SVERIGE: Politiker i öppet bråk om bensinen

2022 06 08

Efter att riksdagen idag stoppat regeringens löfte fortsätter partierna bråka om bränslekostnaderna.

Finansminister Mikael Damberg (S) hade lovat svenska bilägare 1 000 kronor i plånboken som plåster på såren för de drivmedelspriser som skenat under vintern och våren 2022. Om man bodde på landet skulle man få 1 500 kronor i kompensation.

Höjt tonläge

Men löftet tog tvärstopp i riksdagen idag när sex riksdagspartier sade blankt nej till regeringens åtgärd. 

Tonläget höjdes därefter mellan Socialdemokraterna och flera andra partier, och det känsliga bensinbråket har fortsatt under kvällen.

“Ett svek”

Finansministern gick till hårt angrepp mot framför allt SD och anklagade partiet för att svika de svenska pendlarna.

– Det är oerhört att oppositionen, med Sverigedemokraterna i spetsen, stoppar stödet till alla bilägare. Det är ett svek mot alla dem som sitter med de här höga bränslekostnaderna just nu, till följd av kriget i Ukraina, säger Mikael Damberg till Ekot.

Anklagelsen: “Valfläsk”

Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt reagerade blixtsnabbt efter finansministerns uttalande och skickade tillbaka en känga mot regeringen.

Enligt Sjöstedt förser Socialdemokraterna väljarna med en “valmuta”.

– Socialdemokraternas tusenlapp räcker inte till EN tank men ni vill fortfarande ha kvar reduktionsplikten som gör minst 4 kronor på priset vid pump? Valflä(S)k, framhäver han på Twitter.

“Ett hån”

Även Moderaternas motsvarighet Elisabeth Svantesson har svingat rejält mot Mikael Damberg efter beskedet om att riksdagen stoppar regeringens förslag på kompensation för de höga priserna.

– Det är ett hån mot alla som varje dag är beroende av sin bil, för det räcker knappt till en tank, säger hon till SR Ekot och kallar regeringens kompensationsförsök för “dålig ekonomisk politik”, säger hon enligt SR.

Finansministern: “SD luras”

Mikael Damberg själv har i en intervju med TT även anklagat SD för att “luras” och att partiet väljer att backa när det väl är dags att leverera. Nu meddelar finansministern att sista ordet inte är sagt och att han kommer att ta frågan vidare till valet.

– Om riksdagspartierna röstar emot det här så får vi väl berätta om det här i valrörelsen, säger Mikael Damberg till nyhetsbyrån enligt Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Mclean resp Sveriges riksdag

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen