fartyg i Svarta havet.

Nyligen skickade Danmark en stor leverans av Harpoonmissiler till Ukraina.

Harpoonmissilerna kan skjutas iväg flera hundra kilometer och är avsedda för att träffa ryska krigsskepp som är långt ute till havs i Svarta havet.

– Ukraina hoppas kunna öppna de ukrainska hamnarna för att skydda ekonomin och lösa hotet om en global matkris – något som Ryssland använder för att utpressa väst och resten av världen för att lyfta sanktionerna, säger Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Ryssland öppnar eld mot Natolands fartyg

2025 12 12

Ryssland har attackerat fartyg ägda av ett Natoland.

Ryssland har utfört attacker mot två ukrainska hamnar på fredagen.

I samband med det har tre fartyg som tillhör Natolandet Turkiet skadats.

Attacken kom bara timmar efter att Putin träffade Turkiets president Erdogan.

Fartyg attackerade

Vladimir Putin har hotat med att hämnas för Ukrainas drönarattacker mot den ryska skuggflottan.

På fredagen har Ryssland attackerat två ukrainska hamnar, rapporterar Reuters.

Men i attackerna skadades tre fartyg ägda av Natolandet Turkiet. Det handlar om fartyg som bland annat fraktar livsmedel, uppger ukrainska källor.

Bara några timmar tidigare hade Turkiets president Tayyip Erdogan bett Putin om en begränsad vapenvila för att skydda energifaciliteter och just hamnar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har lagt upp bilder som visar ett brinnande fartyg i hamnen Chrnomorsk i Odesa-regionen.

– Det här visar återigen att ryssarna inte tar möjligheten till diplomati på allvar, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Bekräftas av ägare

Ägaren till det skeppet, Cenk Shipping, bekräftar att deras fartyg har drabbats av en attack klockan 16, lokal tid.

– I det här skedet finns det inga rapporter om döda eller skadade bland besättningen. Skadan tycks vara begränsad, kommenterar företaget i ett uttalande.

Den ryska attacken mot ukrainska hamnar kommer alltså efter att Ukraina i sin tur genomfört flera attacker, bland annat mot den så kallade ”skuggflottan” och mot fartyg i Kaspiska havet som fraktade militär utrustning.

Zelenskyj bekräftar Erdogans krav

Volodymyr Zelenskyj har också bekräftat att Turkiets president Erdogan vill se ett ”begränsat eldupphör” för att skydda energianläggningar och hamnar, och att han har tagit upp det med Putin.

– President Erdogan nämnde detta för mig. Jag sade till honom att vi skulle stödja det, säger Zelenskyj.

– Såvitt jag förstår sade ryssarna helt enkelt till dem att de inte skulle gå med på någon tillfällig vapenvila om inte ett avtal undertecknas, tillade Ukrainas president, vilket Ekonomibladet har rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen