SVERIGE: Personer som tränar på gym blir lurade

2023 07 20

Enligt den populära gymkedjan STC med över 200 gym i landet tränas det mest i Sverige inom hela EU, med hänvisning till siffror från 2017.

– Tittar vi sedan på Deloittes hälsa- och fitnessmarknadsrapport från 2018 så ägde 21,4 procent svenskar ett gymkort, framhåller STC på sin hemsida.

Men nu har samma gymkedja hamnat i blåsväder.

Anledningen är att de anklagas för att lura sina medlemmar med förhöjda avgifter, rapporterar Göteborgs-Posten.

Går emot ARN

Bakgrunden är ett erbjudande som STC, som då hette Sportlife, lade fram redan 2007 när man öppnade i Trollhättan och Vänersborg.

199 kronor i månaden livet ut skulle det kosta, meddelade gymkedjan. "Oberoende av framtida höjningar”.

För två år sedan valde dock STC att höja priset med en hundralapp, vilket föranledde flera anmälningar till såväl Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som Konsumentverket.

I slutet av förra året meddelade också ARN att STC borde dra tillbaka prishöjningen.

Men nu går gymmet emot den rekommendationen – och höjer priset igen.

"Känner mig lurad"

Från och med 1 september landar den nya summan på 379 kronor i månaden – det vill säga 180 kronor mer än det som skulle gälla “livet ut”.

– Jag trodde på löftet om att det var färg höjt. Jag känner mig lurad, framhåller en kund till GP efter den nya höjningen.

Konsumentverket kallar marknadsföringen för “vilseledande och oskäligt” och har inlett en utredning.

Men enligt STC själva, som menar att man visst följer ARN:s rekommendationer, sker prisökningen för medlemmar som legat under gymkedjans prislista.

– Vi ser regelbundet över våra medlemskap och priser, framhåller försäljningschefen Lisa Simson till GP.

Kan svartlistas

Ett företag eller en aktör som anmäls till ARN och fälls av nämnden är inte tvingade att agera enligt beslutet.

– Vårt beslut är en rekommendation om hur tvisten bör lösas. Majoriteten av företagen följer beslutet, informerar nämnden på sin hemsida.

I praktiken är dock företag mer eller mindre tvungna att följa ARN:s beslut. Detta eftersom de annars riskerar att bli svartlistade.

– Det innebär att företag som inte följer ARN:s råd blir listade på en lista där ARN varnar privatpersoner för att använda sig av företaget. På så sätt har ARN en socialsanktion, förklarar rådgivaren Signe Lundgren på Lawline.

LÄS MER: Liseberg måste betala tillbaka till upprörd kund

LÄS MER: Läkare: Så här mycket räcker det att du tränar

Foto: A. Magaros

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 12

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen