Swedbank: Stor grupp blivande pensionärer riskerar kalldusch

2024 02 27

Det larmet kommer från Swedbank på måndagen.

Storbanken har uppmärksammat att kunskapen om hur pensionssystemet fungerar är oroväckande låg bland svenska folket – vilket innebär att en stor grupp omedvetet kan begå misstag som blir direkt avgörande för den blivande pensionen.

Hela 60 procent av befolkningen har liten eller ingen kunskap om pensionssystemets innebörd, visar bankens undersökning som beställts från Kantar Medias Sifopanel.

– De som saknar kunskap om pensionssystemet tror i mindre utsträckning än andra att de kommer få en rimlig pension. Utan koll är det svårt att göra medvetna val om sådant som påverkar pensionen, säger Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom. 

Upptäcker för sent

De flesta får behålla minst 70 procent av sin lön när man går i pension. Men faktorer som många år i deltid eller sent inträde i arbetslivet kan kapa ersättningen rejält – samtidigt som ett par extra år i arbetet kan höja den kraftigt.

Enligt Swedbank är det dock faktorer som många upptäcker för sent.

Istället kommer det som en kalldusch när man väl kommer till insikt om vilka val som hade kunnat göras för att påverka pensionen till det bättre.

– Ju tidigare du vet vad som påverkar pensionen, desto större möjlighet har du att påverka den. Var femte över 55 år önskar att de hade haft koll på sin pension tidigare, säger Madelén Falkenhäll. 

Högre tjänstepension

En väg till högre pension är enligt Swedbank att avsätta mer till tjänstepensionen.

Banken har tidigare uppskattat att bara ett par procent högre tjänstepensionen skulle kunna motsvara drygt 2 000 kronor mer i pension varje månad för vanliga kvinnoyrken – som ofta har lägre lön än mansdominerade yrken.

– En höjd avsättning till tjänstepension skulle innebära en högre pension för många. Det har redan gjorts inom några kollektivavtal, men det skulle kunna tas ytterligare steg och kan vara värt att titta vidare på för arbetsmarknadens parter, säger Madelén Falkenhäll. 

LÄS MER: Swedbank slår larm: blivande pensionärer illa ute

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen