UKRAINA: Vapnen som krävs för att besegra Ryssland

2022 05 31

Rysslands invasion av Ukraina har pågått i över tre månader.

Mot alla odds har Ukrainas Väpnade Styrkor lyckats stå emot de ryska ockupanterna. Områden i södra och östra Ukraina har ockuperats, men huvudstaden Kyiv står intakt och den ukrainska militären har åstadkommit motattacker på vissa fronter.

Behöver mer vapen

Trots ett stort stöd från väst har den ukrainska regeringen gång efter gång framhävt att de behöver fler och bättre vapen.

Högst upp på önskelistan står det amerikanska raketsystemet MLRS, rapporterade CNN förra veckan.

USA förbereder en ny vapenleverans, men president Joe Biden har uteslutit att MLRS kommer att ingå.

– Vi kommer inte att skicka raketsystem till Ukraina som kan nå in i Ryssland, sa Joe Biden till reportrar när han fick frågan under måndagen.

Önskelistan

Ukrainas önskelista är lång.

Enligt överstelöjtnant Peter Lidén, militärstrateg och Sveriges tidigare försvarsattaché i Ukraina, är den ukrainska militären i stort behov av långdistansvapen. Det skulle vara betydande för den ukrainska krigsinsatsen.

De ukrainska markstyrkorna skulle på ett enklare vis kunna röra sig framåt utan att löpa lika stor risk för att bli beskjutna, konstaterar Peter Lidén i en intervju med DN. 

Men det finns en anledning bakom västs tvekan.

– Anledningen är att Ukraina kanske skulle gå längre än väst vill och beskjuta till exempel Krym. Då kan Ryssland hävda att de attackerar ryskt territorium, eftersom Ryssland har annekterat Krym, säger Peter Lidén till DN.

Skulle göra skillnad

Enligt militärstategen är Ukraina även i stort behov av moderna militära fordon, samt stridsflygplan.

– Men det är inte aktuellt, för väst vågar inte eskalera konflikten för mycket. I stället står UAV:s på tur, obemannade drönare, som kan skjuta. Ukraina har redan en del sådana här turkisktillverkade drönare, säger han till tidningen.

Vill attackera ryska fartyg

Sist men inte minst behöver Ukraina fler sjömålsrobotar som de kan använda för att beskjuta ryska fartyg i Svarta havet.

Nyligen skickade Danmark en stor leverans av Harpoonmissiler till Ukraina.

Harpoonmissilerna kan skjutas iväg flera hundra kilometer och är avsedda för att träffa ryska krigsskepp som är långt ute till havs i Svarta havet.

– Ukraina hoppas kunna öppna de ukrainska hamnarna för att skydda ekonomin och lösa hotet om en global matkris – något som Ryssland använder för att utpressa väst och resten av världen för att lyfta sanktionerna, säger Ilmari Käihkö, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


15 okt 26

PARTILEDARE: ”Sverige ska få en blå regering”

2026 10 15

Magdalena Andersson (S) föll som väntat i torsdagens statsministeromröstning.

Nu är det upp till talmannen Andreas Norlén att föreslå vem av partiledarna som ska få nästa sonderingsuppdrag.

En av kandidaterna är Ulf Kristersson (M).

M-ledaren har dock själv påpekat att han saknar förutsättningar för att bilda en ny regering.  

– Så länge det är 176 mandat som vill se en socialdemokratiskt ledd regering, då finns de inte, sade han till SvD på onsdagskvällen.

Hävdar: Finns en väg för en blå regering

Andra tongångar hörs dock från Ebba Busch (KD). Hon bedömer att det finns en väg framåt för en blå regering, rapporterar SVT.

– Jag kommer göra det jag kan nu för att få alla parter till bordet som behövs för att Sverige ska kunna få en blå regering, säger Busch till kanalen.

KD-ledaren har tidigare lanserat en mitten-högerregering som ett möjligt regeringsalternativ och berättat att hon för samtal om en sådan regering.

– Jag pratar med alla och jag tar gärna så många konstruktiva initiativ som det går, men jag pratar så lite som möjligt om dem i media, sade Busch till Di i tisdags.

Kristersson dementerar

Ulf Kristersson förnekar att det pågår några förhandlingar om en mitten-högerregering.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger han till SvD.

Läs också: Färre är arbetslösa i Sverige

Mohamsson: Ge det till Magdalena Andersson

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson anser att Magdalena Andersson borde få tillbaka sonderingsuppdraget.

– Magdalena Andersson borde prövas igen i riksdagen. Man kan inte fira med tårta och sedan inte göra jobbet. En majoritet av ledamöterna säger fortfarande att de vill ha Andersson som statsminister, skriver hon på X.

Mohamsson betonar att hennes statsministerkandidat är Ulf Kristersson.

– Det gäller oavsett om veckorna går i riksdagen eller om Sverige går till extra val.

Andra läser: Rysk flygbas i lågor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 okt 26

Oväntade uppgifter om Centern och SD

2026 10 15

Centerpartiets röda linje mot Sverigedemokraterna är välkänd.

C säger nej till alla former av samarbeten med SD.

Men nu kommer en signal som kan tyda på att partiet lämnar dörren på glänt.

I Sveriges största region uppges Centerpartiet öppna för ett högerstyre med stöd av SD.

Det handlar om Region Stockholm, som är landets folkrikaste region. 

Centerpartiet öppnar för ett nytt samarbete högerut i regionen med stöd av Sverigedemokraterna, enligt uppgifter till Expressen.

En sådan lösning skulle innebära att C behöver förhandla med SD för att få igenom sin regionala budget, skriver tidningen.

Oron: En testballong för ny högerregering?

Den påstådda högersvängen oroar de rödgröna partierna.

Inom S, MP och V diskuteras det om Centerns öppning för SD-stöd kan vara testballong för ett liknande samarbete nationellt, rapporterar Expressen.

Läs också: Rusar på börsen – 70 000 äger aktien på Avanza

Nya styret kollapsade

Efter valet inledde S, MP, C, KD och L förhandlingar om att bilda ett nytt mittenstyre i Region Stockholm.

Men förhandlingarna strandade.  

Förra veckan hoppade flera partier av samtalen sedan de bland annat misslyckats med att enas om den ekonomiska politiken och hur vårdköerna ska kortas, rapporterar Mitt i Stockholm.

– Där fanns det inte en samsyn. Vi kommer inte sitta och administrera en vårdpolitik som vi inte tror på, sade Carl-Johan Schiller (KD) till DN.

Finansregionråd Aida Hadžialić (S) ville inte berätta varför förhandlingarna kollapsade.

– Vår bild är att samtliga partier har varit konstruktiva och villiga att kompromissa. Av respekt för parterna i rummet kommer jag inte gå in på detaljer i förhandlingarna, framhöll hon i en kommentar till samma tidning.

Andra läser: Spara 1 300 kronor i månaden – Nordea uppmanar

Text: Redaktionen