SVERIGE: Så kan vaccinplanen mot apkoppor utformas

2022 07 25

Världshälsoorganisationen WHO klassar apkoppor som ett internationellt hot mot människors hälsa.

Viruset har fått global spridning. På kort tid har 16 000 fall rapporterats i 74 länder, uppger SVT Nyheter. Fem personer har dött.

Finns vaccin

I Sverige har röster höjts för att påbörja en omfattande vaccination mot viruset.

– Vi har legat på både Folkhälsomyndigheten och smittskyddet i Stockholm kring vaccinationsfrågan. Vi har ju sett från andra länder att det påbörjats vaccinering som ska vara effektiv även mot apkoppor, kommenterade Erick Naeselius, vårdenhetschef på Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm, i början av juli.

Inte aktuellt med massvaccinering

Lennart Svensson, virolog vid Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet, framhäver att vaccinering mot viruset troligtvis kommer att bli aktuellt, även i Sverige.

Samtidigt betonar han att det inte finns en anledning till att massvaccinera sig mot sjukdomen. Istället tror han att det kan bli aktuellt med en så kallad ringvaccination.

– Man ska nog göra det man inom virologin kallar för ringvaccination, att man begränsar vaccinationen till något indexfall. Det kan vara i en familj eller i ett hushåll eller liknande, men absolut inte vaccinera hela befolkningen. Det finns ingen anledning till det, säger Lennart Svensson i SVT:s Morgonstudio.

EU rekommenderar vaccin

I fredags uppmanade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA den Europeiska unionens medlemsländer att godkänna ett vaccin mot apkoppor.

På måndagsmorgonen deklarerade EU-kommissionen att man har godkänt ett smittkoppsvaccin, rapporterar AFP.

Det är därmed fritt fram för EU-länder, Island, Lichtenstein och Norge att använda vaccinet Imanex mot apkoppor. Vaccinet har tidigare testats på djur. Testen har visat att Imanex ger ett fullgott skydd mot viruset.

Följer situationen

I Sverige följer Folkhälsomyndigheten situationen noggrant.

– Folkhälsomyndigheten följer och bevakar kontinuerligt det epidemiologiska läget, både i Sverige och internationellt. I Sverige är apkoppor klassad som en allmänfarlig sjukdom. Det finns därmed smittskyddsåtgärder på plats som testning, smittspårning och förhållningsregler, uppger FHM i ett pressmeddelande.

Lisa Brouwers, tillförordnad generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, konstaterar att det kan bli aktuellt med nya åtgärder för att bekämpa smittspridningen.

– Det finns en pågående smittspridning i Sverige men det rör sig om ett begränsat antal fall jämfört med andra delar av Europa. I Sverige finns i princip redan alla åtgärder på plats som WHO rekommenderar för den grupp länder med motsvarande situation som Sverige, men Folkhälsomyndigheten ser över om ytterligare åtgärder kan bli aktuella.

FAKTA: Ringvaccination

Strategin syftar till att i första hand vaccinera personer som varit i kontakt med personer som smittats av viruset.
Personer som står nära ovanstående grupp ska också vaccineras.
Alla personer som varit, eller kunde blivit, exponerade för smittan ska på så sätt kunna ta del av vaccinet.
En liknande strategi användes för att utrota smittkoppor under den senare hälften av 1900-talet.
Källa: Center for Disease Control and Prevention, CDC.

Foto: Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen