Tung smäll för svenska konsumenter – 8 av 10 företag överens

2025 02 27

Åtta av tio företag tror på prisökningar de kommande månaderna.

Det framhåller Konjunkturinstitutets (KI) i sin senaste statistik över företagens prisplaner.

Enligt KI markerar de förväntade prishöjningarna den högsta nivån sedan 2023.

– Prisplanerna pekar i större utsträckning än normalt på att försäljningspriserna kommer att öka de kommande tre månaderna, skriver KI och fortsätter:

– I dagligvaruhandeln svarar företagen i mycket större utsträckning än normalt att de tror att priserna kommer öka de kommande tre månaderna.

Matpriserna rusar

Den nya prognosen följer en tydlig trend.

Årets första månad präglades av flera prisökningar – bland annat sköt livsmedelspriserna i höjden.

Enligt statistik från Matpriskollen ökade matpriserna med 0,8 procent i januari.

– Priserna har inte ökat så här mycket en enskild månad sedan i mars 2023. Det är oroväckande, säger jämförelsesajtens vd och grundare Ulf Mazur.

– Varje procents ökning innebär i sin tur ungefär 3,5 miljarder kronor på ett år för landets hushåll så de har redan blivit omkring 2 miljarder kronor fattigare i januari, fortsätter han och konstaterar att prisuppgången i januari är den största ökningen för en enskild månad sedan finansminister Elisabeth Svantersson (M) kallade upp matjättarna i mars 2023.

– Många enskilda produkter har ökat med mer än 25 procent. Det är ökningar vi hade för några år sedan, men man hade ju hoppats att det skulle var slut med det vid det här laget.

”Ökade med 41,6 procent”

Kakaoprodukter sticker ut i statistiken. I många fall ökade priset för enskilda produkter med över 20 procent i januari.

– Garants 250 gram kakao ökade exempelvis med 41,6 procent, och detta drivs förstås av effekter från omvärlden. Det tar också med sig priserna på saker som mörk choklad där Icas bakchoklad på 200 gram ökade med 29,2 procent, säger Ulf Mazur.

Foto: Gonghuimin468 resp Axfood

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen