SVERIGE: Spelet bakom Turkiets vapenkrav

2022 05 30

Turkiet ställer krav på Sverige för att godkänna en svensk Natoansökan.

Bland annat kräver Turkiet att återigen få köpa vapen från Sverige.

Tidigare under måndagen bekräftade tillståndsmyndigheten ISP att Sverige kan återuppta vapenexporten.

– Svenska företag kan få börja sälja vapen till Turkiet igen – det ska prövas med hänsyn ”till omständigheterna i dag”, kommenterade myndigheten.

Politiskt ställningstagande

Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor vid Svenska Fred, har jobbat med frågan kring vapenexport i tio år.

– De flesta är överens om att Turkiet inte gör det här för att få svensk krigsmateriel, utan för att faktumet att Sverige inte säljer krigsmateriel visar på ett politiskt ställningstagande, säger hon till SVT.

Lyssnar på regeringen

Linda Åkerström menar att ISP:s bedömning av situationen förhåller sig till tongångarna hos regering.

– ISP lyssnar väldigt noga på hur regeringen uttrycker sig. Varje gång regeringen uttrycker att Turkiet har en viktig säkerhetspolitisk roll för Sverige eller att man delar samma strävan i vissa frågor. Då väger det in i ISP:s bedömning. Det som uttrycks just nu från regeringen är väldigt viktigt och kommer avgöra hur ISP förhåller sig, säger hon till SVT och tillägger:

– Det är viktigt att lyssna noga på vad regeringen väljer att säga i den här frågan. När regeringsföreträdare uttalar sig om Turkiet vet de att ISP lyssnar. Vill man som regeringen att ISP ska säga ja till vapenexporten till Turkiet igen kan man påverka det genom att betona en säkerhetspolitisk gemenskap. Att Turkiet är viktigt för Sverige och hålla inne med sin kritik.

Duckar frågan

Fyra partier, C, M, KD och S, vägrar att svara på huruvida Sverige ska fortsätta att driva frågan om ett vapenembargo mot Turkiet i EU, uppger Sveriges Radio.

Hösten 2019 stod samtliga riksdagspartier bakom Sveriges hållning i frågan.

Foto: T. Player

Text: Redaktionen

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år.

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år.

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

– Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

– Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Amerikansk bjässe öppnar i Sverige – tusentals ska jobba

2026 06 02

Ett av världens största företag storsatsar på Sverige.

Börsvärdet ligger på över 4,5 biljoner dollar och det finns fler än 191 000 anställda i koncernen.

Det är ingen mindre än teknikgiganten Google som riktar blickarna mot svensk mark. På tisdagen meddelar jätten att man tänker bygga ett stort datacenter i Horndal, Avesta kommun.

– När bygget är i full gång kommer flera tusen personer jobba här. Vi hoppas vara klara 2028 och kommer då erbjuda 100 fasta tjänster, säger Google Sveriges samhällspolitiska chef Sara Överby enligt SVT Nyheter.

29 000 kvadratmeter

Google har ägt marken där datacentret ska stå i nio år. Det handlar om en plats på 109 hektar, lika stort som 150 fotbollsplaner, med skog.

Nu tas första spadtaget för den 29 000 kvadratmeter stora huvudbyggnaden som Google fått bygglov för. Utöver serverutrymme ska det även finnas kontor och personalytor i lokalen, rapporterar Di.

– Det här är en stor dag, säger Googles Sverigechef Anna Wikland enligt tidningen.

– Detta datacenter kommer att ge den breda allmänheten och företag och offentlig sektor ännu bättre och snabbare tillgång till Googles teknik, vilket i sin tur stödjer den digitala omställningen.

Välkomnas av regeringen

Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, välkomnar den amerikanska etableringen.

Inte minst tack vare möjligheten för nya arbetstillfällen på både lång och kort sikt.

– Det här kommer skapa många jobb. Vi ser ju många underleverantörer här idag och också jobb i framtiden i kommunen, säger han till SVT.

Google har redan ett datacenter i finländska Hamina och bygger även en i norska Skien. Anläggningen i Avesta blir emellertid den första i Sverige. Den väntas stå klar 2028.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Flera företag

Det är andra gången på kort tid som världsledande amerikanska megaföretag satsar på Sverige. Så sent som i maj öppnade Thermo Fisher Scientific, en global jätte inom medicinteknikindustrin, ett 2 800 kvadratmeter stort laboratorium i Göteborg.

ANDRA LÄSER: Ikea öppnar flera nya butiker

Foto: Frida Drake/Regeringskansliet

Text: Redaktionen