SVERIGE: Så kan vaccinplanen mot apkoppor utformas

2022 07 25

Världshälsoorganisationen WHO klassar apkoppor som ett internationellt hot mot människors hälsa.

Viruset har fått global spridning. På kort tid har 16 000 fall rapporterats i 74 länder, uppger SVT Nyheter. Fem personer har dött.

Finns vaccin

I Sverige har röster höjts för att påbörja en omfattande vaccination mot viruset.

– Vi har legat på både Folkhälsomyndigheten och smittskyddet i Stockholm kring vaccinationsfrågan. Vi har ju sett från andra länder att det påbörjats vaccinering som ska vara effektiv även mot apkoppor, kommenterade Erick Naeselius, vårdenhetschef på Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm, i början av juli.

Inte aktuellt med massvaccinering

Lennart Svensson, virolog vid Karolinska Institutet och vid Linköpings universitet, framhäver att vaccinering mot viruset troligtvis kommer att bli aktuellt, även i Sverige.

Samtidigt betonar han att det inte finns en anledning till att massvaccinera sig mot sjukdomen. Istället tror han att det kan bli aktuellt med en så kallad ringvaccination.

– Man ska nog göra det man inom virologin kallar för ringvaccination, att man begränsar vaccinationen till något indexfall. Det kan vara i en familj eller i ett hushåll eller liknande, men absolut inte vaccinera hela befolkningen. Det finns ingen anledning till det, säger Lennart Svensson i SVT:s Morgonstudio.

EU rekommenderar vaccin

I fredags uppmanade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA den Europeiska unionens medlemsländer att godkänna ett vaccin mot apkoppor.

På måndagsmorgonen deklarerade EU-kommissionen att man har godkänt ett smittkoppsvaccin, rapporterar AFP.

Det är därmed fritt fram för EU-länder, Island, Lichtenstein och Norge att använda vaccinet Imanex mot apkoppor. Vaccinet har tidigare testats på djur. Testen har visat att Imanex ger ett fullgott skydd mot viruset.

Följer situationen

I Sverige följer Folkhälsomyndigheten situationen noggrant.

– Folkhälsomyndigheten följer och bevakar kontinuerligt det epidemiologiska läget, både i Sverige och internationellt. I Sverige är apkoppor klassad som en allmänfarlig sjukdom. Det finns därmed smittskyddsåtgärder på plats som testning, smittspårning och förhållningsregler, uppger FHM i ett pressmeddelande.

Lisa Brouwers, tillförordnad generaldirektör för Folkhälsomyndigheten, konstaterar att det kan bli aktuellt med nya åtgärder för att bekämpa smittspridningen.

– Det finns en pågående smittspridning i Sverige men det rör sig om ett begränsat antal fall jämfört med andra delar av Europa. I Sverige finns i princip redan alla åtgärder på plats som WHO rekommenderar för den grupp länder med motsvarande situation som Sverige, men Folkhälsomyndigheten ser över om ytterligare åtgärder kan bli aktuella.

FAKTA: Ringvaccination

Strategin syftar till att i första hand vaccinera personer som varit i kontakt med personer som smittats av viruset.
Personer som står nära ovanstående grupp ska också vaccineras.
Alla personer som varit, eller kunde blivit, exponerade för smittan ska på så sätt kunna ta del av vaccinet.
En liknande strategi användes för att utrota smittkoppor under den senare hälften av 1900-talet.
Källa: Center for Disease Control and Prevention, CDC.

Foto: Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen