SVERIGE: Oenighet om att stoppa ryssar

2022 09 30

Fem av åtta riksdagspartier vill stänga gränsen för ryska medborgare.

Det visar en undersökning från TV4 Nyheterna.

Endast två partier säger nej till ett totalstopp, Socialdemokraterna och Moderaterna.

Moderaterna vill vänta på ett gemensamt EU-beslut och Socialdemokraterna anser att nästa regering bör fatta beslutet.

– Sverige har ju redan skärpt hanteringen av visum från Ryssland och Finlands beslut påverkar oss i allra högsta grad, säger Anders Ygeman (S), avgående integrations- och migrationsminister, till TV4.

Säger ja

Fem av åtta riksdagspartier är dock eniga.

Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet vill stänga gränsen, rapporterar TV4. 

Kristdemokraterna har inte svarat.

Följer Finland

I går, torsdag, meddelade den finska regeringen att Finland stänger sina gränser mot Ryssland.

– Gårdagens händelser i Östersjön och de så kallade folkomröstningarna i Ukraina har påskyndat regeringens beslut, sa utrikesminister Pekka Haavisto på en pressträff.

Vidare underströk ministern att den ökade oron i grannländerna och i Östersjön, samt att Finland har den längsta landgränsen mot Ryssland i Schengenområdet, motiverar beslutet.

Stoppet gäller inte samtliga ryska medborgare. Ryssar ska i undantagsfall fortsatt få resa in i sitt västra grannland. Har man exempelvis ett långtidsvisum kan man få resa in för att få vård, jobba eller träffa sin familj.

Har stängt

Utöver Finland har fyra EU-länder stängt gränsen för ryska turister:

  • Estland
  • Lettland
  • Litauen
  • Polen

Beslutsfattare i länderna har utryckt att strömmen av ryska människor till Europa utgör en betydande säkerhetsrisk för EU.

– Tillsammans med Lettland, Litauen och Polen beslutar vi att gemensamt begränsa turismmöjligheterna för ryska medborgare för att skydda allmän ordning och säkerhet. I nuläget är det omöjligt att garantera att ryska turister, som anländer via Estland till EU, inte utgör en säkerhetsrisk, sa Estlands premiärminister Kaja Kallas  i samband med att de nya reglerna trädde i kraft.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet, Sverigedemokraterna, Axel Adolfsson Moderaterna, President of Russia Office

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen