Tvåbarnspappa dog– Google anklagas

2023 09 22

Google anklagas för att indirekt ha orsakat ett tragiskt dödsfall.

I september 2022 satte sig tvåbarnspappan Philip Paxson i bilen efter att ha lämnat sin 9-åriga dotter på ett födelsedagskalas.

Han kom aldrig hem igen.

Föräldern körde sitt fordon över en kollapsad bro i Hickory, North Carolina, och dog därefter genom drunkning.

Stämmer Google

Nu, ganska exakt ett år senare, lägger familjen officiellt skulden på Google.

En stämningsansökan har lämnats in mot jätteföretaget, rapporterar BBC.

Specifikt anklagar man Google för oaktsamhet genom att inte ha uppdaterat sin karttjänst då bron i fråga hade kollapsat hela nio år före händelsen.

Vid den aktuella tidpunkten för olyckan var det mörkt och pappan körde enligt familjen i ett, för honom, främmande område.

– Obekant med lokala vägar litade han på Google Maps och förväntade sig att det säkert skulle leda honom hem till sin fru och sina döttrar, säger familjens advokater i ett uttalande.

"Bron till ingenstans"

Advokaterna tillägger:

– Tragiskt nog, när han körde försiktigt i mörkret och regnet, följde han intet ont anande Googles föråldrade anvisningar till vad hans familj senare fick veta i nästan ett decennium kallats för “Bron till ingenstans” och kraschade in i Snow Creek, där han drunknade.

Har vädjat till Google

Lokala invånare har återkommande kontaktat Google för att få företaget att uppdatera sina onlinebaserade kartor, som bestått sedan bron rasade samman 2013.

När Philip Paxson körde över bron saknades barriärer som vanligtvis blockerar vägen, skriver BBC.

Anledningen var vandalism.

Google: "Djup sympati"

Google har uttalat sig om den stämningsansökan som nu lämnats in.

– Vi känner en djup sympati för familjen Paxson, säger en talesperson till nyhetsbyrån AP.

– Vårt mål är att tillhandahålla korrekt ruttinformation i Maps.

Se en bild på den kollapsade bron genom att klicka här (länk till BBC).

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen

Brevlådorna försvinner – det här införs i stället

2024 12 07

Svenska folket beställer hem paket som aldrig för.

Paketvolymerna under årets Black Week ökade med över 17 procent jämfört med samma period förra året.

Det visar färsk statistik från Postnord.

– Vi har sett en försiktigt positiv trend för e-handeln under året men de här nivåerna har överträffat alla förväntningar. Det är glädjande att så många väljer PostNord som leverantör. Det har varit ett högt tryck på terminalerna men det har vi klarat väl, säger Johan Uddin, Head of Parcel Operations på Postnord Sverige.

Hårt tryck på affärer

Den kraftiga uppgången innebär ett ökat tryck på de lokala postombuden och paketboxarna.

Nu riktar Postnord en uppmaning till allmänheten.

– De stora volymerna innebär ett hårt tryck, både på våra ombud och paketboxarna som blivit ett väldigt populärt leveransalternativ. Därför vill vi uppmana alla att hämta ut sina paket så snabbt som möjligt för att göra plats åt andra som också vill ha sina julklappar säger Johan Uddin.

Brevlådorna försvinner – det här ersätter

Med anledning av de ökade paketvolymerna öppnar Postnord för en betydande förändring.

Företaget vill ersätta brevlådor med paketboxar, vilket skulle minska trycket på postombuden.

I framtiden hoppas Postnord att paketboxarna ska ta över och ersätta brevlådorna helt och hållet, rapporterar E-handel.

– Vårt mål är att du ska titta ut genom fönstret och se en paketbox från Postnord, säger Robin Olsen, avgående vd Postnord Norge, till sajten.

Fakta: Postnords paketboxar

- Postnords paketboxar står utomhus i bostadsområden och på andra platser där människor rör sig i vardagen. Kunder kan hämta sina paket när det passar, dygnet runt.

- För att kunna öppna luckan används Postnords app och registrering med mobilt Bank-ID. Via Appen kan kunder också följa leveransen hela vägen.

- Postnord beskriver sina paketboxar som ett miljövänligt alternativ:

”Alla våra leveranser till paketbox i Sveriges tolv största kommuner är fossilfria, och senast 2027 är hela last-mile fossilfri. Dessutom finns paketboxar ofta på promenadavstånd från hemmet, kontoret eller andra platser där du är på språng.”

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Natoland inleder jätteprojekt i Ukraina – slår till mot Ryssland

2024 12 07

Natolandet Estland inleder ett nytt stort projekt i Ukraina.

Från och med nästa år kommer det estniska säkerhetsföretaget Frankenburg Technologies börja testa sina luftvärnsrobotar i Ukraina.

– Tekniken är lovande och vi kommer att börja testa den i Ukraina under det nya året, säger Kusti Salm, vd för Frankenburg Technologies och Estlands tidigare försvarsminister, till public service-kanalen ERR.

Salm bekräftar att Estland och Ukraina har tecknat ett avtal.

– Vårt mål är att hjälpa Ukraina att vinna detta krig. För att göra detta erbjuder vi testskjutningar av en ny lågkostnadsrobot. Roboten kan användas för att skjuta ner inkommande projektiler, främst obemannade flygfarkoster (drönare).

Massproduktion

Vd:n lovordar det nya vapnet och berättar att Frankenburg Technologies har stora planer för luftvärnsroboten.

– Vi vill utveckla ett robotsystem som är tio gånger billigare jämfört med systemen i dag och som har en produktionskapacitet som är hundra gånger större. Vi siktar på att producera kvantiteter som vida överstiger nuvarande industrikapacitet.

Det estniska företaget planerar initialt att producera dussintals robotar per vecka. Under 2025 kommer siffran att öka till flera hundra robotar per vecka.

Frankenburg Mark 1

Luftvärnsroboten som ska testas i Ukraina går under namnet ”Frankenburg Mark 1”. Den har kapacitet att träffa mål som befinner sig två kilometer upp i luften.

Ukraina är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar.

Under hösten har flyglarmen tjutit var och varannan dag i landet.

I november uppgav president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland avfyrat 800 flygbomber, 460 drönare och 20 robotar inom loppet av en vecka.

– Ukraina behöver mer luftförsvar. Vi arbetar med denna fråga tillsammans med våra partners, sade presidenten.

LÄS MER HÄR:

Fartyg med vapen har gått på grund – på väg till Natojätte

Skjuter upp rymdraket – obehagliga konsekvenser befaras

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen