Tre riksdagsledamöter poserade med terrorstämplade PKK-flaggan

2022 07 05

Tre riksdagsledamöter medverkade i en aktion i Almedalen där en av dem höll terrorstämplade PKK:s flagga.

Händelsen får nu stor uppmärksamhet men toppolitikerna backar inte.

Står fast vid sitt stöd

Tvärtom står de fast vid sitt stöd för den terrorstämplade kurdiska gerillarörelsen som är en hård motståndare till Turkiet och dess ledare Erdogan.

De tre riksdagsledamöterna ses hålla tre olika flaggor vid aktionen – en rödbottnad flagga som är PKK:s flagga, en gulbottnad flagga som är YPG:s flagga och en grönbottnad flagga som är YPJ:s flagga.

Högt upp i Vänstern

De tre ledamöterna är inte vilka som helst inom Vänsterpartiet.

- Daniel Riazat (V), Dalarnas län, ledamot i Utbildningsutskottet och en av partiets mest välprofilerade politiker.

- Momodou Malcolm Jallow, Malmö kommun, ledamot i Civilutskottet och ingår i partistyrelsen.

- Lorena Delgado Varas, Stockholms län, ingår i partistyrelsen.

Ingen kommentar från partiledaren

– Vi står alla bakom det här, säger Lorena Delgado Varas (V) till Expressen.

Det är PKK-flaggan som är den omdiskuterade flaggan eftersom PKK är terrorstämplat av bland annat USA och av EU inklusive Sverige.

Hon säger till tidningen att de aktuella V-politikerna inte vill att PKK ska vara med på terrorlistan och att det handlar om organisationer som är motståndsrörelser och som är demokratiska och feministiska.

Partiledaren Nooshi Dadgostar har inte kommenterat händelsen.

Besegrade IS-terroristerna

YPG, som har den gulbottnade flaggan, återfinns i Syrien och är den organisation som gjorde det tyngsta jobbet på marken i anfallen mot terrorsekten IS.

När USA, Nato och Väst ville krossa IS men inte ville sätta in marktrupper var det YPG som gick in i man-mot-man-strider mot de barbariska IS-terroristerna. YPG lyckades med luftstöd från Väst besegra IS i Syrien.

YPG består främst av kurder – precis som PKK, men YPG är inte terrorklassat av Väst.

Kurdiska Arbetarpartiet PKK

PKK har tidvis för en väpnad kamp mot Turkiet för att skapa kurdiskt självbestämmande. Civila har drabbats och motståndet mot PKK är stort bland många i Turkiet.

Sverige var det första landet i Europa som terrorklassade PKK.

YPJ är de kvinnliga militärerna

En stor skillnad mellan YPG och PKK är att YPG verkar i Syrien och PKK i Turkiet.

YPJ, som har den grönbottnade flaggan, återfinns också i Syrien och är den världskända kvinnliga militära rörelsen som bekämpade IS-terroristerna

Turkiet som motverkar alla tre organisationerna klassas numera som en diktatur av Freedom House. Den auktoritära ledaren Erdogan fängslar såväl andra partiledare som journalister och motverkar landets demokratiska krafter.

Han trakasserar och förföljer den kurdiska minoriteten i landet och har i flera omgångar utpressat EU och enskilda europeiska aktörer.

Foto: Daniel Riazat (V) Instagram

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen