Udda uppmaning till svenska folket: släng inte det här i matavfallet

2024 10 01

Många har för vana att slänga frukt i matavfallspåsen hemma.

Och det är helt riktigt enligt de riktlinjer som finns från såväl Naturvårdsverket som landets olika renhållningsföretag.

Men i år är det lite annorlunda.

Det är nämligen något av ett äppelår – och det har fått folk att fylla sina matkärl med fallfrukt från trädgården.

Någonting som behöver upphöra omgående, rapporterar bland annat Sveriges Radio.

"Blir för mycket"

Flera renhållningsbolag på olika platser i Sverige har gått ut med uppmaningen.

Dina äpplen från villaträdgården ska slängas i trädgårdsavfallet – inte i matpåsen.

Anledningen är att påsarna helt enkelt blir för tunga.

– Det blir för mycket, och det påverkar vikten på kärlen och det blir för tungt. Det påverkar även arbetsmiljön, säger Florin Albborn, vd på Södra Smålands avfall och miljö, SSAM, till P4 Kronoberg.

LÄS MER: Sopförbud för svenska hushåll – det här gäller

Maskinerna går sönder

Förutom den kraftiga belastningen på påsarna och på personalen riskerar även maskinerna på återvinningscentralen att gå sönder.

– Då får vi problem, konstaterar Florin Albborn.

Och det är många som tycks ha missat direktiven. Kanske på grund av att äpplen från affären får lov att slängas i matavfallet som vanligt.

Men från trädgården, där äpplena kommer i stora mängder, är det blankt nej.

– Det skulle fylla matkärlen så fort, då skulle inte kunderna kunna kasta någonting annat, säger Charlie Tärnström som jobbar för Eskilstuna Energi och Miljö till P4 Sörmland.

95 procent slängs

Det har tidigare i september konstaterats att det kan bli ett rekordår för äpplen den här säsongen.

Men nästan 95 procent av all frukt slängs, rapporterar SVT Nyheter.

I exempelvis nordvästra Skåne hamnade 56 ton äpplen i soporna hos återvinningscentralerna och det kan bli ännu värre i år.

– Vi får in en majoritet av äpplen, men det är inte det mest effektiva att göra biogas på, säger Mikael Bergqvist som är platschef på anläggningen Biond, till kanalen.

Han tillägger att äpplena bör köras direkt till återvinningscentralen.

– Det är bättre att frukten kommer hit så att vi kan använda det till att göra biogas än att den ligger på marken och släpper ut metan.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen