SVERIGE: Personer som tränar på gym blir lurade

2023 07 20

Mängder av svenskar går regelbundet på gym.

Enligt den populära gymkedjan STC med över 200 gym i landet tränas det mest i Sverige inom hela EU, med hänvisning till siffror från 2017.

– Tittar vi sedan på Deloittes hälsa- och fitnessmarknadsrapport från 2018 så ägde 21,4 procent svenskar ett gymkort, framhåller STC på sin hemsida.

Men nu har samma gymkedja hamnat i blåsväder.

Anledningen är att de anklagas för att lura sina medlemmar med förhöjda avgifter, rapporterar Göteborgs-Posten.

Går emot ARN

Bakgrunden är ett erbjudande som STC, som då hette Sportlife, lade fram redan 2007 när man öppnade i Trollhättan och Vänersborg.

199 kronor i månaden livet ut skulle det kosta, meddelade gymkedjan. "Oberoende av framtida höjningar”.

För två år sedan valde dock STC att höja priset med en hundralapp, vilket föranledde flera anmälningar till såväl Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som Konsumentverket.

I slutet av förra året meddelade också ARN att STC borde dra tillbaka prishöjningen.

Men nu går gymmet emot den rekommendationen – och höjer priset igen.

"Känner mig lurad"

Från och med 1 september landar den nya summan på 379 kronor i månaden – det vill säga 180 kronor mer än det som skulle gälla “livet ut”.

– Jag trodde på löftet om att det var färg höjt. Jag känner mig lurad, framhåller en kund till GP efter den nya höjningen.

Konsumentverket kallar marknadsföringen för “vilseledande och oskäligt” och har inlett en utredning.

Men enligt STC själva, som menar att man visst följer ARN:s rekommendationer, sker prisökningen för medlemmar som legat under gymkedjans prislista.

– Vi ser regelbundet över våra medlemskap och priser, framhåller försäljningschefen Lisa Simson till GP.

Kan svartlistas

Ett företag eller en aktör som anmäls till ARN och fälls av nämnden är inte tvingade att agera enligt beslutet.

– Vårt beslut är en rekommendation om hur tvisten bör lösas. Majoriteten av företagen följer beslutet, informerar nämnden på sin hemsida.

I praktiken är dock företag mer eller mindre tvungna att följa ARN:s beslut. Detta eftersom de annars riskerar att bli svartlistade.

– Det innebär att företag som inte följer ARN:s råd blir listade på en lista där ARN varnar privatpersoner för att använda sig av företaget. På så sätt har ARN en socialsanktion, förklarar rådgivaren Signe Lundgren på Lawline.

LÄS MER: Liseberg måste betala tillbaka till upprörd kund

LÄS MER: Läkare: Så här mycket räcker det att du tränar

Foto: A. Magaros

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen