SVERIGE: Spelet bakom Turkiets vapenkrav

2022 05 30

Bland annat kräver Turkiet att återigen få köpa vapen från Sverige.

Tidigare under måndagen bekräftade tillståndsmyndigheten ISP att Sverige kan återuppta vapenexporten.

– Svenska företag kan få börja sälja vapen till Turkiet igen – det ska prövas med hänsyn ”till omständigheterna i dag”, kommenterade myndigheten.  

Politiskt ställningstagande

Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor vid Svenska Fred, har jobbat med frågan kring vapenexport i tio år.

– De flesta är överens om att Turkiet inte gör det här för att få svensk krigsmateriel, utan för att faktumet att Sverige inte säljer krigsmateriel visar på ett politiskt ställningstagande, säger hon till SVT.

Lyssnar på regeringen

Linda Åkerström menar att ISP:s bedömning av situationen förhåller sig till tongångarna hos regering.

– ISP lyssnar väldigt noga på hur regeringen uttrycker sig. Varje gång regeringen uttrycker att Turkiet har en viktig säkerhetspolitisk roll för Sverige eller att man delar samma strävan i vissa frågor. Då väger det in i ISP:s bedömning. Det som uttrycks just nu från regeringen är väldigt viktigt och kommer avgöra hur ISP förhåller sig, säger hon till SVT och tillägger:

– Det är viktigt att lyssna noga på vad regeringen väljer att säga i den här frågan. När regeringsföreträdare uttalar sig om Turkiet vet de att ISP lyssnar. Vill man som regeringen att ISP ska säga ja till vapenexporten till Turkiet igen kan man påverka det genom att betona en säkerhetspolitisk gemenskap. Att Turkiet är viktigt för Sverige och hålla inne med sin kritik.

Duckar frågan

Fyra partier, C, M, KD och S, vägrar att svara på huruvida Sverige ska fortsätta att driva frågan om ett vapenembargo mot Turkiet i EU, uppger Sveriges Radio.

Hösten 2019 stod samtliga riksdagspartier bakom Sveriges hållning i frågan.  

Foto: T. Player

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen