Sveriges fjärde populäraste bank lovar positivt besked

2023 09 25

Det var i torsdags som beskedet kom.

Räntan höjs med 0,25 procentenheter – från 3,75 till 4,0 procent.

– Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare, varnade Riksbanken i ett uttalande.

Lovar positiv förändring

Sedan dess har, som förväntat, räntorna börjat stiga hos Sveriges banker.

Först ut var Swedbank som höjde sin rörliga tremånadersränta med 25 punkter till 5,94 procent.

Liknande förändringar är att vänta bland övriga banker.

Men mitt i allt prat om stigande räntor presenterar en av Sveriges mest populära banker en annan höjning – och det är i det här fallet ett positivt besked för dess kunder.

Det handlar om en höjd sparränta och bakom förändringen står inte någon av Sveriges storbanker, utan istället ICA Banken.

"Ska löna sig"

För privatkunder till ICA Banken höjs räntan på sparkonton med 0,25 procentenheter – vilket får den att landa på 2,50 procent.

På onsdag, 27 september, träder förändringen i kraft.

– Det ska löna sig att spara sina pengar på konto när tiderna är osäkra, säger Marie Halling, vd för ICA Banken, i ett pressmeddelande.

– Kombinationen av en attraktiv ränta på lönekonto och en höjd ränta för buffertsparandet är ett sätt för oss att stötta våra kunder i vardagsekonomin just nu.

Fjärde mest populära

Enligt en undersökning från Svenskt kvalitetsindex är ICA Banken den fjärde mest populära banken i Sverige baserat på privatkunders omdöme och kundnöjdhet.

Det är dock inte den enda banken som höjer sin sparränta i veckan. Även Nordnet gör samma sak från och med idag (måndag).

– Som följd av stigande räntor ser vi ett ökat intresse för kontantsparande bland våra kunder, säger bankens Sverigechef Martin Ringberg i ett pressmeddelande.

Nordnets nya sparränta landar på 3,60 procent och blir därmed högre än den ICA Banken erbjuder.

Bäst ränta fanns i slutet av förra veckan hos den digitala banken Lea bank (3,90 procent) enligt jämförelsetjänsten Compricer.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” har över 4 miljoner kunder – se hela listan

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Branschen slår larm – “Behöver 150 000 nya medarbetare”

2025 06 26

Arbetslösheten i Sverige är alltjämt hög.

Den ekonomiska återhämtningen går trögt – och det är många som för närvarande står utanför arbetsmarknaden.

Samtidigt finns det vissa yrken som är i behov av ny personal – däribland transportbranschen.

Slår larm

En ny rapport från Transportföretagen visar att Sverige behöver 150 000 nya medarbetare i transportnäringen fram till 2040.

Av rapporten framgår även att bristen på utbildad personal riskerar att bli ett allvarligt hinder för Sveriges tillväxt, klimatomställning, samhällsservice och beredskapsförmåga.

Det framhåller Transportföretagen i ett pressmeddelande.

“En nutidsfråga”

Trycket kommer från att pensionsavgångarna väntas öka dramatiskt de kommande 15 åren och att teknikskiften skapar nya roller, kompetenskrav och utbildningsbehov.

– Det här är ingen framtidsfråga utan en nutidsfråga. Redan i dag vittnar våra medlemsföretag om att de tvingas tacka nej till uppdrag, på grund av personalbrist, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

– Om inte politikerna agerar och bättre anpassar utbildningssystemet, så riskerar Sverige att stå utan den kompetens som krävs för att hålla samhället i gång – både i vardag och i kris.

Läs mer: Oväntat besked från arbetsmarknaden – “Oroväckande”

Flera utmaningar

Transportföretagen pekar ut flera utmaningar framöver, däribland den åldrande arbetsstyrkan.

2040 väntas var tredje medarbetare inom transportnäringen vara över 55 år.

– Samtidigt minskar inflödet av unga i de mest kritiska åldersgrupperna.

Bara 18 procent

Endast 18 procent av landets unga ser transportsektorn som en framtidsbransch – trots att utbildningarna erbjuder snabb väg till arbete och trygg anställning.

– För att möta den växande kompetensbristen efterfrågar Transportföretagen ett reformpaket, menas det.

– Bland förslagen finns ett fullt finansierat CSN-lån för C- och D-körkort, fler utbildningsplatser inom gymnasiet och vuxenutbildningen riktade till transportsektorn, samt ökat inflytande från branschen över yrkesutbildningarnas innehåll.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen