SVERIGE: Skola ska servera samma maträtt – varje dag

2023 09 05

Under det senaste året har frågan om barnens mat i skolan blivit högst aktuell.

I samband med att matpriserna började stiga mot slutet av förra året inkom larm efter larm från skolor som noterade kraftiga förändringar i elevernas beteende.

Barnen tycktes äta ovanligt mycket på fredagar och måndagar – vilket har setts som ett tecken på att barnen inte äter sig mätta under helgen.

En direkt följd av tajtare plånböcker bland svenska folket, menade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

– Det är fruktansvärt. Så ska det inte se ut i Sverige, dundrade hon till Aftonbladet i december.

Bytte ut köttet

Samtidigt har kostnaderna för skolmaten också skenat.

Till många föräldrars förtret började flera skolor byta ut dyrt kött mot vegetariska alternativ.

– Då äter de inte så mycket och det blir många timmar utan mat, varnade tvåbarnspappan Tony Nilsson i en intervju med P4 Malmöhus.

Samma maträtt varje dag

På Kilbergsskolan (F-6) i Bollnäs brottas man med en liknande problematik.

Barnen äter inte tillräckligt och orkar inte koncentrera sig på lektionerna.

Det har gjort att skolan i fråga nu infört en radikal förändring på matsedel, rapporterar SVT Gävleborg.

På menyn ska det numera stå köttbullar och makaroner – varje dag.

Tredje alternativ

Maträtten ska serveras som ett tredje alternativ så att eleverna alltid kan välja den nämnda maten om de inte tycker om vad som erbjuds på den ordinarie matsedeln.

Och skolan tror inte att “reservmaten” kommer att ta över.

– Vi har sett att många barn inte äter av köttbullarna, utan av den ordinarie maten. Så småningom kanske vi kommer att se barn som har rädsla för att äta i matsalen våga prova andra rätter, säger rektorn Helene Morin Hansson till SVT.

Gett resultat

Hon konstaterar även att förändringen har gett resultat.

Redan ser skolan att det är betydligt mer mat på tallrikarna än tidigare – vilket ökar förutsättningarna för att barnen ska orka en hel skoldag.

– Jag tänker att alla sätt att få barn att äta är värda att testa, säger Helene Morin Hansson.

Foto: B. Karaivanov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen