SVERIGES EKONOMI: Finansministern ger lugnande besked
2022 12 22
Sverige kommer att gå in i en lågkonjunktur från och med nästa år.
På en pressträff säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) att Sverige går mot en ”ekonomisk vinter”.
– Det är fortsatt ett svårt ekonomiskt läge, säger finansministern och hänvisar till finansdepartementets senaste prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.
Regeringen delar Konjunktionsinstitutets bedömning om att Sverige går in i en lågkonjunktur nästa år.
Den beräknas vara till 2025.
– Det prognoserna visar nu är att vintern ser ut att bli mer utdragen än vi trodde förut, säger Svantesson enligt SVT Nyheter.
Lugnande besked
Svenska hushåll och företag kan förvänta sig några tuffa år.
Men Sverige kommer inte gå in i en ”ekonomisk kris”.
Det betonar finansministern.
Enligt Svantesson har Sverige goda förutsättningar att hantera en lågkonjunktur.
– Vi har starka offentliga finanser och en låg statsskuld och det ger oss en stabilitet att kunna hantera kriser, säger hon på pressträffen.
Då sjunker inflationen
Inflationen, som under november ökat från 9,3 till 9,5 procent, väntas sjunka redan nästa år.
– Svensk ekonomi och svenska hushåll kommer att pressas under de närmsta åren. Staten kommer inte kunna kompensera för allt detta, säger Elisabeth Svantesson enligt Aftonbladet.
Finansministern understryker dock att situationen är osäker.
En energikris och kriget i Ukraina påverkar Sverige och hela världen.
– Det betyder att det skulle kunna bli något bättre än vad den här prognosen visar, men det betyder också att det kan bli värre, säger Svantesson enligt Expressen.
Lågkonjunktur till 2025
I går, onsdag, uppgav Konjunkturinstitutet (KI) att Sverige kommer att gå in i en lågkonjunktur 2023.
Myndigheten delar regeringens uppfattning om att lågkonjunkturen beräknas vara över 2025.
– Det tar tid för ekonomin att återhämta sig, understryker KI i sin prognos.
Vidare bedömer KI att Riksbanken höjer styrräntan till 2,75 procent i februari 2023 för att sedan börja sänkas mot slutet av året när lågkonjunkturen är tydlig och inflationen är nere på normala nivåer.
– Hög inflation, höga inflationsförväntningar och svaga konjunkturutsikter ställer Riksbanken inför en svår avvägning om hur penningpolitiken bäst bör utformas, framhåller institutet.
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
Text: Redaktionen