Två partier har kollapsat i Danmark

2021 05 09

Vid valet 2015 samlade Danmarks två ledande högerpartier Venstre och Dansk Folkeparti totalt 41% och statsminister Lars Løkke Rasmussen kunde regera vidare ytterligare fyra år.

Men Danmarks politiska landskap har sedan dess ritats om helt och både Venstre och Dansk Folkeparti har kollapsat och rasat till katastrofala nivåer.

ANALYS

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge: 

Parti                                                       2015         2019      idag
🔴Enhetslistan, vänstergröna          8                 7             8
🔴Socialistisk Folkeparti                     4                 8             8
🟢Miljöpartiet Alternativet               5                3             1
🔴Socialdemokraterna                      26             26          33
🟣Radikale, vänsterliberaler             5                9             5
🔵Liberal Allians, högerliberaler     8                2             3
🔵Venstre, liberalkonservativa     20              23         11
🔵Konservativa                                        4                 7         14
🟡Dansk Folkeparti                             21                 9            6
🟡Nye Borgerlige                                   --                  2            9
 

Kollapsen för Dansk Folkeparti inträffade redan vid valet 2019 när invandringsfrågan och klimatet stod i centrum i valkampanjen. Socialdemokraternas rejäla åtstramningar i migrationspolitiken bidrog till att väljare strömmade till vänster samtidigt som Dansk Folkeparti även utmanades till höger av framförallt nybildade nationalkonservativa Nye Borgerlige.

Att Dansk Folkepartis profil på klimatområdet dessutom var svag förstärkte problemen i valkampanjen och partiet rasade från 21% till 9%. Under pandemin har partiet haft ännu svårare att profilera sig och har nu fallit till cirka 6% i mätningarna.

Samtidigt har Nya Borgerlige sedan valet ökat från 2% till 9% och har med sitt krav på totalt asylstopp tagit kommandot när det gäller att ha den mest migrationskritiska politiken. Partiet är ännu så länge inte lika uppskattat bland allmänborgerliga väljare som Dansk Folkeparti tidigare har varit och splittringen inom det Blå Blocket i dansk politik har därför ökat. En orsak till att nya partier relativt snabbt kan röna framgång i Danmark är att spärren till folketinget endast är 2%.

Kollapsen för Venstre har varit ännu mer omskakande i dansk politik. Vid valet 2019 ökade Venstre med 4 procentenheter men tappade makten då det Blå Blocket inte nådde upp till majoritetsgränsen på 90 av de 179 mandaten. Efter valförlusten ville partiledaren Lars Løkke Rasmussen diskutera partiets vision och samarbete mot mitten men istället blev det en diskussion om partiledarskapet och vid landsmötet röstades Løkke bort som partiledare.

Partiet höll sig kvar nära 20% fram till december 2020 då Venstres vice partiledare Inger Støjberg avgick efter ett bråk med den nya ledaren Jakob Ellemann-Jensen. Vid nyårshelgen i vintras meddelade Løkke att han lämnar Venstre efter 40 års medlemskap vilket slog ned som en bomb. Han ansåg att pragmatism och samverkan ersatts av ultimativa krav och murbyggande till omvärlden. Partiet tappade kraftigt efter Løkkes besked och ligger nu kring 11% i mätningarna.

Samtidigt har Konservative Folkepartiet – som genom årtionden turats om med Venstre om att vara det ledande högerpartiet i Danmark – ökat rejält.

Men nedgången hos Venstre och Dansk Folkeparti har inte motsvarats av uppgången hos Konservative och Nya Borgerlige. Konflikterna bland högerpartierna i kombination med Socialdemokraternas och statsminister Mette Frederiksens strama insatser mot pandemin har lett till att Socialdemokraterna stärkt sina aktier. S ligger nu på lika höga nivåer som vid valet 1998 då Poul Nyrup Rasmussen ledde partiet.

[forminator_poll id="1297"]

Swedbank ändrar sig – helt nytt räntebesked till hushållen

2023 11 28

Swedbank tror inte på Riksbankens prognos.

När riksbankschefen Erik Thedéen i torsdags meddelade att styrräntan lämnades oförändrad varnade han för höjningar längre fram.

En felaktig prognos, enligt storbanken.

– Riksbanken signalerar att det finns risk för ytterligare en höjning längre fram men vi bedömer att det inte blir aktuellt, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström i ett pressmeddelande på måndagen.

Ändrar sig

Andreas Wallström pekar på att inflationen tydligt är på väg ned, att arbetslösheten stiger och att ekonomin har stagnerat.

– Vi räknar med att Fed och ECB inleder sänkningar under andra kvartalet 2024 och att Riksbanken följer efter och sänker räntan lagom till midsommar, säger han.

Riksbankens besked att lämna styrräntan orörd får dock nu nya följder för Swedbanks och dess bolånetagare.

Storbanken har räknat med att myndigheten skulle höja räntan med 25 punkter.

När det nu inte skedde gör Swedbank en helvändning – och justerar hela sin prognos till ett mer positivt besked för hushållen.

– Vi reviderar ned våra prognoser på långräntor men räknar dock med en viss rekyl uppåt i närtid efter den stora nedgången i november.

Bundna och rörliga räntor

Det är i synnerhet de bundna bolåneräntorna som omfattas av Swedbanks nya besked.

En stabil kurva i den absoluta närtiden följt av en sänkning senare under prognosperioden under våren är alltså att vänta.

När det gäller de rörliga räntorna dröjer det lite till.

– De rörliga bolåneräntorna väntas ha toppat på omkring 4,8 procent, men börjar sjunka mer tydligt först från andra halvåret 2024 i samband med Riksbankens räntesänkningar, säger Andreas Wallström.

"Kommer behöva sänka"

Swedbank är alltså, till skillnad från Riksbanken själva, övertygade om en räntesänkning efter midsommar.

Erik Thedéen hävdar dock bestämt att det inte lär ske förrän 2025.

– Enligt våra prognoser kommer inflationen vara nära målet redan i maj nästa år och det innebär att Riksbanken då, med samma argumentation som man hade i torsdags, kommer behöva sänka räntan redan i juni, sade Swedbanks chefsekonom Mattias Persson till SVT i fredags.

Foto: M. Lis

Text. Redaktionen

Kvinna försvunnen

2023 11 26

Polisen söker efter en kvinna som har rapporterats saknad.

På söndagskvällen kommer uppgifter från polisen om att en person har försvunnit.

Det rör sig om en kvinna som har rapporterats saknad i Uppsala.

Hon sågs senast under eftermiddagen vid sitt hem i området Eriksberg, och polisen har nu inlett en stor sökinsats för att försöka hitta henne.

Finns signalement

Polisen har gått ut med signalement för att försöka få hjälp från allmänheten med att hitta den försvunna kvinnan.

Kvinnan är 64 år gammal och är 165 centimeter lång.

Hon har eventuellt även på sig svarta, runda glasögon.

– Hon är troligtvis iklädd svarta byxor, grön kort dunjacka modell stor och fluffig, svarta kängor samt kan ha en svart mössa på sig, meddelar polisen.

Vill ha hjälp

Vidare förklarar polisen att man vill få hjälp från allmänheten.

De ber om att alla som kan ha information om vart kvinnan kan tänkas befinna sig, eller har sett henne, bör höra av sig direkt.

– Personer som ser eller nyss har sett kvinnan uppmanas att kontakta polisen via telefonnummer 112. Övriga tips och observationer lämnas till polisens ledningscentral via telefonnummer 114 14.

300 räddningsinsatser

Polisen genomför årligen omkring 300 räddningsinsatser för att söka efter personer som försvunnit under sådana omständigheter att det finns farhågor för att deras liv, eller hälsa är utsatt för allvarlig fara.

Det finns stora resurser att använda sig av vid sådana insatser.

Hästar och helikoptrar

Bland annat kan man använda sig av hästar och helikoptrar i sökinsatserna.

– Under insatsen då polisen söker efter den försvunna personen bedömer en räddningsledare (som alltid är en polis när det gäller försvunna personer) vilka polisiära resurser som behövs vid sökandet, till exempel hundar, hästar, helikoptrar, motorcyklar och båtar, framhåller polisen via sin webbsida.

Man kan även ta in externa resurser som exempelvis Försvarsmakten eller organisationen Missing People.

Arkivfoto: Polisen Kalmar-Öland FB

Text: Redaktionen