Sveriges grannland inför benhårda riktlinjer för skärmtid

2023 10 12

Tiden vi spenderar med blicken på en skärm går ut över såväl välmående som sociala relationer och gemenskap.

Det konstaterar Sundhedsstyrelsen, Danmarks motsvarighet till Folkhälsomyndigheten.

Nu sätter myndigheten ned foten – och går ut med nya riktlinjer för hur mycket tid både barn och vuxna ska tillbringa framför en skärm.

"Ingen skärmtid alls"

För barn i åldrarna 0-2 år införs en benhård rekommendation, rapporterar DR.

Inga skärmar alls ska exponeras för barn i den åldersgruppen – om det inte sker i sällskap av en vuxen.

Enligt forskarna kan ingenting bra komma av ensamtid med skärmar för så små barn.

– Vi lyckades faktiskt inte hitta studier som tyder på att det kan vara positivt att vistas framför en skärm för barn under två år, säger Trine Flensborg-Madsen, professor i utvecklingspsykologi vid Köpenhamns universitet, till den danska kanalen.

Påverkar upp i vuxen ålder

Den danska folkhälsomyndigheten menar istället att skärmtid för barn upp till två år kan vara direkt skadligt för utvecklingen – framför allt om det sker som en “enkel lösning” för att lugna ett upprört barn.

– Om man ger barnet en skärm varje gång något blir svårt, då lär man inte barnet att reglera känslor eller delta i sociala sammanhang på ett bra sätt, säger Trine Flensborg-Madsen, som menar att det kan påverka den psykiska hälsan upp i vuxen ålder.

Rekommendationer till vuxna.

Även vuxna personer omfattas av nya skärmrekommendationer i Danmark.

–  Föräldrar bör vara extra uppmärksamma på om användningen av skärmar i familjen påverkar deras barns utveckling och välbefinnande, säger sektionschefen Maja Bæksgaard Jørgensen i ett pressmeddelande från Sundhedsstyrelsen.

Vuxna danskar med barn i hushållet rekommenderas också att begränsa sin egen skärmtid när man  är med sitt barn och göra överenskommelser i familjen som gäller såväl föräldrar som barn och unga.

Utreder nya direktiv i Sverige

I Sverige gav regeringen i maj uppdraget till Folkhälsomyndigheten att sammanställa kunskapen om sambandet mellan hälsoeffekter och digital medieanvändning hos den yngre delen av befolkningen.

Målet är att ta fram vägledning och nya rekommendationer även här i Sverige.

– Barns och ungas digitala medieanvändning har på kort tid blivit alltmer omfattande. Det finns nu ett stort behov av att undersöka kopplingen mellan olika hälsoaspekter och digital medieanvändning, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) vid tillfället i ett pressmeddelande från regeringen.

– Vi behöver ta ett brett grepp om frågan och undersöka såväl hur skärmtid, det innehåll som konsumeras på plattformarna och hur deras design påverkar barns och ungas hälsa

LÄS MER: Forskare: Konsekvensen av mobiler syns om 30 år

Foto: A. Dummer

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen