SVERIGE: Spelet bakom Turkiets vapenkrav

2022 05 30

Turkiet ställer krav på Sverige för att godkänna en svensk Natoansökan.

Bland annat kräver Turkiet att återigen få köpa vapen från Sverige.

Tidigare under måndagen bekräftade tillståndsmyndigheten ISP att Sverige kan återuppta vapenexporten.

– Svenska företag kan få börja sälja vapen till Turkiet igen – det ska prövas med hänsyn ”till omständigheterna i dag”, kommenterade myndigheten.  

Politiskt ställningstagande

Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor vid Svenska Fred, har jobbat med frågan kring vapenexport i tio år.

– De flesta är överens om att Turkiet inte gör det här för att få svensk krigsmateriel, utan för att faktumet att Sverige inte säljer krigsmateriel visar på ett politiskt ställningstagande, säger hon till SVT.

Lyssnar på regeringen

Linda Åkerström menar att ISP:s bedömning av situationen förhåller sig till tongångarna hos regering.

– ISP lyssnar väldigt noga på hur regeringen uttrycker sig. Varje gång regeringen uttrycker att Turkiet har en viktig säkerhetspolitisk roll för Sverige eller att man delar samma strävan i vissa frågor. Då väger det in i ISP:s bedömning. Det som uttrycks just nu från regeringen är väldigt viktigt och kommer avgöra hur ISP förhåller sig, säger hon till SVT och tillägger:

– Det är viktigt att lyssna noga på vad regeringen väljer att säga i den här frågan. När regeringsföreträdare uttalar sig om Turkiet vet de att ISP lyssnar. Vill man som regeringen att ISP ska säga ja till vapenexporten till Turkiet igen kan man påverka det genom att betona en säkerhetspolitisk gemenskap. Att Turkiet är viktigt för Sverige och hålla inne med sin kritik.

Duckar frågan

Fyra partier, C, M, KD och S, vägrar att svara på huruvida Sverige ska fortsätta att driva frågan om ett vapenembargo mot Turkiet i EU, uppger Sveriges Radio.

Hösten 2019 stod samtliga riksdagspartier bakom Sveriges hållning i frågan.  

Foto: T. Player

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trumps USA förlorar gigantisk affär – går till Sverige i stället

2025 05 04

En jätteaffär, där Kanada åtagit sig att köpa nästan hundra stridsflygplan från USA, håller på att gå i stöpet. Nu kan beställningen gå till Sverige i stället.

Kanada överväger att ge upp sina planer på att köpa amerikanska F-35:or – för att i stället gå över till svenska JAS 39 Gripen.

Anledningen bakom beslutet grundar sig i de senaste månadernas alltmer spända relation mellan Kanada och regeringen Trump i USA.

Det rapporterar 1945, ett magasin med inriktning på försvars- och säkerhetsfrågor, under söndagseftermiddagen svensk tid.

Kan välja JAS 39 Gripen före F-35

Kanada åtog sig 2023 att köpa 88 stycken F-35:or från USA, efter en lång och utdragen upphandling.

Affären visade sig bli bland de dyraste för det kanadensiska luftvapnet någonsin, och uppskattas till ett värde av 19 miljarder dollar, cirka 183 miljarder kronor, enligt tidningen.

Den usla relationen till den nyinrättade amerikanske presidenten Donald Trump – och planens höga kostnader – har dock fått den kanadensiska regeringen att rikta blickarna mot Sverige i stället.

Läs mer: Forskare pekar ut matvaror – är extra bra för hjärnan

Därför kan Trumps USA förlora affären

Premiärministern Mark Carney ska enligt uppgift ha bett sin försvarsminister Bill Blair att se över köpet av F-35, för att se om det finns några andra alternativ “med tanke på den förändrade miljön”.

Den amerikanske presidenten har sedan han tillträdde ämbetet i januari flera gånger uttryckt sin önskan om att annektera grannlandet i norr, för att omvandla det till en “51:a delstat”.

Dessutom har Trump infört höga sanktioner på en rad kanadensiska varor, vilket resulterat i ett eskalerande handelskrig mellan de båda länderna.

Så marknadsförs Saab JAS 39 Gripen

Svenska Saab marknadsför aktivt JAS 39 Gripen som ett alternativ till F-35 till överkomliga priser, Nato/NORAD-kompatibilitet och full operativ suveränitet.

– Den kanadensiska regeringen med den nyvalde premiärministern Mark Carney i spetsen ställs nu inför ett komplext val mellan kapacitet, kostnad och strategisk autonomi, skriver 1945 i artikeln.

Läs mer: Nödläge utropat i Ryssland

JAS 39 Gripen testades i Kanada för sex år sedan

Saab Gripen började testas i Kanada redan under 2019.

Då hamnade det svenska stridsflyget på en andraplats bakom F-35 och uppfyllde alla de krav som Kanada ställde i upphandlingen.

Läs också: Trumps bild i natt väcker starka reaktioner

Foto: Regeringskansliet - Ninni Andersson samt G. Skidmore 

Text: Redaktionen

Pansarfordon rullar mot ryska gränsen

2025 05 05

Ukraina har genomfört en överraskande framryckning i Kurskregionen i södra Ryssland.

Under måndagen har ukrainska styrkor forcerat den ryska gränsen med särskilda militära fordon och robotar, rapporterar brittiska The Telegraph.

Enligt tidningen har ukrainarna sprängt broar med raketer under natten innan de inledde ett pansarangrepp på morgonen och utnyttjade det dåliga vädret till sin fördel.

– En numerisk överlägsen fiende kan bara besegras med okonventionella drag, skriver överbefälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor, Oleksandr Syrskyj, i ett inlägg på Facebook.

Strategiska mål uppnådda

Ukrainas överbefälhavare framhåller att offensiven syftar till att skapa en buffertzon och förhindra ryska attacker mot de ukrainska städerna Sumy och Kharkiv.

– Ukraina har visat att man är kapabel att gå till motanfall, besegra och driva bort fienden, även på egen mark, skriver Syrskyj.

En rysk Telegram-kanal som rapporterar om kriget uppger att minst 50 ukrainska soldater korsade regionen under morgonen.

"Hård strid vid gränsen"

Den ryska Telegram-kanalen rapporterar:

– Minröjningsfordonen började ta sig fram i minfälten, följt av bepansrade fordon med trupper. Det pågår en hård strid vid gränsen.

Kreml hävdar framgång

Attacken kommer efter påståenden från Rysslands militära ledning om att ukrainska trupper helt har fördrivits från Kurskregionen.

Ukrainska trupper inledde en första invasion av regionen i södra Ryssland i augusti 2024. Attacken beskrevs som den största invasionen av ryskt territorium sedan andra världskriget.

Foto: Sociala medier resp Nato

Text: Redaktionen