SVERIGE: Skola ska servera samma maträtt – varje dag

2023 09 05

Under det senaste året har frågan om barnens mat i skolan blivit högst aktuell.

I samband med att matpriserna började stiga mot slutet av förra året inkom larm efter larm från skolor som noterade kraftiga förändringar i elevernas beteende.

Barnen tycktes äta ovanligt mycket på fredagar och måndagar – vilket har setts som ett tecken på att barnen inte äter sig mätta under helgen.

En direkt följd av tajtare plånböcker bland svenska folket, menade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

– Det är fruktansvärt. Så ska det inte se ut i Sverige, dundrade hon till Aftonbladet i december.

Bytte ut köttet

Samtidigt har kostnaderna för skolmaten också skenat.

Till många föräldrars förtret började flera skolor byta ut dyrt kött mot vegetariska alternativ.

– Då äter de inte så mycket och det blir många timmar utan mat, varnade tvåbarnspappan Tony Nilsson i en intervju med P4 Malmöhus.

Samma maträtt varje dag

På Kilbergsskolan (F-6) i Bollnäs brottas man med en liknande problematik.

Barnen äter inte tillräckligt och orkar inte koncentrera sig på lektionerna.

Det har gjort att skolan i fråga nu infört en radikal förändring på matsedel, rapporterar SVT Gävleborg.

På menyn ska det numera stå köttbullar och makaroner – varje dag.

Tredje alternativ

Maträtten ska serveras som ett tredje alternativ så att eleverna alltid kan välja den nämnda maten om de inte tycker om vad som erbjuds på den ordinarie matsedeln.

Och skolan tror inte att “reservmaten” kommer att ta över.

– Vi har sett att många barn inte äter av köttbullarna, utan av den ordinarie maten. Så småningom kanske vi kommer att se barn som har rädsla för att äta i matsalen våga prova andra rätter, säger rektorn Helene Morin Hansson till SVT.

Gett resultat

Hon konstaterar även att förändringen har gett resultat.

Redan ser skolan att det är betydligt mer mat på tallrikarna än tidigare – vilket ökar förutsättningarna för att barnen ska orka en hel skoldag.

– Jag tänker att alla sätt att få barn att äta är värda att testa, säger Helene Morin Hansson.

Foto: B. Karaivanov

Text: Redaktionen


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen