SVERIGE: Personer som tränar på gym blir lurade

2023 07 20

Enligt den populära gymkedjan STC med över 200 gym i landet tränas det mest i Sverige inom hela EU, med hänvisning till siffror från 2017.

– Tittar vi sedan på Deloittes hälsa- och fitnessmarknadsrapport från 2018 så ägde 21,4 procent svenskar ett gymkort, framhåller STC på sin hemsida.

Men nu har samma gymkedja hamnat i blåsväder.

Anledningen är att de anklagas för att lura sina medlemmar med förhöjda avgifter, rapporterar Göteborgs-Posten.

Går emot ARN

Bakgrunden är ett erbjudande som STC, som då hette Sportlife, lade fram redan 2007 när man öppnade i Trollhättan och Vänersborg.

199 kronor i månaden livet ut skulle det kosta, meddelade gymkedjan. "Oberoende av framtida höjningar”.

För två år sedan valde dock STC att höja priset med en hundralapp, vilket föranledde flera anmälningar till såväl Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som Konsumentverket.

I slutet av förra året meddelade också ARN att STC borde dra tillbaka prishöjningen.

Men nu går gymmet emot den rekommendationen – och höjer priset igen.

"Känner mig lurad"

Från och med 1 september landar den nya summan på 379 kronor i månaden – det vill säga 180 kronor mer än det som skulle gälla “livet ut”.

– Jag trodde på löftet om att det var färg höjt. Jag känner mig lurad, framhåller en kund till GP efter den nya höjningen.

Konsumentverket kallar marknadsföringen för “vilseledande och oskäligt” och har inlett en utredning.

Men enligt STC själva, som menar att man visst följer ARN:s rekommendationer, sker prisökningen för medlemmar som legat under gymkedjans prislista.

– Vi ser regelbundet över våra medlemskap och priser, framhåller försäljningschefen Lisa Simson till GP.

Kan svartlistas

Ett företag eller en aktör som anmäls till ARN och fälls av nämnden är inte tvingade att agera enligt beslutet.

– Vårt beslut är en rekommendation om hur tvisten bör lösas. Majoriteten av företagen följer beslutet, informerar nämnden på sin hemsida.

I praktiken är dock företag mer eller mindre tvungna att följa ARN:s beslut. Detta eftersom de annars riskerar att bli svartlistade.

– Det innebär att företag som inte följer ARN:s råd blir listade på en lista där ARN varnar privatpersoner för att använda sig av företaget. På så sätt har ARN en socialsanktion, förklarar rådgivaren Signe Lundgren på Lawline.

LÄS MER: Liseberg måste betala tillbaka till upprörd kund

LÄS MER: Läkare: Så här mycket räcker det att du tränar

Foto: A. Magaros

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen