SVERIGE: Positiva nyheter för betydande andel elkonsumenter

2022 09 07

Det är beskedet från Christina Ramberg, professor i juridik vid Stockholms universitet och en av Sveriges främsta experter på avtalsrätt, rapporterar Sveriges Radio.

Något stöd för en sådan åtgärd finns inte i lagen, säger hon.

– Mot konsument är det mycket svårt elbolagen, för att inte säga omöjligt, att komma ur fastprisavtal.

Krävs att elledningarna bombas

Elbolag har under dagen uppgetts hänvisa till “force majeuer” för att avbryta avtal där kunden betalar ett fast pris för elen.

Men det kommer inte att hålla, enligt Christina Ramberg.

Force majeuer kan enbart aktiveras om elbolagen förhindras att överföra el.

– Till exempel om en viktig elledning skulle bombas. Då går det inte att föra fram elen och då kan det vara force majeuer. Men att det bara blivit en oförmånlig affär för elbolagen är det inte, säger Ramberg till SR.

Regeringen: gäller ett elbolag

Det var tidigare idag som Sveriges Radio rapporterade om att flera svenska elbolag vill säga upp bundna avtal med hänvisning till klausulen.

Finansmarknadsminister Max Elger (S) satte sig därefter i möte med Energiföretagen och ett antal myndigheter. 

På onsdagseftermiddagen kallade regeringen till presskonferens och lät meddela att det handlar om ett elbolag som planerat för att säga upp fastavtal med konsumenter.

– Det är mycket beklagligt om de (konsumenterna, red. anm.) inte kan räkna med denna trygghet, säger Max Elger på pressträffen.

Var fjärde hushåll har bundet avtal

Enligt Statistiska centralbyrån hade cirka vart fjärde hushåll, 26 procent, ett fast avtal med sitt elbolag i slutet av 2021.

53 procent hade ett rörligt avtal medan resterande del antingen hade ett anvisat avtal eller någon annan form av elavtal.

Går inte att ångra sig

Men den fjärdedel av Sveriges elkonsumenter med bundet avtal bör inte drabbas av panik.

– Nej, det finns ingenting som talar för det, och det beror på att hela den fundamentala idén med ett fastprisavtal är att elbolagen tar på sig risken för att elen blir dyrare och jag som konsument tar på mig risken för att elen blir billigare. Då kan man inte sedan säga “oj, elen utvecklades på ett tråkigt sätt för mig, då vill jag riva upp avtalet”, säger Christina Ramberg till SR.

Foto: Diego PH

Text: Redaktionen

Nya regler införs för alla med bostadsrätt

2025 10 24

Ett nytt nationellt register ska införas för att ge större tydlighet kring ägande och pantsättning av bostadsrätter i Sverige.

Detta för att kunna skydda både de som köper och säljer sina bostadsrätter.

Register för bostadsrätter

Regeringen föreslår att alla bostadsrätter i Sverige ska registreras i ett nationellt register, med Lantmäteriet som ansvarig myndighet.

Syftet är att minska risken för dolda panträtter och skapa ett tydligare system för både köpare, säljare och långivare.

– Syftet är att skapa ett tydligt och säkert system som minskar risken för dolda panträtter och gör det enklare att ge lån, köpa och sälja bostadsrätter samt för myndigheter att utföra sitt arbete, säger en representant från Justitiedepartementet, enligt Finwire.

LÄS MER: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Vad registret innebär

Registret kommer att innehålla uppgifter om bostadsrättsinnehavare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar.

Genom ett centralt system blir det lättare att kontrollera vem som äger en bostadsrätt och om den är belastad med pant.

– Genom det nya registret får både myndigheter och privatpersoner enklare tillgång till korrekt information, vilket ökar tryggheten på bostadsrättsmarknaden, framhåller regeringen.

Träder i kraft 2027

Lantmäteriet fick redan i maj 2025 i uppdrag att förbereda registret, och arbetet finansieras med 10 miljoner kronor i budgeten för 2025.

Förslaget om det nationella bostadsrättsregistret har nu överlämnats till Lagrådet för granskning.

Efter Lagrådets yttrande kommer regeringen att ta ställning till eventuella justeringar innan förslaget kan läggas fram för riksdagen.

Bostadsrättsföreningarna förväntas börja lämna in uppgifter från 2027, och insamlingen och kontrollen av informationen beräknas ta två till tre år.

Regeringen bedömer att registret kommer att ge ett mer transparent och effektivt system för bostadsrättsmarknaden och öka tryggheten för både privatpersoner och företag verksamma inom sektorn.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Foto: Blazejosh

Text: Redaktionen