Det gäller framför allt de så kallade fastprisavtalen, det vill säga elavtal där kunden och elbolaget på förhand har kommit överens om vad elen ska kosta. 

Det rapporterar Sveriges Radio.

Rekord i statistiken

Nu har priserna på elavtal med fastpris stigit så högt att de slår rekord. På flera platser i landet är priserna de högsta hittills enligt statistik som går tillbaka till 2008.

– De elbolag som erbjuder avtal med fastpris behöver försäkra sig framåt för en osäker elmarknad, säger Maria Erdmann, vd på Godel, till SR.

40 000 kr på ett år

I juni låg genomsnittspriset för ett ettårigt fastprisavtal för en svensk typvilla på 188 öre per kilowattimme, enligt statistik från statliga Energimarknadsinspektionen.

Det motsvarar cirka 40 000 kronor.

Framför allt i elområde 3

Prisbilden gäller för det som kallas för elområde 3, i mellersta Sverige, där de flesta kunderna finns.

Men även i elmoråde 1 och 2 i nordligare delar av Sverige är fastpriserna på rekordnivåer, uppger radiokanalen.

Skyller på Norgeväder

Förutom att elbolagen vill försäkra sig för framtiden nämns kriget i Ukraina och övriga energipriser som faktorer som driver upp avtalskostnaderna. 

Man talar också om brist på regn i Norge som höjer priset på vattenkraft.

– Den här osäkerheten som varit på marknaden har gjort att många elbolag slutat sälja fastprisavtal, för att de själva inte är säkra på att kunna räkna hem dem, säger Maria Erdmann.

Södra Sverige

För drygt två veckor sedan skedde en dramatisk ökning av elpriserna i Sverige, även då rekordnivåer.

Energimarknadsinspektionens analytiker Jonas Lindström var märkbart förvånad över prischocken.

– Detta är extremt ovanligt, säger han till DN.

Foto: F. Sonneveld

Text: Redaktionen

E-legitimationer som Bank-ID och Freja används allt mer i dagens samhälle.

Digitala legitimationer kan inte bara användas när man handlar på nätet, man kan också använda det i exempelvis butiker för att legitimera sig.

Men nu har flera matbutiker valt att säga nej till Bank-ID, rapporterar SR.

Skapar problem

Det handlar bland annat om ICA Ekershallen i Örebro.

Där har man beslutat att kunder inte längre ska få använda Bank-ID för att legitimera sig i samband med ålderskontroll när de köper till exempel snus, cigaretter eller energidryck.

Anledningen är att många falska appar används.

– Det figurerar jättebra gjorda – alltså bra i den bemärkelsen att de är skickligt gjorda – falska appar, helt enkelt. De är praktiskt taget omöjliga att skilja från de äkta, säger ICA-handlaren Tony Oskarsson till radiokanalen.

En del kunder har förvånats över butikens nya policy, rapporterar Nerikes Allehanda.

Butiken kommer dock fortfarande att acceptera e-legitimation när man hämtar ut paket, men inte vid försäljning av tobak och energidryck.

Och ICA Ekershallen är inte ensamma om att sätta stopp för digitala legitimationer i samband med ålderskontroll.

Andra butiker gör likadant

Även andra matbutiker har fattat samma beslut.

Det gäller till exempel en butik i Falun, rapporterar P4 Dalarna.

Anledningen är att unga använder fejkade e-leg för att köpa exempelvis snus och kringgå ålderskontrollen.

– Vårt mål är ju att aldrig sälja till minderåriga, och det här utgör ju kanske en svårighet. Det är inte lika lätt som att ta ett ID och titta på, säger Per Erik Jansson, butikschef, till radiokanalen.

Finns en lösning

På Bank-ID känner man till problemet, men menar att det är lätt att lösa. Man bör dels undersöka e-legitimationen noga.

– Och sedan rekommenderar jag, om man är osäker, att läsa av med en annan bank-ID-app, och det går lätt. Du blippar och läser av, sedan är det klart, säger Bank-ID:s pressansvariga, Charlotte Pataky, till radiokanalen.

Som kund kan man dock inte kräva att få använda bank-ID, utan butikerna är fria att själva bestämma. Det finns inga lagar som reglerar användningsområdet för bank-ID, utan det är företaget självt som bestämmer om man vill acceptera e-legitimationen, skriver Konsumenternas på sin hemsida.

Text: Redaktionen