Sveriges grannland inför benhårda riktlinjer för skärmtid

2023 10 12

En kraftig skärpning av skärmtiden både bland barn och vuxna rekommenderas nu hos en av våra närmsta grannar.

Tiden vi spenderar med blicken på en skärm går ut över såväl välmående som sociala relationer och gemenskap.

Det konstaterar Sundhedsstyrelsen, Danmarks motsvarighet till Folkhälsomyndigheten.

Nu sätter myndigheten ned foten – och går ut med nya riktlinjer för hur mycket tid både barn och vuxna ska tillbringa framför en skärm.

"Ingen skärmtid alls"

För barn i åldrarna 0-2 år införs en benhård rekommendation, rapporterar DR.

Inga skärmar alls ska exponeras för barn i den åldersgruppen – om det inte sker i sällskap av en vuxen.

Enligt forskarna kan ingenting bra komma av ensamtid med skärmar för så små barn.

– Vi lyckades faktiskt inte hitta studier som tyder på att det kan vara positivt att vistas framför en skärm för barn under två år, säger Trine Flensborg-Madsen, professor i utvecklingspsykologi vid Köpenhamns universitet, till den danska kanalen.

Påverkar upp i vuxen ålder

Den danska folkhälsomyndigheten menar istället att skärmtid för barn upp till två år kan vara direkt skadligt för utvecklingen – framför allt om det sker som en “enkel lösning” för att lugna ett upprört barn.

– Om man ger barnet en skärm varje gång något blir svårt, då lär man inte barnet att reglera känslor eller delta i sociala sammanhang på ett bra sätt, säger Trine Flensborg-Madsen, som menar att det kan påverka den psykiska hälsan upp i vuxen ålder.

Rekommendationer till vuxna.

Även vuxna personer omfattas av nya skärmrekommendationer i Danmark.

 Föräldrar bör vara extra uppmärksamma på om användningen av skärmar i familjen påverkar deras barns utveckling och välbefinnande, säger sektionschefen Maja Bæksgaard Jørgensen i ett pressmeddelande från Sundhedsstyrelsen.

Vuxna danskar med barn i hushållet rekommenderas också att begränsa sin egen skärmtid när man  är med sitt barn och göra överenskommelser i familjen som gäller såväl föräldrar som barn och unga.

Utreder nya direktiv i Sverige

I Sverige gav regeringen i maj uppdraget till Folkhälsomyndigheten att sammanställa kunskapen om sambandet mellan hälsoeffekter och digital medieanvändning hos den yngre delen av befolkningen.

Målet är att ta fram vägledning och nya rekommendationer även här i Sverige.

– Barns och ungas digitala medieanvändning har på kort tid blivit alltmer omfattande. Det finns nu ett stort behov av att undersöka kopplingen mellan olika hälsoaspekter och digital medieanvändning, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) vid tillfället i ett pressmeddelande från regeringen.

– Vi behöver ta ett brett grepp om frågan och undersöka såväl hur skärmtid, det innehåll som konsumeras på plattformarna och hur deras design påverkar barns och ungas hälsa

LÄS MER: Forskare: Konsekvensen av mobiler syns om 30 år

Foto: A. Dummer

Text: Redaktionen


Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 28

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen