UKRAINA: Efter ordvalet – Macron varnar Biden

2022 04 13

Frankrikes president Emmanuel Macron varnar USA:s president Joe Biden för att hans ordval riskerar att eskalera kriget i Ukraina.

Natten mellan tisdagen och onsdagen höll Joe Biden ett tal i Iowa.

Han skrädde inte på orden. Biden anklagade Rysslands diktator Vladimir Putin för att begå folkmord i Ukraina.

Försöker utrota idén

– Ekonomin i hemmet, eller er möjlighet att fylla på tanken på bilen, inget av det ska hänga på huruvida en diktator förklarar krig och begår folkmord ett halv jordklot bort, sa presidenten.

Efter sitt tal var han lika tydlig när han fick frågor från journalister.

– Jag kallade det för folkmord, bevisen hopar sig. Det blir allt mer tydligt att president Putin försöker utrota idén om att själva verket vara från Ukraina, sa Biden.

Uppmaningen till Biden

En annan världsledare, Frankrikes president Emmanuel Macron, håller inte med USA:s president. Han vill inte gå lika långt och benämner inte Ryssland och Putins agerande som ett folkmord.

– Jag skulle vara försiktig med sådana termer eftersom de här två folken (Ryssland och Ukraina) är bröder, säger han till France 2.

Varningen

Samtidigt varnar Macron USA:s president för att en upptrappning av retoriken riskerar att få motsatt effekt och försvåra försöken att åstadkomma ett avslut på kriget. 

– Jag vill fortsätta att försöka att stoppa detta krig och återställa freden. Jag gör så mycket jag kan. Men jag är inte säker på att en eskalering av retorik tjänar detta syfte, säger Macron. 

Hyllar Biden

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har däremot utryck sin tacksamhet gentemot Joe Bidens ordval.

–  Sanna ord av en sann ledare. Att kalla saker vid dess rätta namn är avgörande för att stå upp mot ondskan. Vi är tacksamma för USA:s hjälp än så länge och vi är i stort behov av ännu fler tunga vapen för att undvika ytterligare ryska hemskheter, skriver han på Twitter.

Foto: Emmanuel Macron FB resp White House

Text: Redaktionen

Svenskarnas p-böter kan bli högre

2025 07 10

Snart kan det bli ännu dyrare att få en p-bot.

En dom i EU-domstolen från 2022 slår fast att p-böter är en typ av tjänst – och därför ska moms läggas på summan.

Det innebär att parkeringsbolag och kollektivtrafik också måste betala moms på tilläggsavgifter, exempelvis när någon parkerar fel eller plankar på bussen.

Tidigare har detta inte ansetts momspliktigt, någonting som nu ändras. Men vem som betalar är fortfarande oklart. Skatteverket har nu gett sin tolkning.

– I vissa fall anser Skatteverket att kontrollavgifter, felparkeringsavgifter och andra tilläggsavgifter ska ingå i ersättningen för det ursprungliga tillhandahållandet såsom parkeringen eller persontransporter, skriver de i ett uttalande.

Vem ska egentligen betala?

Det är dock fortfarande oklart om den nya momsen ska betalas av bilisten – alltså du som får boten, eller av företaget som utfärdar boten.

Skatteverket anser att det i slutändan är upp till kommunerna och parkeringsbolagen att avgöra hur de hanterar den nya momsen.

– Om de vill ta höjd för den tillkommande mervärdesskatten, kommer det totala beloppet i form av höjda avgifter påverka felparkerarna, säger Pia Kjell, momsexpert på Skatteverket till DN.

Men enligt revisionsbyrån Deloitte kan det bli svårt att höja avgifterna, eftersom lagar reglerar hur höga de får vara.

– Som reglerna ser ut nu så ser det inte ut att det går att välta över momskostnader på någon annan om du redan nu tar ut maxbeloppet, förklarar Henrik Karlsson, skatteexpert på Deloitte till samma tidning.

Kritik från branschen

Parkeringsbranschens organisation Svepark är kritisk till hur frågan har hanterats. De anser att de hade varit bättre om både riksdagen och regeringen istället hade ändrat lagen.

De tror att Sveparks medlemmar troligen kommer be om ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden.

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2027.

Foto: S. Strashevskyy

Text: Redaktionen

JUST NU: Historiskt besked – 5 000 robotar på väg till Ukraina

2025 07 10

Storbritannien och Ukraina har enats om ett historiskt försvarsavtal.

Natolandet kommer att leverera 5 000 luftvärnsrobotar till Ukraina från brittiska Thales Air Defence –  ett försvarsbolag som är specialiserade på kortdistans- och luftförsvarsrobotar.

– Storbritannien och Ukraina ingår ett historiskt avtal om Thales Air Defence-robotar. Det kommer att öka brittisk tillväxt och håller kvar Ukraina i kriget, framhåller Storbritanniens regering i ett uttalande.

Vidare bekräftar Downing Street att Storbritannien kommer att ge upp till 283 miljoner pund i bistånd till Ukraina under det kommande året. Summan motsvarar omkring 3,7 miljarder kronor.

”Det hopp de behöver”

Avtalet mellan Storbritannien och Ukraina ska undertecknas vid årets upplaga av konferensen Ukraina Recovery Conference (URC), som inleddes i Rom under torsdagen.

– Detta tillkännagivande understryker vårt fortsatta stöd för Ukraina. Vi stärker deras luftförsvar mot förödande drönar- och robotattacker och bidrar till återuppbyggnaden av landet – och till att ge denna nation det hopp de behöver, säger Storbritanniens vice premiärminister Angela Rayner.

Hon tillägger att avtalet också kommer att skapa hundratals kvalificerade jobb i Storbritannien.  Enligt regeringens beräkningar handlar det om 200 nya arbetstillfällen.

LÄS MER: Elon Musk lanserar ”skrämmande” projekt

Sverige etablerar center i Ukraina

Under torsdagen har även Sverige gett ett nytt besked till Ukraina.

Regeringen har beslutat att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att etablera ett center för rehabilitering av skadade soldater i Ukraina.

Centret kommer att vara en del av Operation Renovator, ett gemensamt projekt mellan Nato och Ukraina sedan två år tillbaka.

Projektet syftar till att rehabilitera skadade soldater. Målsättningen är att soldaterna ska kunna återgå till aktiv tjänst eller ges förutsättningar att leva ett civilt liv med rimlig livskvalitet.

– När jag förra hösten besökte Ukraina och ett av dessa rehabiliteringscenter så slogs jag av den orubblighet som de ukrainska veteranerna uppvisade. Trots fysiska och psykiska trauman så ville de fortsätta försvara sitt land, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).

– Ukraina strider inte bara för sitt lands frihet, utan även för vår. Att vi fortsätter stötta dem i den kampen är vår tids viktigaste säkerhetspolitiska uppgift.

LÄS MER: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Arkivfoto: Emy Åklundh Försvarsmakten

Text: Redaktionen